Gubbängen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°15′47″N 18°4′56″Ö / 59.26306°N 18.08222°V / 59.26306; -18.08222

Gubbängen
Gubbängens centrum Stockholm 2005-08-03.JPG
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Farsta
Församling Farsta församling
Bildad 1934
Antal invånare 5375 (2012)
Landareal 177 hektar
Smeknamn Gubbis
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gubbängen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun, i Farsta församling inom Farsta stadsdelsområde. Stadsdelen gränsar till Svedmyra, Tallkrogen, Gamla Enskede, Skarpnäcks gård, Sköndal, Hökarängen, Fagersjö och Högdalen. Stockholms stad köpte egendomen Gubbängen 1908 av lantbrukaren Albin Arvidsson, men det dröjde fram till 1940-talet innan man kom igång med något byggande.

Innehåll

Arkitekttävling och stadsplan[redigera]

År 1940 utlystes en tävling av fastighetsnämnden och tomträttskassan, syftet var att ta fram en bra stadsplan och bra bostadstyper. Resultatet redovisades året därpå, bland annat skulle följande minimikrav tillgodoses:

  • Inga sovplatser i köket
  • Vardagsrummet skulle inte användas som matrum
  • Varje vuxen skulle ha en egen garderob, barn en halv
Stadsplan för del av Gubbängen, signerad Ture Ryberg, 20 maj 1944.
Nya torget och "Biograf City" 1953.
Mc-gänget utanför "City" 1958.

Det var Kooperativa förbundets arkitektkontor som vann tävlingen; deras bidrag hette Vox Humana. I stadsplanetävlingen fanns sju bidrag, och i uppdraget ingick att stadsplanelägga både Hökarängen och Gubbängen. Den tävlingen fick dock ingen praktisk betydelse för byggandet.

Den fortfarande (2010) gällande stadsplanen utarbetades av Ture Ryberg på stadsplanekontoret 1944. Han avsatte ett stort område (litt A, röd på planen) för allmänt ändamål. På platsen finns idag Engelska skolan och Gubbängshallen.

Man påbörjade byggandet 1945-1946. I den västra delen byggde hus av bland annat AB Familjebostäder och Riksbyggen. Norr och öster om centrum byggdes hus av fastighetsföreningar och privata byggmästare. På den östligaste delen mot Nynäsvägen och längst Gubbängsvägens norra sida mellan Ramvägen och Nynäsvägen byggde Stockholms stad småstugebyrå (SMÅA) ett radhusområde. De rappade husen på Gubbängsvägens norra sida byggdes av en entreprenör medan trähusen söder om Gubbängsvägen är självbyggeri. Området färdigställdes mellan 1946 till 1948.

Där Gubbängens centrum nu ligger låg tidigare Herrängens gård. Huvudbyggnaden låg mitt i Gubbängsvägen, ladugården låg strax väster om Gubbängstorget och en statarbostad mitt i Lingvägen. Själva centrumbebyggelsen började byggas på 1950-talet, arkitekt Curt StrehlenertHSB:s arkitektkontor. Lingvägen delar stadsdelen i två halvor. Det hörde till stadsplanekonceptet att Stockholms nya förstäder skulle vara självförsörjande med all samhällelig service, även med egna biografer. Därför fick även Gubbängen en egen biograf City som låg vid Gubbängstorget och invigdes i april 1953.

Kommunikationer[redigera]

Från början bestämde man att kommunikationerna med innerstaden skulle vara goda, och redan 1941 inleddes byggandet av tunnelbanan. Det dröjde dock till 1 oktober 1950 innan den invigdes.

Före Tunnelbanan fanns bussförbindelse med en röd SS (nuvarande SL) buss nr 75 som gick från Hökarängen in till city.

BSS (Busstrafiken Stockholm-Södertörn) blekgula bussar med en grön rand som gick Nynäsvägen in till terminalen på Ringvägen vid Götgatan fortsatte tills Nynäsvägen byggdes om till fyrfilig väg första ombyggnaden.

Station Gubbängen trafikeras av T-bana 18 (gröna linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1950, när den första etappen av Stockholms tunnelbana invigdes mellan Slussen och Hökarängen. Konstnärlig utsmyckning: Väktare två bronsskulpturer av Ragnhild Alexandersson, 1994.

Gubbängens gård[redigera]

Gubbängens gård låg där Gubbängsskolan nu ligger; det enda som återstår är gårdens gamla allé och en igensatt jordkällare. Gubbängens läroverk, senare kallad Gubbängens Gymnasium, byggdes 1954, arkitekt Helge Zimdal. I västra delen av Gubbängen ligger en idrottsplats och en speedwaybana.

Söderledskyrkan[redigera]

Vid gränsen mot Hökarängen ligger Söderledskyrkan, som är församlingskyrka för Farsta församling. Kyrkan är byggd i rött tegel och ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Den invigdes 1960. Innan kyrkan byggdes, användes tomten av kringresande tivolin och cirkusar.

Gubbängsfältet[redigera]

Gubbängshallen 2010.

Gubbängsfältet skiljer stadsdelen Gubbängen från Hökarängen. Det är en rest av den ängsmark som en gång tillhörde Gubbängens gård. På Gubbängsfältet finns det sommartid ett flertal fotbollsmål uppställda och det finns även en konstgräsplan. På fältet anordnas också den årliga handbollsturneringen Eken Cup.

Där Gubbängen gränsar mot Högdalens industriområde finns Gubbängens IP med fotbollsplaner i grusutförande. Runt fotbollsplanen finns en speedwaybana där Hammarby Speedway kör sina hemmamatcher. Vintertid anläggs en bandyplan över grusplanen där även allmänhetens åkning erbjuds.

På Gubbängfältets östra sida, vid Panelvägen, ligger Gubbängens gamla IP byggd på 40-talet flera år före nuvarande Gubbängens IP, i dag i huvudsak en fotbollsplan men används för diverse idrott av eleverna på Gubbängsskolan intill, den är nu (2010) kraftigt upprustad med konstgräs, ny belysning och en 100 m löparbana i modernt material m.m.

Skolor[redigera]

Gubbängsskolan är en grundskola med årskurserna 1-9 samt förskoleklasser. Den grundades 1947. Skolan har cirka 700 elever. Inför höstterminen i sjuan tar skolan mestadels upp elever från Tallkrogsskolans och Sandåkraskolans årskurs 6, tillsammans med de egna "sexorna". På Gubbängsskolan arbetar den meriterade fotbollsstjärnan Kenneth "Kenta" Ohlsson (Hammarby IF FF) som idrottslärare sedan ungefär tjugo år.

Det finns även en friskola, Internationella Engelska Skolan i Gubbängen, som har undervisning för årskurs 4-9. I Gubbängen finns flera förskolor, både kommunala och privata. Kommunala är bland annat Ängen, Gläntan och Lövlunda, medan föräldrakooperativet Tallgubben är privat. Stadsdelen har ganska ung befolkning med många barnfamiljer, så efterfrågan på förskoleplatser och skola är stor.

Externa länkar[redigera]