Durangoskrika
| Durangoskrika Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kråkfåglar Corvidae |
| Släkte | Cyanocorax |
| Art | Durangoskrika C. dickeyi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cyanocorax dickeyi | |
| Auktor | Moore, 1935 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Borstskrika | |
Durangoskrika[2] (Cyanocorax dickeyi) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för nordvästra Mexiko. Arten är fåtalig och minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Durangoskrikan är en stor (35,5–38 cm) skrika med spektakulär fjäderdräkt. Kännetecknande är en stor och spretig huvudtofs, gula ögon, svart på hjässa, strupe och i ett band över örontäckarna, mörkblått på ovansidan inklusive längst in på stjärten, medan stjärtspetsen och resten av fjäderdräkten är vit.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i bergsskogar i nordvästra Mexiko (Sinaloa, Durango och Nayarit).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Durangoskrikan hittas i blandskog med tall och ek i bergstrakter på mellan 1 350 och 2 150 meters höjd. Den påträffas vanligen i smågrupper med upp till 16 individer, ofta i sällskap med stellerskrikor. Även häckningsbeteendet är socialt, där varje par får hjälp av upp till åtta andra individer, varav de flesta verkar vara ungfåglar.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten är relativt fåtalig, har ett rätt begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen mellan 10 000 och 20 000 vuxna individer.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga namn hedrar Donald Ryder Dickey (1887–1932), en amerikansk zoolog, fotograf, författare och samlare av specimen.[5]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Cyanocorax dickeyi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Kittelson, M. and C. K. Ghalambor (2020). Tufted Jay (Cyanocorax dickeyi), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tufjay1.01
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Cyanocorax dickeyi.
Wikimedia Commons har media som rör Cyanocorax dickeyi.- Läten på xeno-canto.org
|