Tage Danielsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tage Danielsson
Tage Danielsson i sin radioserie Till Andersson i Nedan som sändes i Sveriges Radio 1954-55.
Född Tage Ivar Roland Danielsson
5 februari 1928
Linköping, Sverige
Död 13 oktober 1985 (57 år)
Lidingö, Sverige
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Författare, komiker, skådespelare m.m.
År som aktiv 1964–1985
Känd för Hasse och Tage
Maka Märta-Stina Danielsson, född Köhler

Tage Ivar Roland Danielsson, född 5 februari 1928 i Sankt Lars församling i Linköping, död 13 oktober 1985Lidingö, var en svensk författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tage Danielssons rötter i landskapet Östergötland är djupa, och sträcker sig på fädernet åtminstone tretton generationer bakåt, till slutet av 1500-talet. Främst är det Kinda härad och Valkebo härad som berörs.[1]

Tages far hette Ivar (född 18 april 1891, död 23 juli 1972) och hans mor Elsa (född 18 januari 1898, död 21 augusti 1974). Tage hade en äldre bror, Karl (född 1922, död 2000) samt en yngre bror, Kjell (född 1939, död 1947).[2][3]

Som barn tillbringade Danielsson mycket tid i Linköpings Folkets Park, där hans mor arbetade i kiosken och dit hans far körde buss. Från åtta års ålder tills han tog studenten hjälpte han till med städning samt godis- och biljettförsäljning. Här fick han också sin första kontakt med teater, då det spelades allt från revyer till seriösare dramer med dåtidens stora skådespelare.

Inspirerade av detta spelade barnen själva teater i ett område kallat Lektorshagen. Danielsson själv ansågs dock för blyg och fick till en början ägna sig åt att hala ridån och skriva programblad till föreställningarna. Han hade dock lätt för sig i skolan och hans föräldrar övertalades av läraren att låta sonen läsa vidare på läroverket, där han var medlem i föreningen Sällskapet för Vitterhet och Häfd, där även Jöns Jacob Berzelius 150 år tidigare varit medlem. Det var ett beslut som föräldrarna knappast ångrade då Danielsson 1948 tog studenten med toppbetyg i allt utom idrott och kemi.

Efter studentexamen vid läroverket i Linköping skrevs Danielsson år 1949 in vid Uppsala universitet. Han engagerade sig i Östgöta nations spex och satte bland annat upp spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora tillsammans med Hatte Furuhagen. Tage Danielsson blev senare också medlem i Juvenalorden där en humor som kännetecknas av kvickhet, lärdom och travesti på kulturarvet odlas. Östgöta nations pub har fått namnet Tages Källare efter Tage Danielsson.

Sveriges Radio, Hasseåtage[redigera | redigera wikitext]

Efter studietiden började Danielsson arbeta på Sveriges Radio, där han 1954 sände sitt första program, med titeln Andersson i nedan, ett slags radiokåseri där en person på månen pratade med en man på jorden. År 1959 blev han Radions underhållningschef och var mannen bakom grundandet av programmet Sommar. Han kom under radioåren i kontakt med Hans Alfredson och de två kom att bli kända som Hasseåtage, en duo som kom att dominera svensk underhållning under 1960- och 1970-talen. Deras samarbete blev grunden till AB Svenska Ord.

Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1962.

Tillsammans gjorde Hans Alfredson och Tage Danielsson många revyer, bland annat Gula Hund (1964) och Svea Hund (1976), filmer som Att angöra en brygga (1965) och Picassos äventyr (1978) samt revylustspelet Fröken Fleggmans mustasch (1982), som blev deras sista gemensamma produktion.

Böcker, senare år och minne[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt med samarbetet med Hans Alfredson skrev Tage Danielsson flera böcker och gjorde filmer på egen hand; bland dessa kan nämnas böckerna Sagor för barn över 18 år (1964) och Tage Danielssons Postilla (1965), filmerna Mannen som slutade röka (1972) och Ronja Rövardotter (1984) samt musikalen Animalen (1979) med musik av Lars Johan Werle. Mest känd är Danielsson kanske för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, ursprungligen en av berättelserna i Sagor för barn över 18 år. Varje julafton visas den i TV, animerad av Per Åhlin, en illustratör som ofta samarbetade med både Hasse och Tage. Nämnas bör även Herkules Jonssons storverk, julkalendern i TV 1969. Danielssons humor kan beskrivas som tidsmedveten och satirisk.

En kort tid efter att Danielsson medverkat vid humanistdygnet i Linköping 1985 avled han i sviterna av malignt melanom (hudcancer).[4][5] Han är begravd på Lidingö kyrkogård.[6]

Linköpings kommun har instiftat ett pris till Tage Danielssons minne, som delas ut vartannat år. Vid korsningen Vasavägen och Östgötagatan i centrala Linköping finns en staty av stadens son. Statyn är gjord av Karl Göte Bejemark och föreställer Tage Danielsson i ett karnevalståg utklädd till lärare. Alldeles i närheten har en utomhusscen fått namnet Tages hörna, belägen mellan Konsert & Kongress Linköping och Östergötlands länsmuseum. 58°24′50″N 15°36′55″Ö / 58.41389°N 15.61528°Ö / 58.41389; 15.61528

Samhällsengagemang[redigera | redigera wikitext]

Tage Danielssons grav på Lidingö kyrkogård.

