Gärdet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′18″N 18°6′30″Ö / 59.33833°N 18.10833°Ö / 59.33833; 18.10833

För andra betydelser, se Gärdet (olika betydelser).
Ladugårdsgärdet
Kaknästornet Gärdet Gärdets Sportfält Stockholm Sweden 20050812.JPG
Kommun Stockholm
Kommunområde Innerstaden
Stadsdelsområde Östermalm
Församling Oscars församling, Engelbrekts församling
Bildad 1926
Antal invånare 20 343 (2011)
Landareal 512 hektar
Smeknamn Gärdet
Postort STOCKHOLM
Postnummer 115 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gärdet, officiellt Ladugårdsgärdet är en stadsdel i Stockholms innerstad. Stadsdelen ligger öster och nordost om Östermalm. Gränsen mot Östermalm utgörs av Valhallavägen samt i en linje norr om Filmhuset och vidare öster om kvarteret Kompaniet vid Gärdesgatan. Lidingövägen bildar gräns mot Norra Djurgården och Hjorthagen. Gränsen mot Djurgården går i Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Den består dels av ett tättbebyggt område, dels av ett stort huvudsakligen gräsbevuxet område med inslag av skog som är en del av Nationalstadsparken. Stadsdelen bildades 1926 genom en delning av stadsdelen Östermalm.

Inom stadsdelen finns ett flertal offentliga byggnader och institutioner, bland annat Kaknästornet, Kungliga Musikhögskolan, Sjöhistoriska museet, Tekniska Museet, Etnografiska museet, Försvarets materielverk, Svenska Filminstitutet, Överbefälhavaren, Krigsarkivet, Svea livgarde och Försvarshögskolan, Frihamnen, Värtahamnen med flera.

Bostadsområdet[redigera | redigera wikitext]

Kollektivhuset YK-huset vid Furusundsgatan från 1939.
Tessinparken anlades 1932-1940. Den ingår i Nationalstadsparken.
Monumentet "Protest" på Hakberget.
Starrbäcksängens bostadsområde och park med Svea torn i bakgrunden.

Stadsplanetävlingen för det nya området vanns år 1929 av arkitekten Arvid Stille vars förslag omarbetades till färdig stadsplan 1931.[1] Gärdet bebyggdes till större delen under samma period, 1930-talet och framåt, och är därför arkitektoniskt likformigt. Den dominerande byggnadsstilen är tidig funktionalism. Området användes som förebild för bostadsområden i hela världen. Det nyskapande ifråga om stadsdelens planering var framför allt att kvarteren inte är slutna utan husen ligger fristående från varandra. Det finns också många grönområden mellan husen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De stora öppna ytorna tjänade som militärt övningsfält från 1672 (Karl XI). Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Gärdet för att även kavallerier och artilleriet skulle kunna spränga fram här. Kungen höll mönstring och exercis under sommaren när han vistades på Rosendals slott. Oftast såg han emellertid på från avstånd uppe på Borgen. För att komma till Gärdet red han på en särskild byggd bro över Djurgårdsbrunnskanalen vars brorester man fortfarande anar, den låg i höjd med Sjöhistoriska museet. År 1905 flyttade militären ut till Järvafältet istället.

Mellan 1919 och 1936 låg Lindarängens flyghamn vid Lindarängsvägen 36. Den 16 september 1936 invigdes Bromma flygplats och den landbaserade flygtrafiken kom att ersätta den sjöbaserade.

Gärdet var också skådeplatsen för de stora "drakfestivalerna" som på 1960- och 1970-talen arrangerades av Konstfackskolans elevkår och för Gärdetfestivalerna som gick av stapeln vid ett antal tillfällen på 1970-talet och som ibland ses som en av de samlande startpunkterna för den progressiva musikrörelsen i Sverige. Fältet är en populär plats för olika idrotter med beachvolleybollbana, gräsfotbollsbana, amerikanska fotbollsmål samt långfärdsskidåkning på vintern. På Kristi himmelsfärds dag är det Drakfest på Gärdet och då samlas folk för att flyga med pappersdrakar.

Under 1990-talet byggdes stadsdelen ut i nordvästlig riktning då gamla militära övningsfält ersattes med bostadsområdet Starrbäcksängen. Utbyggnadens sista etapp i hörnet av Valhallavägen och Lidingövägen avslutades år 2007 med Svea torn.

Kungens får[redigera | redigera wikitext]

Från 1930-talet och fram till 1991 hölls här under sommaren Stockholm stads fårhjord, vanligen kallad kungens får, fast de förmodligen inte hade någonting med kungen att göra. Deras fålla och nattstall låg bortom Borgen, och där tillbringade de nätterna. (Idag finns på platsen en verksamhet för hästar under företagsnamnet Häståkeriet CW) Dagtid betade de fritt under uppsikt av fåraherdar och vallhundar av rasen bordercollies och höll gräset på Gärdet kort. Dessa får hölls vintertid i ett särskilt fårstall vid Åkeshovs slott. Efter mycket bråk med hundägare flyttades de temporärt till ett tält på Järvafältet. Snart drabbades dock hjorden av ett virus (Medivisna) och de sista överlevande slaktades 1992, vilket innebar slutet på den 60-åriga traditionen (minst, med tanke på att det säkert betat boskap här tidigare).

Platser, byggnader och institutioner (urval)[redigera | redigera wikitext]

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ann Lindegren Westerman (2010) (PDF). Arkitekterna Albin Stark och Erik Stark. Stockholm: Arkitektur. Libris 11746239. ISBN 978-91-86050-77-1. http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Stark_091118_WEB.pdf. Läst 2011-08-10 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Map-icon.svg
Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata