Dammsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dammsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Dammsnäppa i vinterdräkt
Dammsnäppa i vinterdräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Släkte Tringa
Art Dammsnäppa
T. stagnatilis
Vetenskapligt namn
§ Tringa stagnatilis
Auktor Bechstein, 1803
Tringa stagnatilis P4278989.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Dammsnäppa (Tringa stagnatilis) är en ganska liten vadare som häckar i öppna våtmarker i flack terräng i taiga och på stäpp från östligaste Europa till Centralasien.

Innehåll

[redigera] Utseende och läte

Dammsnäppan är 20-26 centimeter lång, har en vingbredd på 40-60 centimeter och väger cirka 50-120 gram. Den liknar en liten slank gluttsnäppa, med smal rak näbb och mycket långa gulaktiga ben. Liksom gluttsnäppan är den gråaktigt brun i häckningsdräkt, ljusare på vintern, och har en vit kil på ryggen som syns när den flyger. När den flyger har den ett nästan hackspettlikt läte, medan varningslätet liknar rödbenans.

[redigera] Utbredning och taxonomi

Dammsnäppans närmsta släktingar är rödbena och grönbena.[2] Den är en flyttfågel som häckar från östra Europa till centrala Asien, och övervintrar främst i Afrika och Indien men även i Sydostasien och Australien. Den passerar ofta västra Europa.

[redigera] Förekomst i Sverige

Dammsnäppan är sällsynt i Sverige, men observationerna har ökat sedan 1980-talet, och häckningar har konstaterats vid Roxen 2000 och Svartsjö dämme 2005.

[redigera] Ekologi

Dammsnäppan häckar i öppna våtmarker i flack terräng i taiga och på stäpp. Under flytten och i vinterkvarteren uppträder den ofta vid sötvatten. Den söker föda genom att söka med sin långa näbb i mjuk botten i grunt vatten eller på våt lera. De äter mestadels insekter och liknande smådjur.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ BirdLife International 2004. Tringa stagnatilis. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061207.
  2. ^ Pereira & Baker, 2005

[redigera] Källor

  • Pereira, Sérgio Luiz & Baker, Alan J. (2005): Multiple Gene Evidence for Parallel Evolution and Retention of Ancestral Morphological States in the Shanks (Charadriiformes: Scolopacidae). Condor 107(3): 514–526. DOI: 10.1650/0010-5422(2005)107[0514:MGEFPE]2.0.CO;2 HTML sammanfattning

[redigera] Litteratur

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk