Gamla Enskede

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°17′4″N 18°4′53″Ö / 59.28444°N 18.08139°Ö / 59.28444; 18.08139

Gamla Enskede
Gamla Enskede vid Sockenvägen
Gamla Enskede vid Sockenvägen
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Enskede-Årsta-Vantör
Församling Enskede-Årsta församling
Bildad 1934
Antal invånare 10 295 (2008)
Landareal 294 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gamla Enskede är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Johanneshov, Hammarbyhöjden, Kärrtorp, Enskededalen, Skarpnäcks Gård, Gubbängen, Tallkrogen, Svedmyra, Stureby, Enskedefältet och Enskede gård.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1913 ingick området i Brännkyrka landskommun, som 1913 inkorporerades med Stockholms kommun. Kommunen var då indelad enligt Rotemanssystemet, och Gamla Enskede ingick Enskederoten, som hade en Rotemansexpedition på Margaretavägen 32.[1] Området i sig kallades Enskede Villastad. 1926 upphörde systemet med roteindelning, och området ingick då i den nya stadsdelen Enskede, som omfattade större delen av nuvarande Enskede-Årsta församling. 1934 delades Enskede upp i fem stadsdelar och bl.a Gamla Enskede bildades.

År 1997 infördes stadsdelsnämnder i Stockholms kommun, och Gamla Enskede tillhörde då Enskede stadsdelsområde. Stadsdelsnämnderna har under åren slagits ihop, och idag tillhör området Enskede-Årsta-Vantör.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Gamla Enskede med ungefärliga gränser markerat med röd linje, år 2010.
"Enskede trädgårdsstad"; Per Olof Hallmans stadsplan från 1907.
Margaretavägen 58 och 60, av den hustypen uppfördes enbart fyra villor år 1909.
Bebyggelsen vid Gamla Dalarövägen.
Flerfamiljhusen längs Handelsvägen.

Fram till slutet av 1800-talet var området en lantlig del av Brännkyrka socken. Området låg inom Enskede gårds ägor och användes mest till åkermark med namn som Storängsgärdet och Fogelkärrsgärdet.

År 1890 köpte Stockholms kommun 14,8 hektar mark i området för en kyrkogård, som 1895 invigdes under namnet Södra begravningsplatsen (numera Sandsborgskyrkogården). 1912 utökades området med ytterligare 78 hektar, den delen blev senare Skogskyrkogården, invigd 1920.

Enskede gårds kvarvarande 606 hektar mark köptes av Stockholms kommun 1904 och planerades för egnahem. Pådrivande kraft bakom det hela var stadsingenjör Herman Ygberg. 1907 års stadsplan togs fram av Per Olof Hallman med plats för kyrka och offentliga byggnader. Den 26 juni 1908 togs det första spadtaget[2] och därmed var Stockholms samt Sveriges första kommunala trädgårdsstad ett faktum.[3]

Tanken var att vanliga människor här skulle kunna skaffa sig ett hus med två rum och kök samt källare och trädgård för samma pris som en vanlig tvårumslägenhet i innerstaden. Kommunen gav fördelaktiga lån på 80 procent av förvärvskostnaden via nyinstiftade Stockholms tomträttskassa. Själva byggande gjordes av enskilda firmor som AB Hem på landet och AB Stockholms stads trädgårdsstäder.

Ursprungligen var stadsdelen tänkt att till stor del bestå av radhus utmed de svängda gatorna men endast de vid Margaretavägen kom att byggas. Vid Handelsvägen uppfördes flerfamiljshus med butiker i bottenvåningen men området som till största delen stod färdigt redan 1913 utgörs främst av parhus och enfamiljshus. Radhusen vid Margaretavägen är uppförda enligt tysk och engelsk förebild. Några arbetsplatser byggdes inte, de boende förutsattes arbeta inne i centrala Stockholm eller möjligtvis i Slakthusområdet. År 1925 tillkom flerfamiljshus längs Nynäsvägen, bland dem Framtiden 1 ritat av Cyrillus Johansson.

På 1930- till 1940-talen byggdes Svampområdet söder om Sockenvägen med småhus, nästan alla ritade av arkitekt Edvin Engström. På 1960-talet tillkom bostäder och service kring kvarteret Palsternackan vid Handelsvägen.

I östra Gamla Enskede fanns en kuperad del av Stockholmsåsen kallad Röda Backen och där byggdes från 1911 ett koloniområde med 350 kolonilotter. I området fanns även torpet Dalens gård (riven 1972) och krogen Stora Gungan, som nedmonterades 1969 och uppfördes på Skansen 1973-1975[4]. I april 1969 avröjdes området, 200 kolonistugor revs, och åsen schaktades bort för ett jättesjukhus, men planerna skrinlades 1970. Mellan 1977-1982 byggdes istället det mindre Dalens sjukhus och bostadsområdet Dalen med 280 radhus och 20 flerfamiljshus.

