Guangdong
| Guangdong | |||||
|
|||||
 |
|||||
| Förkortning: 粤 (pinyin: Yuè) | |||||
|
|||||
| Huvudstad: | Guangzhou | ||||
| Yta: | 179 211 km2 12:e störst i Kina |
||||
| Folkmängd:* | 94 490 000 (31 december 2007) | ||||
| Befolknings- täthet: |
527 inv./km2 | ||||
| Provins- guvernör: |
Zhu Xiaodan | ||||
| Parti- sekreterare: |
Hu Chunhua | ||||
| Officiell webbplats | |||||
 Guangdongs läge i Kina. |
|||||
| *Källa för folkmängd: GeoHive, Guangdong |
|||||
Guangdong, tidigare känd som Kwangtung, är en provins i södra Kina vid kusten till Sydkinesiska havet. Huvudstad är Guangzhou.
Innehåll |
Historia [redigera]
Från 1500-talet och framåt har Guangdong haft mer kontakt med västerländska handelsmän än resten av Kina. Opiumkrigen utkämpades till stor del i Guangdong mellan Kina och Storbritannien på grund av opiumhandeln i provinsen. Under 1850-talet var Guangdong centrum för Taipingupproret. I Guangdong fanns under 1920-talet ett militärt träningscentrum för Kuomintang-partiet.
Ön Hainan var fram till 1980-talet en del av Guangdong innan den blev en egen provins. Under senare år har Guangdongs ekonomi blomstrat, bland annat på grund av kontakten med Hongkong. Provinsen drabbades hårt av SARS-epidemin år 2003.
Politik [redigera]
Under senare år har Guangdong blivit känt för sitt relativt tillåtande politiska klimat, på kinesiska kallat Guangdong Xianxiang.[1] Makten över Guangdong delas, precis som i andra kinesiska provinser, mellan Guangdongs folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören, och å andra sidan den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti under ledning av partisekreteraren Wang Yang. I praktiken är det partisekreteraren som har den högsta makten i provinsen.
Geografi [redigera]
Provinsen har en 4 300 km lång kustlinje till Sydkinesiska havet där den gränsar till de speciella administrativa regionerna Hongkong och Macao som ligger på var sin sida om den vik i vilken Pärlfloden (Zhujiang) mynnar ut. I norr gränsar Guangdong till Guangxi, Hunan, Jiangxi och Fujian. Längst i söder ligger halvön Leizhou.
Språk [redigera]
Guangdong är språkligt splittrad och en rad olika kinesiska dialekter talas i provinsen. Kantonesiskan dominerar i Pärlflodsdeltat i centrala Guangdong och har av hävd varit det mest prestigefyllda språket i regionen. Det skiljer sig från det nordkinesiska standardspråket lika mycket som svenska från tyska men omtalas trots detta som en kinesisk dialekt eller dialektgrupp.
I prefekturerna Meizhou, Heyuan, Shaoguan och Huizhou i nordöstra delen av provinsen finns det stora grupper som talar hakka-dialekten som inte är ömsesidigt begriplig med kantonesiskan. På Leizhou-halvön samt i prefekturerna Chaozhou, Shantou, Jieyang och Shanwei vid provinsen östra kustremsa dominerar olika varianter av minnan-dialekten som är närmast besläktad med dialekterna i södra Fujian-provinsen.
Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har standardkinesiskan blivit officiellt språk och gjort stora inbrytningar i miljöer som tidigare dominerats av olika lokala dialekter. Denna process har accelererat under reformperioden efter 1979, då mandarintalande gästarbetare flyttat in i de framväxande industristäderna i Guangdong. Detta har lett till att majoritetsbefolkningen i dessa städer inte förstår den lokala dialekten.
Administrativ indelning [redigera]
Provinsen är indelad i två städer på subprovinsiell nivå samt nitton städer på prefekturnivå.
| Område | Kinesiska (Hanzi) | Areal (km²) | Invånarantal 1 november 2000[2][3] | Invånarantal 31 december 2007[2][3] |
|---|---|---|---|---|
| Subprovinsiella städer | ||||
| Guangzhou | 广州 | 7 434 | 9 942 022 | 10 045 800 |
| Shenzhen | 深圳 | 1 953 | 7 008 831 | 8 615 500 |
| Stadsprefekturer | ||||
| Chaozhou | 潮州 | 3 100 | 2 402 068 | 2 547 000 |
| Dongguan | 东莞 | 2 465 | 6 445 777 | 6 947 200 |
| Foshan | 佛山 | 3 848 | 5 337 709 | 5 923 300 |
| Heyuan | 河源 | 15 826 | 2 266 429 | 2 818 200 |
| Huizhou | 惠州 | 11 158 | 3 216 075 | 3 875 000 |
| Jiangmen | 江门 | 9 541 | 3 956 827 | 4 126 400 |
| Jieyang | 揭阳 | 5 240 | 5 237 405 | 5 699 100 |
| Maoming | 茂名 | 11 458 | 5 238 426 | 6 046 800 |
| Meizhou | 梅州 | 15 908 | 3 802 186 | 4 111 000 |
| Qingyuan | 清远 | 19 153 | 3 146 713 | 3 658 700 |
| Shantou | 汕头 | 2 064 | 4 671 279 | 5 001 300 |
| Shanwei | 汕尾 | 5 271 | 2 453 479 | 2 872 200 |
| Shaoguan | 韶关 | 18 385 | 2 735 433 | 2 948 800 |
| Yangjiang | 阳江 | 7 813 | 2 168 904 | 2 357 300 |
| Yunfu | 云浮 | 7 779 | 2 152 884 | 2 372 100 |
| Zhanjiang | 湛江 | 12 471 | 6 070 702 | 6 807 900 |
| Zhaoqing | 肇庆 | 14 856 | 3 373 099 | 3 752 000 |
| Zhongshan | 中山 | 1 800 | 2 363 322 | 2 510 000 |
| Zhuhai | 珠海 | 1 688 | 1 235 437 | 1 454 400 |
| TOTALT | 179 211 | 85 225 007 | 94 490 000 |
Noter [redigera]
- ^ Local People’s Congresses in China: Development and Transition, Young Nam Cho, Cambridge University Press
- ^ [a b] Invånarantal de facto, vilket skiljer sig från registrerad (de jure) befolkning. Andra källor kan därför ange andra siffror.
- ^ [a b] Geohive; China, Guangdong
|
||||||||||||||||
