Huset Hohenzollern
Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen. Släkten är sedan medeltiden uppdelad i flera huvud- och parallellinjer varav några har dött ut. Linjen Brandenburg-Preussen var 1701-1918 preussiskt kungahus och 1871–1918 det tyska kejsarhuset. 1881–1947 var Hohenzollern också kungahus i Rumänien.
Innehåll |
Historia [redigera]
Släktens namn kommer från borgen Hohenzollern: ”Nicht weit Würtemberg und Baden, von Bayern und der schönen Schweiz, da ragt ein Berg so hoch erhaben, den man den Hohenzollern heißt”. I tyska Baden-Württemberg ligger ett berg som under romersk tid var en kultplats och hette Mons solarus (solberget). Under 1000-talet kallades berget Zollern och här låg redan då en fästning vars ursprung och ägare vistas i glömskans dimmor. 1061 skriver munken Berthold i sin världshistoria om två grevar av Zollern, Burchard och Wezil som dött (”Burchardus et Wezil de Zolorin occidentur”).
Redan då var de ett: berget Zollern, grevskapet och släkten, senare dynastin. Under fjortonhundratalet kallas de tre Hohenzollern. Ätten Hohenzollern delade sig under tolvhundratalet i en schwabisk (vars anfader var Fredrik med lejonet, död 1251) och en frankisk linje (vars anfader var Konrad av Nürnberg, död 1208). Den frankiska linjen skulle senare bli preussisk dynasti, kungar av Preussen 1851 och kejsare av Tyskland 1871 varför Fredrik Vilhelm IV av Preussen år 1851 myntade devisen ”Vom Fels zum Meer” (från klippa till havet) i meningen ” ... von der Felsklippe des Hohenzollern seine Herrschaft ausgebreitet hat bis zu dem Baltischem Meere und über das Stromgebiet der Nordsee”.
Fram till 1849 fanns i dagens Baden-Württemberg två självständiga furstendömen, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen. Den svenske kungen Carl XVI Gustafs syster Birgitta är ingift i den sistnämnda grenen av ätten.
Drottningar av Sverige [redigera]
- Dorotea, drottninggemål 1445 och 1457 till kungarna Kristoffer i ätten Wittelsbach och Kristian I i ätten Oldenburg, även dansk och norsk drottning, född furstinna av kurfurstendömet Brandenburg
- Maria Eleonora, drottninggemål 1620 till kung Gustav Adolf i ätten Vasa, född prinsessa av Brandenburg
- Lovisa Ulrika, drottninggemål 1751 till kung Adolf Fredrik i ätten Oldenburg, född prinsessa av Preussen
Huset Hohenzollerns övriga spridning [redigera]
- Herrar till Jägerndorf, Kulmbach, Zollern
- Friherrar av Barnim
- Grevar av Bergh, Brandenburg, Haigerloch, Hohenau, Hohenberg, Hohenzollern, Rothenburg, Schalksburg, Strassburg
- Borggrevar av Nürnberg
- Furstar av Hechingen, Hohenzollern, Sigmaringen
- Härmästare (Hochmeister) av Johanniterorden, Sonnenburg, Tyska orden
- Markgrevar av Altmark, Ansbach, Bayreuth, Brandenburg, Küstrin, Prignitz, Schwedt
- Hertigar av Kleve, Preussen
- Kurfurstar av Brandenburg
- Konungar av Preussen, Rumänien, Spanien
- Kejsare av Tyska riket
- 1050 grevskapet Zollern
- 1191 Fredrik I, borggreve av Nürnberg. Genom hans söner, delning i schwabisk och frankisk linje.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Huset Hohenzollern.
- Hohenzollern