George Sand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George Sand (1804-1876), porträtterad av Eugène Delacroix

George Sand, pseudonym för Amandine Aurore Lucie Dudevant, född 1 juli 1804 i Paris, död 8 juni 1876, fransk författare som starkt gick emot 1800-talets kvinnosyn.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aurore Dupins far, Maurice Dupin (1778-1808), var aristokrat och sondotters son till August den starke och Aurora Königsmarck. Hennes mor, Sophie Victoire Antoinette Delaborde (1737-1837), borgerlig. Hon växte huvudsakligen upp med sin farmor på hennes gods, Nohant i Berry. 1822 gifte hon sig med baron Casimir Dudevant, och fick två barn, Maurice (f. 1823) och Solange (f. 1828). 1831 skrev hon sin första roman, Rose et Blanche, tillsammans med Jules Sandeau. 1832 respektive 1833 publicerade hon Indiana och Lélia, och 1835 tog hon steget ut från hemmet och lämnade maken för att satsa på sitt författarskap. Hon tog barnen med sig ur äktenskapet och begav sig till Paris. Hon var en stark kvinna som stundtals bar manskläder, och hade flera förhållanden med bland annat Frédéric Chopin, Alfred de Musset och Franz Liszt, om vilket hon skrivit i tjugobandsverket Histoire de ma vie (1854-1855), hennes memoarer. Förhållandet med Chopin var det mest långvariga, och hon lämnade honom strax innan han avled av tuberkulos 1849. Om sin och Chopins vistelse på Mallorca 1838 har hon skildrat i boken En vinter på Mallorca. Själv dog hon i en ålder av 72 på godset hon ärvt av sin mormor. Hon var då en av de ryktbaraste författarna och en förebild för kvinnor inom konsten och politiken.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

George Sand 1864, fotografi av Felix Nadar

George Sands tidiga författarskap är mycket radikalt och feministiskt, och förespråkar sexuell frigjordhet för kvinnor, där känslan och erotiken ska styra och legitimera handlingen och samhällsordningen. Med tiden skulle hon mer koncentrera sig på större samhälleliga problem och framställa utopier. Författarskapet är mycket omfångsrikt, och inbegriper förutom en självbiografi och idéromaner, även populärromaner, lantlivsskildringar och kritiska essäer. Hon utövade ett stort inflytande på George Eliot såväl beträffande hennes författarskap som levnad, och hon sägs ha verkat i Madame de Staëls efterföljd.

Svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Mattea (anonym översättning, Hjerta, 1836)
  • Handsekreteraren (Le Secrétaire intime) (översättning Anders Fredrik Dalin, Hjerta, 1837)
  • Rosa och Blenda (Rose et Blanche) (anonym översättning, Thomson, 1839)
  • Léone Leoni (Léone Leoni) (anonym översättning, Carlskrona, 1839). Ny översättning av A. L-n (dvs. Anna Levertin), Wahlström & Widstrand, 1901
  • Valentine (Valentine) (anonym översättning, Hierta, 1840)
  • Pauline (översättning Fredrik Niklas Berg, Hierta, 1841)
  • Grefvinnan af Rudolstadt (anonym översättning, 1849)
  • Teverino (Teverino) (anonym översättning, Linköping, 1850). Ny översättning av Hilda Sachs, Ljus, 1907
  • Victorines bröllop: skådespel i tre akter (1852)
  • Syrsan (Bonnier, 1859). Ny översättning av Ernst Lundquist, Fahlcrantz, 1890
  • Trollbägaren: féesaga (1866)
  • Laura, eller resan genom kristallen (översättning Carl Johan Backman, Hæggström, 1867)
  • Césarine Dietrich: roman (Hæggström, 1871)
  • Syster Johanna (A. Randel, 1875)
  • Percemonts torn (översättning M. A. Goldschmidt, Beijer, 1877)
  • Hittebarnet (översättning H. G., Beijer, 1879)
  • Djefvuls-kärret : byhistoria (La mare au diable) (översättning Ernst Lundquist, Fahlcrantz, 1888)
  • Snögubben: svensk natur- och sedemålning från förra århundradet (översättning L. B-r, Lundholm, 1889)
  • Barnhusbarnet (François le Champi) (översättning Ernst Lundquist, Fahlcrantz, 1889)
  • Lucrezia Floriani (Lucrezia Floriani) (översättning Hilda Sachs, Ljus, 1905)
  • Lélia (Lélia) (översättning Hilda Sachs, Ljus, 1909)
  • De gröna damerna (översättning Elsa Dalström, B. Wahlström, 1913)
  • Markisinnan (översättning Carola Sahl von Koch, Svenska andelsförlaget, 1919)
  • Consuelo, en konstnärinnas historia (Consuelo) (översättning Mila Hallman, Fröléen, 1920)
  • Lilla Fadette (La petite Fadette) (Niloé, 1958)
  • En vinter på Mallorca (Un hiver à Majorque) (översättning och inledning av Kitty Knös, Forum, 1976)
  • Familjen Mauprat (Mauprat) (översättning Gun R. Bengtsson, Studentlitteratur, 1993)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]