Västerås slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerås slott från sydost.
Västerås slott med kärntornet närmast.
Den enda ingången till slottet.
Gustav Vasa triumferar i Västerås.

Västerås slott är beläget i Västerås intill Svartåns mynning och var under Vasatiden kungligt residens fram till 1638.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Västerås hette tidigare Västra Aros (Västra Åmynningen) och blev i mitten av 1100-talet biskopssäte. Västra Aros blev under 1200-talet den viktigaste utskeppningshamnen för Bergslagen och tillsammans med Stockholm den främsta staden i Mälardalen. Med tiden insåg man behovet av ett starkt fäste som skydd åt kungens fogde, men tjänade även som residens till densamma. Ett kärntorn byggdes upp, vid Svartåns utlopp, med fyra våningar och den översta blev skyttevåning. Detta torn finns ännu kvar i nuvarande slottets nordöstra hörn.

Västerås blev indraget i blodiga strider vilket föranledde att borgen byggdes ut och förstärktes i flera omgångar. Slottet spelade en viktig roll under unionsstriderna, på 1400-talet och tidiga 1500-talet, och var det första riksfästet som Engelbrekt erövrade under upproret. Slottet intogs av ärkebiskop Jöns Bengtsson 1457 och belägrades 1464 av Kristian I, men utan framgång. Femtioåtta år senare, närmare bestämt 1522, erövrades det av Gustav Vasa efter att ha varit belägrat under ett år.

Västerås slott gjordes till kungligt residens av Gustav Vasa, som även lät hålla riksdag i staden och två av dessa utgjorde historiskt viktiga händelser i Sveriges historia. Västerås riksdag 1527 ledde till att protestantismen fick sitt intåg i Sverige och att banden med katolska kyrkan i Rom klipptes av. Under riksdagen 1544 gjordes Sverige till ett arvrike, men sanktionerade även den nya satsning på en inom landet rekryterad krigsmakt som Gustav redan inlett. Inför den senare riksdagen 1540–44 gjordes stora ombyggnader i slottet och en ny kungsvåning byggdes bland annat ovanpå den gamla i östra längan, vilket även skapade nuvarande huvudentré, och västra längan förhöjdes. Johan III fortsatte med nya byggnadsarbeten i slutet av 1570-talet, då en stor rikssal och en slottskyrka blev inredda.

När Karl X Gustavs mor, pfalzgrevinnan Katarina Karlsdotter Vasa, dog 1638, var det slutet för slottet som kungligt residens. Eftersom ingen kunglig person längre bodde på slottet, hamnade det sedan i förfall. Under senare delen av 1600-talet började man renovera slottet och arbetet leddes av arkitekten Mathias Spieler som var nära vän med Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Under Karl XII:s krig användes det till förvaring av krigsfångar, men användes liksom andra slott och fästningar till ett normalt fängelse. Den mest kända fången var Erik XIV som fördes hit 1573 och tillbringade ett år i Västerås slotts fängelsehåla. Den sista fången lämnade slottet 1857. En känd fånge under senare år var Carl Fredrik Lilja, som stal pengar från landskansliet, och som senare lyckades rymma från fängelset.

År 1736 eldhärjades slottet och all inredning från Vasatiden förstördes, och elden spred sig till flertalet trä- och korsvirkeshus i dess omnejd. Slottet reparerades och byggdes ut i mitten av 1740-talet med Carl Hårleman som arkitekt, och färdigställdes under 1750-talet.

Under 1800-talet gjordes en del inre förändringar och under 1920-talet genomfördes en restaurering av slottet ledd av Västerås stadsarkitekt Erik Hahr och då koncentrerade man sig främst på rikssalen med intilliggande utrymmen och residensvåningen. Västmanlands Fornminnesförening har haft sina samlingar i slottet sedan 1889. Under 1961 flyttade Länsstyrelsen till ett nybyggt landsstathus och slottet renoverades 1965–66 under ledning av arkitekt Nils Tesch. Därefter flyttade länsmuseet Västmanlands läns museum in. Museet har nu[när?] flyttat till andra lokaler.

En mindre del av slottet har på senare år[när?] moderniserats och byggts om till residens för landshövdingen. En annan del av slottet hyrs för närvarande av Mälardalens Högskola som har sitt säte för kammarmusik där.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°36′23″N 16°32′40″Ö / 59.60639°N 16.54444°Ö / 59.60639; 16.54444