Gestilren

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Gestilren
Del av striden mellan Sverkerska och Erikska ätten

1910 restes ett monument i Varvs socken i Västergötland på den plats där man förmodade att slaget vid Gestilren ägt rum.
Datum 17 juli? 1210
Plats Gestilren
Utfall Avgörande seger för Erikska ätten
Stridande
Sverkerska ätten Erikska ätten och norrmän
Befälhavare
Sverker den yngre Karlsson† Erik Knutsson
Striden mellan Sverkerska och Erikska ätten

Älgarås – Lena – Gestilren

Gestilren är en plats där ett fältslag stod år 1210 mellan Erik Knutssons och Sverker den yngre Karlssons trupper. Slaget medförde den senares död och därmed den sverkerska ättens nederlag i kampen om den svenska kronan. Gestilrens belägenhet har länge varit omdebatterad, men efter ett arkivfynd 1996 framstår Gästre i Frösthults socken, västra Uppland som det mest troliga.

Innehåll

[redigera] Slaget vid Gestilren

[redigera] Bakgrund

Slaget vid Gestilren 1210 hade föregåtts av en flera generationer lång maktkamp mellan de erikska och sverkerska ätterna.

Under 1130-talet hade den östgötske stormannen Sverker den äldre erkänts som kung också av uppsvearna och i Västergötland. Sverker förlorade dock med tiden sin position i Uppsala, där istället Erik Jedvardsson (sedermera Erik den helige) valdes till kung 1150. Efter att Sverker lönnmördats 1156 blev Erik även härskare bland dennes besittningar. Erik Jedvarsson mötte dock själv döden 1160, då han mördades av den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson. 1161 utropades Sverker den äldres son Karl till kung, och han antog kungatiteln Rex Svecorum et Gothorum ('Svearnas och götarnas konung').

Karl Sverkersson mördades även han 1167, av Erik den heliges son, Knut Eriksson, som då vann regeringsmakten. Åren som följde präglades av politiskt samförstånd, och vid hans naturliga bortgång 1195 överfördes kronan till Sverker den yngre Karlsson. Men sedan denne utsett sin minderårige son till jarl orsakade Knut Erikssons fyra söner 1205 ett uppror, då slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.

1208 utmanade han ånyo kung Sverker, då slaget vid Lena (alias Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade så Erik Knutsson på nytt, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik.

Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan de båda erikska och sverkerska kungaätterna. Efter nära ett sekel av konflikter stabiliserades det politiska läget i Sverige, och en konsolidering av riket tog fart.

[redigera] Myt eller fakta?

Det hävdas i diverse historisk litteratur att den Erikska och den Sverkerska ätten skall ha drabbat samman vid Gestilren den 17 juli 1210.

I flera böcker nämns att Sverker den yngre Karlsson skulle ha haft stöd av danskt kavalleri. Inga danskar nämns dock i källorna. I historisk litteratur har det hävdats att Sverker den yngre Karlsson haft ett danskt kavalleri med sig, ibland preciserat till 18 000 man, men sanningen är att detta (till skillnad mot slaget vid Lena) inte bekräftas i de danska källorna. De nämner bara att Sverker dött, och att vinnare av striderna är Erik Knutsson som i lugn och ro kan regera Sverige. Men kort tid efter det påstådda slaget gifte han sig dessutom med den danske kungens dotter Rikissa av Danmark och det var på den tiden den största eftergiften man kunde ge i ett politiskt försök att ena länder i fred.

Danmark var vid denna tid involverat i strider i Baltikum, och slaget kan ses som en inrikes uppgörelse mellan Sverkerska och Erikska ätten.

Det är okänt huruvida det under slaget har använts långbågar eller huruvida kavalleri spelat någon roll i striderna. Det kan lika gärna ha varit gerillakrig i skog, eller ett plötsligt anfall mot en gård, och vem som var anfallare, och vem som var försvarare finns heller inga källor för.

[redigera] Var låg Gestilren?

In i senaste tid har man inte kunnat lokalisera Gestilren. Det har förekommit olika förslag genom tiderna, men de har inte styrkts av arkeologiska fynd. Ett arkivfynd 1996 har emellertid blivit grund för en samlad bedömning..

