Potsdam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 52°24′N 13°4′Ö / 52.400°N 13.067°Ö / 52.400; 13.067
Potsdam
Stad
Potsdams stadsförvaltning
Potsdams stadsförvaltning
Coat of arms of Potsdam.svg
Potsdams vapen
Land  Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis kreisfri stad
Koordinater 52°24′N 13°4′Ö / 52.400°N 13.067°Ö / 52.400; 13.067
Yta 187,52 km² (2011)[1]
Folkmängd 157 603 (2011)[2]
Befolkningstäthet 840 inv./km²
Borgmästare Jann Jakobs (SPD)
Postnummer 14401–14482
Riktnummer 331
Registreringsskylt P
Kommunkod 12 0 54 000
Potsdams läge i Tyskland
Red pog.svg
Potsdams läge i Tyskland
Potsdams läge i Brandenburg
Potsdams läge i Brandenburg
Webbplats: www.potsdam.de

Den här artikeln handlar om huvudstaden i den tyska delstaten Brandenburg. För andra betydelser, se Potsdam (olika betydelser).

Potsdam är huvudstad och största stad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland. Folkmängden uppgår till cirka 155 000 invånare, vilket gör Potsdam till den näst största staden i storstadsregionen Berlin/Brandenburg efter Berlin.

Potsdam ligger intill floden Havel och ett flertal sinsemellan sammankopplade sjöar. Staden angränsar i nordost direkt till Berlin. Staden är framförallt känd för sin historia som kunglig residensstad i Preussen och Kejsardömet Tyskland, med många slott och trädgårdar, i synnerhet Fredrik den stores sommarresidens Sanssouci från mitten av 1700-talet.

1945 hölls på slottet Cecilienhof utanför Potsdam den så kallade Potsdamkonferensen mellan de allierade segermakterna, efter den tyska kapitulationen under andra världskriget. Under Tysklands delning efter kriget tillhörde Potsdam DDR, fram till 1990.

Potsdams kulturlandskap med sina palats och parker upptogs 1990 på Unescos världsarvslista och är ett populärt turistmål. Staden är även känd för sin filmindustri, universitetet och sina många forskningsinstitut.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

De vendiska, västslaviska, hevellerna slog sig omkring år 700 e.Kr. ned på den plats som idag är Potsdam.[3][4] År 928 besegrade Henrik I slaverna och intog det hevelliska fortet Brendanburg (det blivande Brandenburg). Namnet Potsdam (Locus Poztupimi) nämns första gången 993, och Potsdam blir stad 1317. Under medeltiden är staden inte särskilt viktig: kurfurstarna väljer att bosätta sig i Berlin-Cölln.

1600- och 1700-talen[redigera | redigera wikitext]

Det är först i och med 1600-talet som stadens glansperiod inleds. Potsdams stadsslott börjar uppföras vid Alter Markt under 1500-talets sista år och byggs senare ut under 1600-talet av Fredrik Vilhelm, "den store kurfursten". Under hans son, Fredrik I, som från och med 1701 kallas kung av Preussen, fortsätter staden att växa. Det är emellertid först med dennes son, Fredrik Vilhelm I som staden på allvar byggs ut och växer från 43 till 142 hektar. Staden blir under denna tid garnisonsstad: bland annat byggs nya staden och de holländska kvarteren.


Stadens verkliga storhetstid börjar med Fredrik II:s (Fredrik den store) regeringstid (1740-1786). Dennes namn är intimt förknippat inte bara med staden Potsdam utan även med Preussen. Staden förvandlas under denna tid till en arkitektonisk pärla.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Under oroligheterna i samband med marsrevolutionen 1848 flyttade Fredrik Vilhelm IV av Preussen ut från Berlin till det lugnare Potsdam. Ett försök av soldater att frita tillfångatagna kamrater slogs ner av preussiska elittrupper. Efter revolutionen startades flera nya byggprojekt som Nikolaikirche och den katolska kyrkan St. Peter und Paul.