Danielsson var i grunden klassisk socialdemokrat, men under 1970-talet blev han efter hand allt mer kritisk mot socialdemokratin som Danielsson såg som maktfullkomlig och svikande sina ideal från 1930- och 40-talen. Hans besvikelse blev än starkare när IB-affären offentliggjordes. Från mitten av 1970-talet började han publicera dagsverser (tankar från roten) i den syndikalistiska tidskriften Arbetaren. Med sin ironiska underfundighet drev han med det mesta i sin samtid, inte minst kärnkraft och just IB-affären. Dessa tankar gavs sedermera ut i bokform.

Den av de texter som kanske mest förknippas med hans namn är Monologen om sannolikheten, med anledning av kärnkraftsolyckan i Harrisburg år 1979 och den "försumbara" sannolikhet att det skulle kunna hända igen. I folkomröstningen 1980, om den svenska kärnkraftens eventuella utbyggnad, stödde han följaktligen linje 3 (avveckling). Under 1980-talet blev Danielssons samhällsengagemang allt större. Han höll ett uppmärksammat tal vid FN-dagen 1982. Han skrev en femsidig betraktelse om tillståndet i Sverige vid namn "Mordet på Solidariteten" som tidningen Expressen publicerade hösten 1984.

Produktion i urval[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

År Titel som
Regissör Skådespelare Roll
1964 Svenska bilder Ja Ja kusin nr 1
1965 Att angöra en brygga Ja Ja Direktör Olsson
1967 Mosebacke Monarki (TV-serie) Ja Ja
1967 Skrållan, Ruskprick och Knorrhane Ja Knorrhane
1968 I huvet på en gammal gubbe Ja Ja En lastbilschaufför
1969 Herkules Jonssons storverk (TV-serie) Ja Ja Olle Jonsson/Bara Jonsson
1971 Äppelkriget Ja Ja Bernhard Lindberg
1972 Mannen som slutade röka Ja Ja Man i operapubliken
1975 Ägget är löst! Ja Hovmästare
1975 Släpp fångarne loss, det är vår! Ja Ja Fridas vän
1975 Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton Ja Berättarröst
1978 Picassos äventyr Ja Ja Teaterbesökare
1981 Sopor Ja
1983 P&B Ja Drunknad
1984 Ronja Rövardotter Ja
1985 Falsk som vatten Ja Partygäst

Böcker om Tage Danielsson[redigera | redigera wikitext]

  • Tonström, Göran (1994). Hasse och Tage och deras Svenska ord. Ica 
  • Schöier, Staffan; Stefan Wermelin (2005). Hasse & Tage Svenska Ord & Co Saga & Sanning. Bonnier 
  • Gustafson, Klas (2008). Tage Danielssons tid. Wahlström & Widstrand 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Hasse Alfredson anställdes på Radiotjänst den 1 april 1956. Redan den dagen, narrarnas dag, kan han alltså ha mött Tage Danielsson, vilket ju vore lämpligt. Men när Danielsson var gäst i Här är ditt liv (1981) gav Alfredson denna mer "fabulösa" berättelse om första gången de två möttes:

På den tiden (Hasse var redaktör för studentkårstidningen Lundagård i Lund och Tage vice ordförande i Uppsala studentkår) var det sammankallat ett möte för svenska studenttidskrifter på Hotell Gillet (det gamla, vid Fyristorg). Hasse berättade om när han först såg Tage, som "hade ett hov kring sig" vart han än gick. Hasse var vid den tiden intresserad av modern jazz och hade köpt en lågbrättad flat hatt, en sådan som bars av de unga jazzfantasterna. Den hade han lämnat i Gillets obevakade garderob, och nu var den borta när Hasse skulle iväg. I det samma kom Tage ner till garderoben med sitt entourage. Han hade på sig en löjlig virkad basker över sitt yviga röda hår.

Medan Hasse Alfredson svor över "dessa uppsaliensare som stjäl som korpar", sa den rätt mycket längre Tage Danielsson:

Sörj ej mer, du puttifnasker,
här får du min gamla basker.

Därefter svingade han över sin huvudbonad till Hasse Alfredson. En stor vänskap var född...

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skogsjö, Håkan, red (1996). Släktforskarnas årsbok '96. [Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 96:6]. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. sid. 123ff. ISBN 91-87676-13-3 
  2. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  3. ^ ”"Tage Ivar Roland Danielsson" på geni.com”. http://www.geni.com/people/Tage-Danielsson/6000000013032046990. Läst 29 december 2012. 
  4. ^ ”Den Akterseglade Humanisten”. Sverigesradio.se. 5 februari 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=1875820. Läst 28 maj 2013. 
  5. ^ ”Humanistdygnet, kom igen!”. Corren.se. 9 mars 2013. http://www.corren.se/kultur/asaskronika/artikel.aspx?articleId=6331771. Läst 28 maj 2013. 
  6. ^ Finn graven

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]