Potsdam
| Potsdam | ||
| Stad | ||
|
Slottet Sanssouci i Potsdam
|
||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Förbundsland | Brandenburg | |
| Kreis | kreisfri stad | |
| Koordinater | 52°24′N 13°4′Ö / 52.400°N 13.067°V | |
| Yta | 187,38 km² | |
| Folkmängd | 154 606 (31 december 2009)[1] | |
| Befolkningstäthet | 825 inv./km² | |
| Borgmästare | Jann Jakobs (SPD) | |
| Postnummer | 14401–14482 | |
| Riktnummer | 331 | |
| Registreringsskylt | P | |
|
Potsdams läge i Brandenburg
|
||
| Webbplats: www.potsdam.de | ||
Den här artikeln handlar om huvudstaden i den tyska delstaten Brandenburg. För andra betydelser, se Potsdam (olika betydelser).
Potsdam är huvudstad och största stad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland. Folkmängden uppgår till cirka 155 000 invånare, vilket gör Potsdam till den näst största staden i storstadsregionen Berlin/Brandenburg efter Berlin.
Potsdam ligger intill floden Havel och ett flertal sinsemellan sammankopplade sjöar. Staden angränsar i nordost direkt till Berlin. Staden är framförallt känd för sin historia som kunglig residensstad i Preussen och Tyska kejsardömet, med många slott och trädgårdar, i synnerhet Fredrik den stores sommarresidens Sanssouci från mitten av 1700-talet.
1945 hölls på slottet Cecilienhof utanför Potsdam den så kallade Potsdamkonferensen mellan de allierade segermakterna, efter den tyska kapitulationen under andra världskriget. Under Tysklands delning efter kriget tillhörde Potsdam DDR, fram till 1990.
Potsdams kulturlandskap med sina palats och parker upptogs 1990 på Unescos världsarvslista och är ett populärt turistmål. Staden är även känd för sin filmindustri, universitetet och sina många forskningsinstitut.
Innehåll |
Historia [redigera]
Medeltiden [redigera]
Slaviska folkstammar kallade heveller och sprevaner slog sig omkring år 700 ned på den plats som idag är Potsdam. År 928 besegrade Henrik I slaverna och intog det hevelliska fortet Brendanburg (det blivande Brandenburg). Namnet Potsdam (Locus Poztupimi) nämns första gången 993, och Potsdam blir stad 1317. Under medeltiden är staden inte särskilt viktig: kurfurstarna väljer att bosätta sig i Berlin-Cölln.
1600- och 1700-talen [redigera]
Det är först i och med 1600-talet som stadens glansperiod inleds. Potsdams stadsslott börjar uppföras vid Alter Markt under 1500-talets sista år och byggs senare ut under 1600-talet av Fredrik Vilhelm, "den store kurfursten". Under hans son, Fredrik I, som från och med 1701 kallas kung av Preussen, fortsätter staden att växa. Det är emellertid först med dennes son, Fredrik Vilhelm I som staden på allvar byggs ut och växer från 43 till 142 hektar. Staden blir under denna tid garnisonsstad: bland annat byggs nya staden och de holländska kvarteren.
Stadens verkliga storhetstid börjar med Fredrik II:s (Fredrik den store) regeringstid (1740-1786). Dennes namn är intimt förknippat inte bara med staden Potsdam utan även med Preussen. Staden förvandlas under denna tid till en arkitektonisk pärla.
1800-talet [redigera]
Under oroligheterna i samband med marsrevolutionen 1848 flyttade Fredrik Vilhelm IV av Preussen ut från Berlin till det lugnare Potsdam. Ett försök av soldater att frita tillfångatagna kamrater slogs ner av preussiska elittrupper. Efter revolutionen startades flera nya byggprojekt som Nikolaikirche och den katolska kyrkan St. Peter und Paul.
Potsdam i kejsarriket [redigera]
1911 följde öppnandet av flygplats för luftskepp och samma år invigdes filmstudion i Babelsberg. 1914 skrev kejsar Vilhelm II under krigsförklaringen mot Ententen i Neues Palais i Potsdam. När Tyskland förlorade första världskriget och monarkin störtades förlorade Potsdam definitivt sin position som residensstad.
Potsdam under den tyska delningen [redigera]
Potsdam bombades så sent som 14 april 1945 av de allierade, varpå stora delar av staden lades i ruiner, bland annat Garnisonskyrkan samt Alte Markt med stadsslottet, Nikolaikirche och rådhuset. Sanssouciparken med sina slott Sanssouci och Neues Palais klarade sig däremot.
Efter kriget hamnade staden i den sovjetiska sektorn, och DDR-regimen försökte medvetet radera ut minnet av Preussens storhetstid genom att riva bombade byggnader i stället för att bygga upp dem. På så sätt försvann såväl Garnisonskyrkan som Potsdams stadsslott ur stadsbilden.
Slottet Cecilienhof i Potsdam var platsen för Potsdamkonferensen 1945 där de allierade beslutade om Tysklands indelning i fyra ockupationzoner och den tysk-polska gränsen.
Under DDR-tiden var staden åtråvärd för ryska officerare och tjänstemän att bo i. I Potsdam finns också den bro, Glienicker Brücke, där spioner i största hemlighet utväxlades mellan öst och väst under det kalla kriget.
Efter återföreningen [redigera]
I och med återföreningen 1990 blev Potsdam huvudstad i delstaten Brandenburg, varpå staden började restaureras. Nyligen har man beslutat att återuppbygga såväl Garnisonsskyrkan som stadsslottet. Det senare skall stå klart 2013.
Sedan 1989 har flera internationella koncerner etablerat sig i Potsdam, bl.a. Oracle. De många magnifika villor som under DDR-tiden fick förfalla har i de flesta fall renoverats av förmögna Berlinbor eller västtyskar som till exempel Friede Springer, en av Tysklands rikaste personer och ägare av Axel Springer AG.
Utbildning och forskning [redigera]
Staden har ett universitet, Universität Potsdam samt en berömd filmskola, Hochschule für Film und Fernsehen. I Potsdam finns också ett flertal forskningsinstitut som Fraunhofer Institut, Max Planck-Institut, IASS och Potsdam Institute for Climate Impact Research.
Sevärdheter [redigera]
- Sanssouci, Fredrik den stores sommarpalats
- Neues Palais och Charlottenhof, 1700-talsslott i Sanssouciparken
- Den gamla staden med bland annat rådhuset, de holländska kvarteren (Holländisches Viertel) och Nikolaikirche.
- Babelsberg, en gång i tiden centrum för den europeiska filmindustrin med bl.a. Ufa:s studior
- Einsteinturm, ritat av Erich Mendelsohn 1920
- Alexandrowka
- Potsdams stadsslott, förstört i andra världskriget men under återuppbyggnad. Invändigt hyser det nya slottet från 2014 moderna lokaler för Brandenburgs lantdag.
Kommunikationer [redigera]
Potsdams centralstation är slutstation för Berlins pendeltåg (S-bahn) samt även en central för fjärrtåg, regionaltåg och spårvagnar som stannar alldeles utanför.
Noter [redigera]
- ^ Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 9 december 2010.
Källor [redigera]
- Mader, R & Dohrmann, R: Potsdam Sanssouci. Une ville culturelle se présente. Schöning Verlag.
- www.potsdam.de
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Potsdam
|
|||||||||||
|
|||||||