Grålira

Grålira Status i världen: Nära hotad
Grålira
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Procellariiformes
Familj	Stormfåglar Procellariidae
Släkte	Puffinus
Art	Grålira
Vetenskapligt namn
§ Puffinus griseus
Auktor	Gmelin, 1789
Utbredning
Grålirans världsutbredning. Gult = häckningsområde Blått = övervintringsområde
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Grålira (Puffinus griseus) är en fågel som tillhör familjen stormfåglar.

Utseende

Grålira vintertid med sliten fjäderdräkt. Notera den ljusa randen på vingens undersida.

Gråliran är 40-50 centimeter lång och har en vingbredd på 95-110 centimeter. Den har mörk fjäderdräkt. Vid dålig sikt ser den helt svart ut, men vid bättre ljus ser den mörkgrå eller mörkbrun ut med en silverfärgad rand längs mitten av vingundersidan.

När det blåser utnyttjar den sig i flykten bland annat av dynamisk glidflykt, liksom andra liror, då den tippar från sida till sida på stela vingar i djupa bågar. Under dynamisk glidflykt slår den sällan med vingarna och denna glidflygningsteknik kallas ibland för "lirflykt". I aktiv flykt flyger den kraftfullt och rakt och ger ett intryck av en liten albatross.

Utbredning och flyttning

Gråliran häckar på små öar i södra Stilla havet och södra Atlanten, särskilt runt Nya Zeeland, Falklandsöarna och Eldslandet. Populationen uppskattas till 20.000.000 individer men antalet är tydligt sjunkande.

Den är en långflyttare som följer en cirkulär rutt. Den flyger norrut över västra delen av Stilla havet och Atlanten när häckningssäsongen avslutas i mars-maj, och når subarktiska vatten i juni-juli, då den korsar havet från väster till öster och sedan återvänder över den östra sidan i september-oktober och återkommer till häckningsplatserna i november.

Över Atlanten flyger den över 14000 kilometer från häckningskolonin på Falklandsöarna till Nordatlanten utanför norra Norge. Den uppträder regelbundet vid Sveriges västkust under flyttningen. Några gånger har den också observerats i Östersjön.

Grålirorna i Stilla havet flyttar liknande distanser, men häckningskolonierna där ligger lite längre norrut, utanför Nya Zeeland, varifrån fåglarna flyger till Aleuterna för att övervintra.

Ekologi

Gråliran livnär sig av fisk och bläckfisk och kan dyka ner till 60 meters djup, men tar oftast föda vid havsytan. De kan då följa efter valar och fånga fisk som rörs upp av dem. De kan också följa efter fiskebåtar och ta fiskrester som kastats överbord.

Gråliran häckar i stora kolonier och har sitt bo i en håla som den bara besöker nattetid för att undvika att måsar ska angripa det.

Gråliran och människan

På Nya Zeeland fångas och äts gråliror traditionellt bland maorier. Ungfåglar tas från bon innan de börjat flyga. Ofta bevaras köttet genom insaltning.

Referenser

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

• Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar

Senaste veckans observationer av Grålira i Sverige

• Wikimedia Commons har media som rör Grålira.
  Bilder & media
• Wiktionary har ett uppslag om grålira.
  Ordbok