Egon Möller-Nielsen
Egon Møller-Nielsen, född den 9 maj 1915 i Köpenhamn, död den 27 september 1959 i Stockholm, var en dansk-svensk arkitekt och skulptör.
Biografi
Egon Møller-Nielsen föddes som son till Niels Møller och Agnes Mary Gunnild Topshøj. Han tog studentexamen 1934 i Köpenhamn. Därefter studerade han under perioden 1934-1937 på skulptur- och arkitekturlinjen på Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han arbetade på arkitektkontor i Helsingfors 1938-1939 och i Stockholm maj 1939-januari 1943. Han var under de sista två åren av sitt liv, 1957-1959, huvudlärare i skulptur på Konstfackskolan. Han deltog i redaktionen för kulturtidskriften Prisma under dess utgivning 1948-50.
Egon Møller-Nielsen är känd för sina abstrakta skulpturer i surrealistisk stil, framför allt för de lekskulpturer han introducerade från 1949 i samarbete med Stockholms stadsträdgårdsmästare Holger Blom och som fått många efterföljare. Han arbetade också med scenografi och illustrerade en barnbok.
| ” | Konstens mission: att bringa oss tillhanda till livet - att "levandegöra" tinget. Att återfinna barnets primitiva känslokontakt med tillvaron. | „ |
| – Egon Møller-Nielsen[1] | ||
Han var gift med Grethe Meinung 1938-1944, samboende med Birgit Åkesson 1946-1955 samt gift från 1955 med Kerstin Nyqvist. Hans dotter Mona tillsammans med Birgit Åkesson har varit gift med Carl Fredrik Reuterswärd.
Verk i urval
-
Domarring i Bredäng i Stockholm -
Detalj av Djurriksdag i Rålambshovsparken, Stockholm -
Tufsen i Markbacken, i Örebro -
Tufsen i Limhamn -
Tufsen (1949) i Humlegården i Stockholm -
Soffa i stengöt (1957) på station T-centralen i Stockholm -
Ägget (1952) i Tessinparken på Gärdet i Stockholm -
Ägget (Påskägget) på Per Angers plats i Göteborg -
Djurriksdag i Danderyd
Offentliga verk
- Domarring, granit, (1945), Rålambshovsparken i Stockholm
- Tufsen (ibland Tuffsen) (1949), lekskulptur i konststen (marmorkross i betong), bland annat i Humlegården i Stockholm, stadsparken i Lund, i Droskanparken vid Tjärhovsgatan/Södermannagatan i Stockholm, i Markbacken i Örebro, i Kyrkbyns lekpark vid Äringsgatan i Lundby i Göteborg, Lekparken Skånegläntan på Södermalm i Stockholm samt Norr Mälarstrand i Stockholm[2]
- Intarsia i marmor (1950), Enskede läroverk i Stockholm
- Solur, stenintarsia (1950) på fasaden till Ulriksbergsskolan, Växiö
- emaljarbete (1951), Avesta läroverk
- Ägget (1952), två versioner lekskulptur i konststen, bland annat i Tessinparken, Fagerlidsparken vid Sjöskumsvägen/Fagersjövägen i Hökarängen i Stockholm och i Kungsparken i Göteborg
- Utsmyckning av korridorvägg i Vällingby skola (1954), keramik, tillsammans med Elis Eriksson, Sven-Erik Fryklund och Anders Liljefors
- Organiskt formade soffor i stengöt (1957), övre planet på tunnelbanestationen T-Centralen (röd och grön linje) i Stockholm
- Djurriksdag, brons, uppsatta 1966 i Kvarnparken i Danderyd
- Domarring (1968), brons, parkleken Farstaängen/Färnebogatan i Farsta i Stockholm
- Domarring (1972), brons, plaskdammen, Stora sällskapets väg 10-18 i Bredäng i Stockholm,
Litteratur
- Åke Löfgren: Historien om någon med illustrationer av Egon Møller-Nielsen, Stockholm 1988, ISBN 978-91-29-48633-9
Referenser
Noter
- ^ Tanken och handen - Konstfack 150 år, Stockholm 1994, ISBN 91-7125-018-2, sidan 225
- ^ Tegeströms Konstgjuteri AB uppger på sin hemsida att företaget tillverkat fyra kopior på beställning av Stockholms Stad, vilka levererats till Stockholm (2 ex), Örebro, Malmö och Kristinehamn (men denna blev sprängd i bitar runt 2000-talet). ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080205074937/http://www.staty.se/Tufsen.htm. Läst 21 november 2008.. Ett exemplar av Tufsen i Kristehamn har vandaliserades (Värmlands Folblad 2003-05-15) och har utrangerats. En andra omgång lekskulpturer göts år 2000.
Källor
- ”Egon Möller-Nielsen”. Svenskt biografiskt lexikon. http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/8679. Läst 12 april 2013.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Egon Möller-Nielsen.
|