Länsbokstav
Länsbokstav kallas de bokstäver som varje län i Sverige betecknas enligt ISO-standard ISO 3166-2:SE. Primärt har dessa bokstäver använts för att beteckna län i bilregistret mellan 1906[1] och 1973. Registreringsskylten på en bil inleddes med bokstaven för det län där bilens ägare bodde.
Då länen tilldelades länsbokstäverna fanns det så många län att de inte räckte till (när man sorterade ut vissa, J, Q, V, Å, Ä, Ö, som lätt kunde förväxlas med andra bokstäver), så Västerbottens län fick AC och Norrbottens län BD. Om bilen såldes över en länsgräns registrerades den om. Detta ombesörjdes av Länsstyrelsen i respektive län.
På grund av antalet bilar i vissa folkrika län räckte nummerserien inte till, så ett A lades till efter den ordinarie bokstaven, i Stockholms stad blev det då A och AA, det äldre Stockholms län hade länsbokstäverna B och BA och i Malmöhus län fanns M och MA. Länsbokstäverna infördes när man började registrera bilar, men när länsgränserna ändrades så ändrades ibland också bokstäverna. Stockholms stad hade till exempel från början en egen "länsbokstav", A. Detta på grund av att Stockholms stad inte ingick i Stockholms län utan lydde under Överståthållarämbetet, vilket räknades som ett eget län. När sedan Stockholms stad och län gick ihop, fick det sammanslagna länet bokstavskombinationen AB.
Det var vanligt att landshövdingen hade siffran 1 som registreringsnummer. Exempelvis hade landshövdingen i Uppsala län C1 som registreringsnummer på sin bil. Ett undantag var dock A1 som innehades av kungen.[källa behövs]
Den primära användningen av länsbokstäverna var på registreringsskyltar på bilar, men eftersom bokstäverna blev så välkända används de även i andra sammanhang. Det är vanligt att omnämna ett län med sin bokstav lika gärna som med länets namn.
På bilar avskaffandes länsbokstäverna 1973, då ett centralt bilregister inrättades och man istället införde ett system med tre bokstäver och tre siffror.
Mellan 1996 och 2003 användes länsbokstäverna i viss mån som underdomäner för toppdomänen .se. Dessa var avsedda för lokala företag och organisationer och innebar att webbadressers ändelser till exempel kunde bli .d.se om företaget eller organisationen var belägen i Södermanlands län. Detta system avskaffades i samband med att reglerna för att registrera ett domännamn direkt under .se liberaliserades.
Länsbokstäverna[redigera]
- A – Stockholms stad (Stockholms överståthållarskap; t.o.m. 1968)
- AB – Stockholms län (fr.o.m. 1969)
- AC – Västerbottens län
- B – Stockholms län (utom Stockholms stad, t.o.m. 1968)
- BD – Norrbottens län
- C – Uppsala län
- D – Södermanlands län
- E – Östergötlands län
- F – Jönköpings län
- G – Kronobergs län
- H – Kalmar län
- I – Gotlands län
- K – Blekinge län
- L – Kristianstads län (numera del av Skåne län)
- M – Malmöhus län (används numera ofta för Skåne län)
- N – Hallands län
- O – Göteborgs och Bohus län (används numera ofta för Västra Götalands län)
- P – Älvsborgs län (numera del av Västra Götalands län)
- R – Skaraborgs län (numera del av Västra Götalands län)
- S – Värmlands län
- T – Örebro län
- U – Västmanlands län
- W – Kopparbergs län (nuvarande Dalarnas län)
- X – Gävleborgs län
- Y – Västernorrlands län
- Z – Jämtlands län
Referenser[redigera]
- ^ Kunglig förordning Nr 90, given 1906-09-21 § 6
