Gottlob Frege

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gottlob Frege.

Friedrich Ludwig Gottlob Frege, född 8 november 1848 i Wismar, död 26 juli 1925 i Bad Kleinen, var en tysk matematiker, logiker och filosof. Frege brukar betraktas som en av de första företrädarna för den tankeströmning inom filosofin som kallas analytisk filosofi och anses vara en av de viktigaste grundarna av den moderna matematiska logiken.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Frege studerade på universitet i Jena 1869 och flyttade till Göttingen efter två år där han blev filosofie doktor 1873. Ytterligare två år senare återvände han till Jena för att undervisa i matematik. 1879 blev han biträdande professor och 1896 professor i matematik.

Logik[redigera | redigera wikitext]

Freges viktigaste insats som logiker är det banbrytande arbetet Begriffsschrift från 1879 där han genom att införa en ny, kompaktare notation, variabler och kvantifikatorer lägger grunden till den moderna predikatlogiken. Tidigare logik byggde på de aristoteliska syllogismerna och stoikernas satslogik, och i detta logiska språk kan man endast med stora svårigheter representera t.ex. relationer som "Mor är längre än Tor". Det sätt som Frege kunde representera även komplexa satser med flera inbördes sammankopplade relationer var en förutsättning för hans senare försök att återföra aritmetiken till logiken (den logicistiska tesen). Projektets grund var att med hjälp av Cantors mängdlära och Freges eget logiska språk definiera heltalen utan att tillgripa matematiska begrepp samt att härleda de elementära räknelagarna ur några grundläggande axiom. Den nya logiken fick stort genomslag, bland annat via Bertrand Russell som i Principia Mathematica hänvisar till Frege. Även om dagens skrivsätt är annorlunda, är den moderna predikatlogiken i huvudsak identisk med det logiska språk som Frege definierade.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Frege var även en betydande språkfilosof, och hans distinktion mellan mening (ty. Sinn, eng. meaning) och betydelse (ty. Bedeutung, eng. denotation) var ett avgörande framsteg inom denna disciplin. Enligt Frege har "Aftonstjärnan" och "Morgonstjärnan" samma betydelse, det vill säga planeten Venus, men olika mening. Meningen är det sätt på vilket uttryckets betydelse ges av uttrycket. Detta förklarar att utsagor av typen "Aftonstjärnan=Morgonstjärnan" skiljer sig från "Aftonstjärnan=Aftonstjärnan". För att veta om den förra satsen är sann måste vi veta något om de ingående uttryckens mening, nämligen, att de ger samma betydelse. Den senare utsagan är däremot en logisk sats, och vi behöver inte veta något om vilken mening "Aftonstjärnan" har för att veta att den är sann.

I den moderna språkfilosofiska debatten brukar man istället för "betydelse" tala om "referens", men distinktionen är densamma.

Skrifter i urval[redigera | redigera wikitext]

Frege som ung.
  • Online-bibliografi av Freges verk, med originaltitel och engelsk översättning.
  • 1879. Begriffsschrift, eine der aritmetischen nachgebildete Formelsprache des reinen Denkens. Halle a/S: Louis Nebert
  • 1884. Die Grundlagen der Arithmetik: eine logisch-mathematische Untersuchung über den Begriff der Zahl. Breslau: W. Koebner. Översättning: Fredrik Stjernberg, 2002. Aritmetikens grundvalar, Thales.
  • 1891. "Funktion und Begriff." Engelsk översättning: "Function and Concept" i Geach and Black (1980)
  • 1892. "Über Sinn und Bedeutung" i Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik 100: 25-50. Engelsk översättning: "On Sense and Reference" i Geach och Black (1980).
  • 1892. "Über Begriff und Gegenstand" i Vierteljahresschrift für wissenschaftliche Philosophie 16: 192-205. Engelsk översättning: "Concept and Object" i Geach och Black (1980).
  • 1893. Grundgesetze der Arithmetik, Band I. Jena: Verlag Hermann Pohle. Band II, 1903. Partiell engelsk översättning: Furth, M, 1964. The Basic Laws of Arithmetic. Univ. of California Press.
  • 1904. "Was ist eine Funktion?" i Meyer, S., ed., 1904. Festschrift Ludwig Boltzmann gewidmet zum sechzigsten Geburtstage, 20. Februar 1904. Leipzig: Barth: 656-666. Engelsk översättning: "What is a Function?" i Geach och Black (1980).
  • 1918-1919 "Der Gedanke. Eine logische Untersuchung," i Beiträge zur Philosophie des deutschen Idealismus 2, Band I: 58–77
  • 1918-1923. Peter Geach (Red.): Logical Investigations, Blackwell's, 1975.
  • Peter Geach och Max Black, red., och övers., 1980. Translations from the Philosophical Writings of Gottlob Frege, 3rd ed. Blackwell (1st ed. 1952).
  • Sven-Olof Wallenstein och Daniel Birnbaum, red., och övers., 1995. Skrifter i Urval, Thales.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]