Fritz Fischer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Fritz Fischer (olika betydelser).

Fritz Fischer, född 5 mars 1908 i Ludwigsstadt, Bayern, död 1 december 1999 i Hamburg, Tyskland, var en tysk historiker. Hans magnum opus Griff Nach der Weltmacht skapade stor sensation när den kom ut 1966, och bidrog till ett helt nytt synsätt av utbrottet av första världskriget.

Teser[redigera | redigera wikitext]

Fischer mest känd för sin analys om orsakerna till första världskriget. Hans magnum opus är Griff Nach der Weltmacht från 1963, som orsakade en sensation och ett ramaskri bland andra västtyskar, på grund av tre väldigt provokativa teser:[1]

  1. den tyska regeringen accepterade, och hoppades, i juli 1914 att ett stort europeiskt krig skulle bryta ut när man stödde Österrikes kamp mot Serbien
  2. Kaiserns mål existerade inte bara innan krigets utbrott, utan hade även likheter med nazisternas planer efter 1933
  3. den tyska expansionismen berodde mer på landets sociala, ekonomiska och politiska problem än den internationella positionen

Respons[redigera | redigera wikitext]

Dessa teser gjorde att Fischer fick tillåtelse att besöka imperialistarkiven i Potsdam, i dåvarande Östtyskland, vilket även det upprörde västtyska historiker. Den största kontroversen kom dock i och med det att han ansåg att Tyskland i största allmänhet bar skulden för krigsutbrottet. Fischer gav upphov till en stor kontrovers, och fick flera personliga attacker riktade mot sig. Den västtyska regeringen avbröt all finansiering av hans forskning, men icke desto mindre bidrog hans fasta övertygelse om sitt resultat till att historiker återigen såg över tyska regeringens policyer 1914, och erkände, med tiden, att Tysklands strategier var riskfyllda, även om detta rättfärdigades av den ryska mobiliseringen och Rysslands ökande makt, och att Tyskland inte var ute efter annat än att säkra positionen som en stormakt.[1]

Även detta motsade sig Fischer, i sitt andra stora verk från 1969 - Krieg der Illusionen: Die deutsche Politik von 1911 bis 1914, i vilken han försökte bevisa att det finns en krigslust; en vilja att kriga hos de tyska ledarna, och använde som källa för sitt påstående bland annat ett utdrag ur amiral Georg Alexander von Müllers dagbok, där von Moltke kommenterade att "krig är oundvikligt, och ju förr desto bättre"[2]. Fischer betonade även Tysklands sociala och politiska struktur och dess autokrati och anti-demokrati.[1]

Arv[redigera | redigera wikitext]

Fischers verk gav upphov till en ny generation tyska historiker efter 1970, bland andra Hans-Ulrich Wehler och Holger H. Herwig. När Bethmann Hollwegs närmste rådgivare Kurt Riezlers memoarer publicerades 1972 befästes Fischers teser, och under 1980-talets mitt mottogs Fischers tolkning som sanning. Kända historiker som Norman Stone och James Joll har båda anammat hans synsätt, och Stone skrev i sin Europe Transformed från 1983 att inte många historiker skiljer sig idag från förslaget att den tyska regeringen, påhejat av dess generaler, avsiktligt provocerade fram kriget[3]. En genomgång av första världskrigets orsaker från 1992 menar att tre fjärdedelar af Fischers påståenden nu ses som valida. Även om det fortfarande finns skiljande åsikter, såsom karaktären av Tysklands mål 1914, menar Hartmut Pogge von Strandmann i sitt verk The Coming of the First World War från 1991 att Fischers påståenden får mer och mer validitet i takt med att mer material kommer fram.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Culpin, Christopher; Evans, Eric (2002). ”The debate about the origins of the First World War”. Modern Europe 1870-1945. Pearson. sid. 117-120. ISBN 0-582-08408-3 
  2. ^ "In my opinion, war is inevitable, and the sooner the better" (taget från Modern Europe, s. 118)
  3. ^ "not many historians nowadays dissent from the proposition that the German government, egged on by its generals, deliberately provoked the war of 1914" från Modern Europe, s. 119