[redigera] Tidigare förslagna platser

Kyrkoherden Thore Odhelius (1705-1777) utpekade på ett bräckligt underlag i mitten av 1700-talet Varvs socken i Västergötland som platsen för slaget och där restes år 1910 en minnessten (58°11′46″N 13°49′38″O / 58.19611, 13.82722) över slaget. Inskriptionen på stenen lyder "Gud skydde Sveriges rike! Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste Västgötar denna sten 1910". Stenen ägs av Stiftelsen Västergötlands museum. Odhelius preciseringsförsök går troligen tillbaka till Johannes Messenius som i Scondia Illustrata på 1630-talet placerade slaget i närheten av Lena. Källor som nämner en plats med det exakta namnet Gestilren i Västergötland saknas, med undantag av vissa ortnamn vilka man dock antar är uttryck för en lokal tradition uppkommen under sen tid. Den enda medeltida källa som placerar slaget i Västergötland är ett över 200 år senare tillägg av en okänd skrivarhand i Västgötalagens kungakrönika (se nedan) som troligen var den källa som Messenius anlitade. Nutida källkritisk forskning har genom utförliga undersökningar slagit fast att något hållbart underlag för att lokalisera Gestilren till Västergötland saknas.

Andra alternativa placeringar av Gestilren har gjorts av Gunnar Linde, som lyfte fram Göstrings (förut Gilstrings) härad i Östergötland, samt av Lars Gahrn, som tidigare velat förlägga slaget till havs; denna ståndpunkt har han nu övergivit. Lindes hypotes är "språkligt sett helt orealistisk och förutsätter en kedja av osannolika skrivarfel och ljudövergångar"; den har därför från början avvisats.

[redigera] Gestilren lokaliseras till Uppland

Den enda orten i Sverige som, enligt en kyrkoräkenskapsbok, kallats Gestilren (el. Gestillreen/Gästillreen), låg i Frösthults socken i Uppland och skall sedermera ha uppgått i grannbyn Gästre.[1] Genom ett arkivfynd 1996 kunde landsarkivarien Lars Otto Berg identifiera ett ortnamn Gestilren som tydligt kunde knytas till Gästre i Frösthult. Upptäckten blev en vetenskaplig sensation och mycket uppmärksammat bland medeltidsforskare. År 2004 tog ortnamnsforskaren och professorn Staffan Fridell ställning för Gästre i Frösthult. Genom en avancerad historisk språkanalys kommer Fridell till slutsatsen att Gestilren och Gästre "är samma by och samma namn. Närmare bestämt anser jag att Gæstilren är en ursprungligare form av namnet Gästre.".[2] Fridell har efter en senare och mer omfattande undersökning av samtliga källupggifter om slaget framlagt ytterligare språkvetenskapliga argument som talar för Gästre. Fridell menar att den samlade forskningen efter 1998 (Rahmqvist, Berg, Sandblom och Larsson) successivt gjort det "alltmer sannolikt att byn Gästre i västra Uppland är identisk med det medeltida Gestilren".[3]

År 2009 utkom den samlade vetenskapliga undersökningen i ämnet under medverkan av en tvärvetenskaplig grupp av erkända forskare: historikern Lars-Otto Berg, kulturgeografen Marja Eriksson, ortnamnsforskaren Staffan Fridell medeltidshistoriken Lars Gahrn, arkeologen Mats G. Larsson, och medeltidshistoriken Sigurd Rahmqvist. Deras samlade bedömning är att "allt talar för att striden 1210 stod vid den stora kungsby som idag heter Gästre i Simtuna härad i det uppländska folklandet Fjädrundaland-"

Denna plats, byn Gästre i Uppland, framhålls också av bröderna Lindström i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse, med en utförlig argumentation som knyter platsen till de stormannaätter som kan lokaliseras till det ursprungliga Fjädrundaland, vilket enligt författarna kan visas omfatta inte bara det i dag kända området i Uppland, utan också de östligare delarna av dagens landskap Västmanland.

