Första ubåtsflottiljen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Första ubåtsflottiljen
(1. ubflj)
Första ubåtsflottiljen vapen.svg
Datum 1994–
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Marinen
Typ Ubåtsflottilj
Storlek Flottilj
Del av Kustflottan (1904-1993)
Milo S (1994–2000)
MTS (2000–)
Förläggningsort Haninge garnison (19??-2005)
Karlskrona (2005-)
Marsch "Fladdrande fanor" (V. Widqvist)[1]
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Kommendör Jens Nykvist

Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) är ett svenskt marint insatsförband inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1994. Förbandets stab är förlagd till Karlskrona i Blekinge.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första ubåtsflottiljen har sitt ursprung från 1904, då det svenska ubåtsvapnet bilades med HMS Hajen som första ubåt. 1918 ingick ubåtsvapnet som 1.undervattensbåtsdivisionen i Kustflottans sammansättning. 1934 hade ubåtsvapnet organiserats som Ubåtsavdelningen innehållandes tre divisioner. 1951 hade förbandet sitt nuvarande namn, och ingick i kustflottan som 1.ubåtsflottiljen.

Under 1970-talet tillkom Flottan dykarskola till flottiljen, vilken senare bildade Dykdivisionen, där bland annat ubåtsräddningsfartyg ingick i.

1994 bildades Första ubåtsflottiljen under namnet Första ubåtsavdelningen (1.UbA). Detta genom att samtliga förband och enheter inom Försvarsmakten kaderorganiserade, och fick en fast organisation. 1998 fick flottiljen sitt nuvarande namn Första ubåtsflottiljen (1.ubflj), och genom försvarsbeslutet 2004 omlokaliserades staben för flottiljen från Horsfjärden till Karlskrona.

Mellan åren 2005 och 2007 hyrde USA ubåten HMS Gotland. Vilken blev flottiljens största och hittills (2013) enda internationella insats.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Förbandet har 280 anställda officerare, varav 50 är reservofficerare. Innan 2009 gjorde omkring 100 värnpliktiga sin grundutbildning varje år vid 1. ubåtsflottiljen.

Vid flottiljen finns det år 2013 fem ubåtar, tre av Gotlandsklass och två av Södermanlandsklass samt Sjötransportenheten som är ett specialoperationsförband (FM SOF). Efter modifiering av de båda äldsta ubåtarna av Södermanlandsklassen, senast av HMS Östergötland år 2005, har samtliga ubåtar luftoberoende Stirlingmaskineri och är utrustade också för internationell tjänst.[2]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1904 och 1998 ingick ubåtsvapnet i Kustflottan, nedan ses hur ubåtsvapnet var sammansatt vid olika tidsepoker. Under 1930-talet ingick ubåtsvapnet i Vintereskadern, vilken var den rustade delen av Flottan vintertid. Delar av Ubåtsvapnet ingick under andra världskriget i Göteborgseskadern och Karlskronaavdelningen.

Namn, beteckning och stabsplatser[redigera | redigera wikitext]

Namn
1.undervattensbåtsdivisionen 1918 1934
Ubåtsavdelningen 1934 1951
1.ubåtsflottiljen 1951 1993
Första ubåtsavdelningen 1994 1997
Första ubåtsflottiljen 1998
Beteckning(ar)
1.UbA 1994 1997
1.ubflj 1998
Stabsplatser
Musköbasen 1969 2005
Karlskrona 2005

Flottiljchefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1994–1997: Kommendör Bertil Björkman
  • 1997–2000: Kommendör Curt Lundgren
  • 2000–2003: Kommendör Bo Rask
  • 2004–2007: Kommendör Anders Järn
  • 2007-2008: Kommendör Gunnar Wieslander
  • 2009–2010: Kommendör Jonas Haggren
  • 2010–2013: Kommendör Fredrik Norrby
  • 2013-  : Kommendör Jens Nykvist

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 201. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ FMV 2005-10-11 på Försvaret Materialverks webbplats

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian; Birke, Sune (2011). Sveriges marina förband under 1900-talet. Växjö: Staffan Bengtsson. Sid. 73-85, 87. ISBN 978-91-976220-5-9 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]