Den Andre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den Andre eller De Andra (a är medvetet en versal, från franskans l'Autre), är ett nyckelbegrepp i den kontinentala filosofin och beskriver individer som skiljer från en själv (Den Samme) som annorlunda och identifierats som avvikande (Den Andre). Definitionen av Den Andre är en del av vad som definierar eller till och med konstituterar jaget, i såväl psykologiskt som filosofiskt hänseende. Det gäller även för andra fenomen och kulturella enheter. Konstruktionen av Den Andre är essentiell för konstruktionen av "Vi och Dom".

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Den andre är ett begrepp myntat av den franska filosofen Simone de Beauvoir. Simone de Beauvior menade att den tyske filosofen Friedrich Hegels teori om att det i alla sociala sammanhang utspelar sig en dialektik mellan subjekt (den samme) och objekt (den andre), i grund och botten handlar om dialektiken mellan man och kvinna. Eftersom hon ansåg att dialektiken mellan man och kvinna var den ursprungliga motsättningen, ur vilken alla andra motsättningar härstammade och att detta var motsättningen framför alla andra och att den objektifierade kvinnan var objektet framför alla andra, så valde hon att markera genom att kapitalisera bokstaven A, i "den Andre".

Samhällsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Upprättandet och konstruktionen av skillnader mellan människor i fråga om exempelvis normer, sociala koder och kulturella praktiker är essentiella verktyg i konstruktionen av sammanhållning och utanförskap, där den ena förutsätter den andra för sin existens. Strukturerna upprätthålls och befästs genom sociala och kulturella praktiker i människors vardag. Inom samhällsvetenskapen används vetenskap om konstruktionen av "De Andra" för att förstå de processer genom vilka samhällen och grupper utesluter "De Andra", vilka de önskar underordna eller förklara inte inryms i samhället socialt eller kulturellt. Exempelvis blir konstruktionen av svenskhet och invandrarskap inte bara olika positioner. Det blir också en fråga om kontrastiva egenskaper där invandaren blir en spegelbild av svensken; varje defintion av hur "Vi" är innehåller därför en outtalad berättelse om hur "De Andra" är. Det dialektiska förhållandet som råder i situationen förutsätter för svenskhetens överlägesenhet att den har en antites i förverkligandet av sig själv som ett överlägset "Vi", och blir en position som är omöljlig för "De Andra" att nå eftersom de per definition befinner sig utanför svenskheten.

Begreppet "Den Andre" är också en integrerad del av att förstå en individ, såtillvida att människor konstruerar roller för att förhålla sig själva till "andra". Denna konstruktion innebär inte med nödvändighet en stigmatisering eller ett fördömande av de som avviker, men i konstruktionen av nationella identiteter är förandring (skapandet av "De Andra") nödvändigt där acceptans och segregering kan upprätthålla gränser och nationella särdrag. Förandring hjälper också för att särskilja hemma och borta, det osäkra och det säkra, och innebär ofta demonisering och avhumanisering av enskilda och grupper, vilket ytterligare motiverar försök att civilisera de ociviliserade och utnyttja dessa "underlägsna" Andra.

Den teoretiska beskrivningen av Den Andre var först en filosofisk konstruktion av Emmanuel Levinas och senare utvecklad och gjord känd av Edward Said i hans välkända bok Orientalism. Trots att idén om Den Andre ursprungligen är ett filosofiskt begrepp har "förandring" politiska, ekonomiska, sociala och psykologiska konnotationer och konsekvenser.

Se även[redigera | redigera wikitext]