[redigera] Jan Guillou och Arn

I beskrivningen av slaget i Jan Guillous tredje roman om riddaren Arn Magnusson återfinns bland annat anfallande danskar, och Sveriges räddare i form av Folkungaätten, med specialutbildat kavalleri, samt alkoholiserade svear som inte kunde strida till häst. Dessa böcker är dock skönlitterära och saknar vertenskapligt värde. Deras syfte är fiktion och underhållning..

[redigera] Stupade

[redigera] Källor

Förutom arkivfyndet i den medeltida kyrkoräkenskapsboken finns huvudsak fem källor som nämner Gestilren:

[redigera] Dansk-Svenska annaler 916-1263

Här finns den äldsta annalnotisen om Gestilren. Dessa annaler anses ha författats i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del. Det menas att handskriften därefter kommit till Sverige bland andra böcker som man från Lund sände med de dominikaner som grundade ordens kloster i Sigtuna. I Sverige har man tillagt en del notiser om svenska förhållanden, häribland de fem yngsta notiserna som avser åren 1255-1263. Den om slaget vid Gestilren är en av de i Sverige tillagda notiserna, och lyder:

1210. Bellum Gestilren 15. Kal. August, ubi occubuerunt Suercherus rex et Fulco dux.

Översättning: 1210. Drabbningen (el. Slaget) vid Gestilren den 18 juli, där kung Sverker och jarl Folke föll (eller: där föll kung Sverker och jarl Folke).

Detta är vad man kan bygga på som daterbar tidig källa.

[redigera] Västgötalagens kungakrönika

Det heter där om Sverker den yngre Karlsson att: Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren. Detta lär vara första gången ordet Folkungar nämns. Under 1400-talet kompletterade en okänd hand texten med "mellan Dala och Lena".[4] Vidare är kungakrönikan, i likhet med Västergötlands lagmanslängd ett tillägg som bands ihop med den äldre Västgötalagen ca år 1325, av den s k Vidhemsprästen. Tilläggen brukar dateras till 1240-talet, men upphovsmannen är okänd.

[redigera] Skänningeannalerna

1210. ....Krig utbröt i Gestrylen. Här låg kung Sverker fallen med hertig Folke och många andra adelsmän. Den (9/2?) kröntes kung Erik Knutsson och erhöll Rikiza till maka

[redigera] Annales Dano-Svecani

Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack, Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii uoque multi uiri Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis

Krigat har man ånyo på Gestilern, där kung Sverker, kallad Hack, kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män av folkungarnas herrar; och segern tillföll svenskarna.

Ordet Sueui betyder egentligen folk från Schwaben. Dess förekomst i denna text ses som ett tecken på humanistiskt språkbruk från 1500-talet.

[redigera] Lunda-annalerna

Bellum Giestilsren/Gyestilren

[redigera] Referenser

  1. ^ Källa: f.d. landsarkivarien Lars Otto Berg – Namn och bygd 1999
  2. ^ Fridell 2004 s 40 f
  3. ^ Fridell 2007
  4. ^ Natanel Beckman i Ur vår äldsta bok, Stockholm 1912.
  • Lars Otto Berg, Var låg Gestilren? i Namn och Bygd, 1999, v.87 s.81-86.
  • Lars Otto Berg, Var stod slaget vid Gestilren? i Upplands fornminnesförenings årsbok "Uppland 2004", ISBN 91-85618-78-0.
  • Staffan Fridell, Gästre och Gæstilren i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004, s.39-45.
  • Staffan Fridell, Var stod slaget vid Gestilren 1210? i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2007, s.27-54.
  • Mats G. Larsson, Gestilren och Sverkers backe i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004, s.46-50.
  • Ingvar Leion, "Gestilren - en andra rond" i Västgötabygden nr 6 2004.
  • Ingvar Leion, "Åter till Gestilren. Om tyngdpunkt och militär revolution" i Västgötabygden nr 2006.
  • Striden i Gestilren 1210. Varför? Vad hände? Och sen då?. Red av Ingegerd Troedsson och Sven Sandblom. 2009. ISBN978-91-633-4096-3.

[redigera] Externa länkar

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Gestilren"
Personliga verktyg
Skapa en bok