Grynet Molvig
| Grynet Molvig | |
Grynet Molvig, 1964.
|
|
| Födelsenamn | Anna-Kristin Molvig |
|---|---|
| Född | 23 december 1942 Rygge, Østfold, |
| År som aktiv | 1961- |
| Make | Alfred Janson (1965-?) Carl Adam Lewenhaupt (1984-1996) |
| IMDb | |
Grynet Molvig, folkbokförd som Anna-Kristin Molvig Lewenhaupt, född 23 december 1942 i Rygge i Østfold, är en norsk skådespelare och sångare med karriär i Sverige sedan 1960-talet.
Innehåll |
Biografi[redigera]
Tidig karriär[redigera]
Grynet Molvig slog igenom som jazz- och popsångerska hemma i Norge i början av 1960-talet,[1] med sånger som Det var du som sa nei (1962), Ser du Jan, så hils fra meg och Lykkeland (båda 1963).[2] 1966 vann hon norska melodifestivalen med sången Intet er nytt under solen, men vid Eurovisionsfestivalen ersattes hon av Åse Kleveland.[2]
Genombrott och svensk karriär[redigera]
Hon gjorde debut som filmskådespelare 1961 i Sønner av Norge, och fick sedan uppmärksamhet för musikalen Blåjackor (1964) och Stompa forelsker seg (1965). I Sverige slog hon igenom på allvar när hon spelade huvudrollen i komedin En flicka på gaffeln mot Lars Ekborg på Intiman i Stockholm 1966, och som den dödssjuka prinsessan Seija i Prinsessan samma år.[1][3] Hon spelade 1967 i Arthur Schnitzlers Anatol på Nationaltheatret, vilket gjorde sådant intryck på henne att hon beslutade sig för att lämna popkarriären och satsa helt på skådespeleriet.[2]
Hasse och Tage anlitade henne till revyn Spader Madame på Oscarsteatern 1969, och hon medverkade även i deras filmer Mannen som slutade röka 1972 och Sopor 1981. Hon var engagerad vid Stockholms stadsteater 1970-1982, och har därefter frilansat.[1] I Norge har hon bland annat spelat i Et fjelleventyr på Den Norske Opera (1973) och i Noel Cowards Privatliv på Victoria Teater (1990).[2]
Molvig har samarbetat med Povel Ramel i TV-serierna Semlons gröna dalar och Affären Ramel. Hon showade med Povel i Minspiration på Berns 1981 och hoppade in för Wenche Myhre i revyn Knäpp igen på Cirkus 1992. I Norge har hon bland annat spelat i filmerna Stompa forelsker seg (1965), Døden i gatene (1970) och Bente Erichsens filmatisering av Thorbjørn Egners Folk och rövare i Kamomilla stad (1988). I svensk tv-dramatik har hon även spelat i Strindberg-serierna Röda rummet (1970) och En dåres försvarstal (1976).
Giftermål och senare karriär[redigera]
1984 gifte sig Molvig med greve Carl Adam Lewenhaupt ("Noppe") och avslutade sin scenkarriär.[3] Makarna gick skilda vägar 1996, och efter skilsmässan återupptog Molvig skådespelarkarriären.[3] 2006 spelade hon bordellmamman i musikalen Sweet Charity mot Nanne Grönvall på Intiman.[3][4]
Privatliv[redigera]
Molvig är dotter till småbonden Kristoffer Molvig och dennes hustru Trine Margrethe.[2] Hon gifte sig 1965 med den norske kompositören Alfred Janson,[2] med vilken hon har sonen Theodor som också arbetar som skådespelare.[3] Mellan 1984 och 1996 var hon gift med greve Carl Adam Lewenhaupt, "Noppe" kallad. Denne är en god vän till kung Carl XVI Gustaf, och kändisparet blev därför mycket omskrivet i skvallerpressen.[5]
Filmografi i urval[redigera]
- 1961 – Sønner av Norge
- 1964 – Blåjackor
- 1965 – Stompa forelsker seg
- 1966 – Prinsessan
- 1968 – Bamse
- 1968 – Het snö
- 1970 – Röda rummet (TV-serie)
- 1970 – Døden i gatene
- 1972 – Mannen som slutade röka
- 1976 – En dåres försvarstal
- 1976 – Förvandlingen
- 1977 – Semlons gröna dalar (TV-serie)
- 1979 – Barnförbjudet
- 1981 – Sopor
- 1981 – Beteendelek (TV-serie) (TV-pjäs)
- 1987 – Svart gryning
- 1988 – Folk och rövare i Kamomilla stad
- 2002 – Bella - bland kryddor och kriminella (TV-serie)
Källor[redigera]
- ^ [a b c] ”Grynet Molvig”. Store norske leksikon. http://snl.no/Grynet_Molvig. Läst 7 februari 2011.
- ^ [a b c d e f] ”"Grynet" Molvig”. Norsk biografisk leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/%E2%80%9CGrynet%E2%80%9D_Molvig/utdypning. Läst 7 februari 2011.
- ^ [a b c d e] ”Grynet Molvig fyller 65 år”. Sydsvenskan. 22 december 2007. http://www.sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/article289117/Grynet-Molvig-fyller-65-ar.html. Läst 7 februari 2011.
- ^ Jon Forsling (17 augusti 2005). ”Grynet gör comeback”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/1.241172/grynet-gor-comeback. Läst 7 februari 2011.
- ^ Therese Larsson (2 maj 2008). ”Noppe Lewenhaupt, klubbkung”. Fokus. http://www.fokus.se/2008/05/noppe-lewenhaupt-klubbkung/. Läst 7 februari 2011.
Externa länkar[redigera]
- Grynet Molvig på Svensk Filmdatabas
- Grynet Molvig på Internet Movie Database (engelska)