Potsdam i kejsarriket[redigera | redigera wikitext]

1911 följde öppnandet av en flygplats för luftskepp och samma år invigdes filmstudion i Babelsberg. 1914 skrev kejsar Vilhelm II under krigsförklaringen mot Ententen i Neues Palais i Potsdam. När Tyskland förlorade första världskriget och monarkin störtades förlorade Potsdam definitivt sin position som residensstad.

Potsdam under Weimarrepubliken och Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Garnisonskyrkan i Potsdam var platsen för Potsdamdagen 21 mars 1933, som anordnades som en högtidlig ceremoniell gudstjänst och sammankomst inför 1933 års öppnande av Tysklands riksdag, efter att Adolf Hitler utsetts till ny rikskansler av rikspresidenten Paul von Hindenburg. Ceremonin användes av nazisterna och Joseph Goebbels propaganda som symbol för det nazistiska maktövertagandet med rikspresidentens välsignelse, och bojkottades av de socialistiska riksdagspartierna SPD och KPD.

Potsdam under den tyska delningen[redigera | redigera wikitext]

Potsdam bombades så sent som 14 april 1945 av de allierade, varpå stora delar av staden lades i ruiner, bland annat Garnisonskyrkan samt Alte Markt med stadsslottet, Nikolaikirche och rådhuset. Sanssouciparken med sina slott Sanssouci och Neues Palais klarade sig däremot.

Efter kriget hamnade staden i den sovjetiska sektorn, och DDR-regimen försökte medvetet radera ut minnet av Preussens storhetstid genom att riva bombade byggnader i stället för att bygga upp dem. På så sätt försvann såväl Garnisonskyrkan som Potsdams stadsslott ur stadsbilden.

Slottet Cecilienhof i Potsdam var platsen för Potsdamkonferensen 1945 där de allierade beslutade om Tysklands indelning i fyra ockupationzoner och den tysk-polska gränsen.

Under DDR-tiden var staden åtråvärd för ryska officerare och tjänstemän att bo i. I Potsdam finns också den bro, Glienicker Brücke, där spioner i största hemlighet utväxlades mellan öst och väst under det kalla kriget.

Efter återföreningen[redigera | redigera wikitext]

I och med återföreningen 1990 blev Potsdam huvudstad i delstaten Brandenburg, varpå staden började restaureras. Nyligen har man beslutat att återuppbygga såväl Garnisonsskyrkan som stadsslottet. Det senare skall stå klart 2013.

Sedan 1989 har flera internationella koncerner etablerat sig i Potsdam, bl.a. Oracle. De många magnifika villor som under DDR-tiden fick förfalla har i de flesta fall renoverats av förmögna Berlinbor eller västtyskar som till exempel Friede Springer, en av Tysklands rikaste personer och ägare av Axel Springer AG.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett universitet, Universität Potsdam samt en berömd filmskola, Hochschule für Film und Fernsehen. I Potsdam finns också ett flertal forskningsinstitut som Fraunhofer Institut, Max Planck-Institut, IASS och Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Slott & palats[redigera | redigera wikitext]

Övriga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Potsdams centralstation är slutstation för Berlins pendeltåg (S-bahn) samt även en central för fjärrtåg, regionaltåg och Potsdams spårvagnar som stannar alldeles utanför.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Hahn, Peter-Michael (2003). Geschichte Potsdams. Verlag C.H.Beck. ISBN 978-3-406-50351-1 
  4. ^ Michas, Uwe (1999). ”Slawen und Germanen im Berliner Raum”. Berlinische Monatsschrift (Luisenstädtischer Bildungsverein e.V.) (1): sid. 4-10. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mader, R & Dohrmann, R: Potsdam Sanssouci. Une ville culturelle se présente. Schöning Verlag.
  • www.potsdam.de

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]