Generalstaben

	Generalstaben; (Gst)
Information
Officiellt namn	Generalstaben
Datum	1695–1937
Typ	Högkvarter
Roll	Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del av	Lantförsvarsdepartementet
Efterföljare	Försvarsstaben, ; Arméstaben
Ingående delar	Centrala avdelningen,; Kommunikationsavdelningen,; Organisationavdelningen,; Utbildningsavdelningen,; Utrikesavdelningen,; Krigshistoriska avdelningen,; Topografiska avdelningen
Storlek	Stab
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken

Generalstaben (Gst), var ett ledningsförband samt den högsta operativa ledning för Sveriges krigsmakt, och som verkade åren 1695–1937. Staben för Generalstaben var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm. Rollen motsvarar sedan 2000-talet Insatsstaben (INSS) vilken lyder under Högkvarteret.

Historik

Benämningen generalstaben förekom redan under Gustav II Adolfs regeringstid. Karl XI lät utarbeta de första uppmarschplanerna för hären och i en förordning från 1695 meddelades föreskrifter för generalstabstjänsten. Under Karl XII reglerades 1709 och 1717 tjänsterna vid högre kvarter och staber. Under 1700-talet gjordes det litet eller intet på stabstjänstens område till dess Gustav III utfärdade en generaladjutantinstruktion, vars grunder gick tillbaka på Karl XII:s förordningar.

År 1805 utarbetade G. W. af Tibell ett förslag till reglering av arméns generalstab i fält, samt organiserandet av en fältmätningskår, som också innefattade ett krigsarkiv som skulle finnas i fred. 1816 stadgade Kunglig Majestät att en generalstab under befäl av en generaladjutant för armén skulle inrättas. Den bestod av generaladjutanter, överadjutanter och stabsadjutanter. Även officerare kvarstående på sina regementsstaber, vilka beordrades att för viss tid förrätta generalstabstjänst ingick.

Med departementsreformen 1840 blev chefen för Lantförsvarsdepartementet chef för Generalstaben, vilket han var till generalstabsreformen 1873. År 1811 hade fältmätningskåren förflyttats till Ingenjörskåren men blev 1831 självständig med benämningen Topografiska kåren.

Den dåvarande generalstaben ansågs alldeles för löst organiserad. Staben omorganiserades och krigsministern skiljdes från uppdraget att vara generalstabschef och en särskild stabschef utsågs.

Vid 1936 års riksdag genomfördes genom försvarsbeslutet 1936 en försvarsreform, vilken gjorde att generalstaben försvann och ersattes av Försvarsstaben och Arméstaben. En generalstabskår inrättades med arméstabschefen som obligatorisk chef.

Ingående enheter

År 1932 var Generalstaben, Huvudstationen, indelad i följande avdelningar:

Centrala avdelningen
Kommunikationsavdelningen
Organisationavdelningen
Utbildningsavdelningen
Utrikesavdelningen
Krigshistoriska avdelningen (förenat med Krigsarkivet)
Topografiska avdelningen (var ansvarigt för Generalstabens Kartverk)

Generalstaben anvisade också personal till det dåvarande Lantförsvarets kommandoexpedition, arméfördelnings- och militärområdesstaber med flera myndigheter. Generalstabens personal 1932 bestod av regementsofficerare (överadjutanter) och kaptener (stabsadjutanter). Aspiranter, vilka var officerare som genomgått kurser vid behörig militär högskola, kunde också tjänstgöra vid generalstaben.

Chefer

Generaladjutanter och Chefer för Generalstaben 1816-1840

(1815) 1816–1828: Magnus Björnstjerna
1828–1840: Magnus Brahe

Chefer för Generalstaben 1840–1873

Statsrådet och Chefen för Lantförsvarsdepartementet

Ordinarie chefer för Generalstaben 1873–1937

1873–1881: Hugo Raab
1882–1885: Axel Ryding
1885–1905: Axel Rappe
1905–1919: Knut Gillis Bildt
1919–1922: Lars Tingsten
1922–1930: Carl Gustaf Hammarskjöld
1930–1933: Bo Boustedt
1933–1937: Oscar Nygren

Tillförordnade chefer för Generalstaben

1882–1885: Axel Rappe
1892–1895: Ernst von der Lancken
1895–1899: Carl Warberg
1899–1899: Knut Gillis Bildt

Se även

Generalstabskartan

Referenser

Tryckta källor

Band 11 av Svensk uppslagsbok Gauguin - Gustav III, artikeln Generalstab av major E. O. Bratt (signaturen E . O . B)