Typhus[redigera | redigera wikitext]

Den som köpte en tomt i stadsdelen kunde välja att bygga ett helt eget hus, eller välja ett av de olika typhusen som tagits fram av Stockholms Lantegendomsnämnd.[5]

Några av dessa var:

  • Typhus II, på Backvägen och Björkvägen. Arkitekt Victor Bodin, enfamiljs stenhus, 2 rum och kök.
  • Typhus IV, även kallad Enskedestugan, arkitekt C.A. Andersson och Axel Herman Forsberg. Friliggande 1½ vånings trähus. Källare, våning och inredd vind.
  • Typhus V, 26 hus uppfördes, arkitekt troligen Rudolf Arborelius. Två familjer fick dela på källare, två våningar och vind, tre rum och kök per familj.
  • Typhus X, 1½ vånings trähus med röd liggande fasspontpanel, sadeltak. Består av tre rum och kök. Liknar typhus IV, men är större.
  • Typhus XII, fristående enfamiljshus om tre rum och kök, som uppfördes i två exemplar 1912, arkitekt Gustaf Pettersson.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från 1909 drogs spårvägen, Enskedebanan vidare från Skanstull till Kyrkogårdsvägen (idag Stora Gungans väg). Från 1930 blev även spårvagnarna på Örbybanan ett alternativ. En resa från Stora Gungans väg till Slussen tog cirka 25 minuter.

Spårvagnstrafiken lades ner 1950 och ersattes av tunnelbana. I stadsdelen finns idag tunnelbanestationerna Sandsborg och Skogskyrkogården. Sandsborg var en krog och värdshus från 1782 som låg vid Gamla Dalarövägen, men revs 1957.

Stockholms stadsmuseums byggnadsinventering i Gamla Enskede[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadsmuseum har under 2004-2007 inventerat samtliga byggnader i stadsdelen uppförda före 1990. De mest värdefulla byggnaderna har getts en blåmärkning vilket innebär det starkaste skyddet och att byggnadens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturminneslagen. Vid inventeringen gavs nio anläggningar en blå märkning. Ett stort antal anläggningar fick en grön märkning, det näst högsta värdet, som betyder att byggnaden är särskilt värdefull i någon mening.[6].

Bland villorna kan särskild omnämnas Margaretavägen 58 och 60, som uppfördes efter typritning genom AB Hem på landet 1909. Hustypen uppfördes endast i fyra exemplar. Höbäringen 2 (Margaretavägen 60) är den bäst bevarade av de båda vilket gör den unik. Byggnaden har ett högt arkitekturhistoriskt- och byggnadshistoriskt värde. Tillsammans med kringliggande byggnader skapas en helhetsmiljö som är viktig för gatubilden.[7]

Bild Benämning Byggår Arkitekt Adress Kvarter & Motivering Märkning
Margaretavägen 41-47 Gamla Enskede Typhus I.jpg Radhus 1908-1909 Victor Bodin Margaretavägen 15-49 Lantbrukaren 10-27 Ceruleanblue.jpg
Margaretavägen 36-38 Gamla Enskede Typhus I.jpg Radhus 1908-1909 Victor Bodin Margaretavägen 18-54 Inspektoren Ceruleanblue.jpg
Solvägen 12 Enskede 2011.jpg Villa, 1½ vånings trähus 1909 Karl Güettler Solvägen 12 Stataren 6 Ceruleanblue.jpg
Enskede kyrka 2007 f.jpg Enskede kyrka 1915 Carl Bergsten Kyrklunden Ceruleanblue.jpg
Margaretavägen 60, 2011.jpg Villa, 1½ vånings trähus, typhus VIII 1909 C A Danielsson Margaretavägen 60 Höbärgningen 2 Ceruleanblue.jpg
Stockholmsvägen 48 Gamla Enskede.jpg Villa. 1½ vånings trähus 1912 Trol. G. Larsson Stockholmsvägen 48 Slåttern 5 Ceruleanblue.jpg
Nynäsvägen 307-315.jpg Framtiden 1 1915 Cyrillus Johansson Nynäsvägen 307-315 Framtiden 1 Ceruleanblue.jpg
Sandsborgskyrkogarden 2008.jpg Sandsborgskyrkogården 1895 Ceruleanblue.jpg
Skogskyrk Monumenthallen 2006.jpg Skogskyrkogården 1920-1940 Gunnar Asplund
Sigurd Lewerentz
Sockenvägen 492 Ceruleanblue.jpg

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Harlén, Hans: Stockholm A-Ö - Söderort, Brännkyrka hembygdsförening 1997
  2. ^ Rydberg, Olle:Från Årsta till Farsta, Natur & Kultur, 1979, ISBN 9127009440
  3. ^ Stockholmskällan
  4. ^ Alfredsson Björn m.fl:"Stockholm Under - 50 år - 100 stationer", Brombergs förlag 2000, ISBN 9176088324
  5. ^ Stockholms stadsmuseum: Gamla Enskede byggnadsinventering 1974, Stockholm 1977.
  6. ^ ”Informationsmaterial Gamla Enskede” (PDF). Stockholms stadsmuseum. http://www.stadsmuseum.stockholm.se/media/pdf/gamla_enskede_webb.pdf. Läst 21 april 2010. 
  7. ^ Uppgift enligt Riksantikvarieämbetet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]