Gustaf Bonde (1682–1764)

Gustaf Bonde den yngre
	Gustaf Bonde den yngre
Född	6 april 1682; Stockholm
Död	5 december 1764 (82 år); Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Akademien i Åbo; Tübingens universitet
Sysselsättning	Författare, ämbetsman, mecenat, politiker
Befattning
	Landshövding i Östergötlands län (1718–1721); Ordförande, Bergskollegium (1721–1727); Riksråd (1727–1739); Sveriges kanslipresident (1738–1739)
Politiskt parti
	Mösspartiet
Maka	Charlotta von Liewen; Fredrika Viveka Trolle
Barn	Carl, Greve Bonde af Björnö; Fredrika Brigitta Bonde; Carl Bonde (f. 1741); Eleonora Gustava Bonde (f. 1746)
Föräldrar	Carl Bonde; Eleonora Margareta Bonde
Släktingar	Nils Bonde af Björnö (syskon)
Utmärkelser
	Kommendör av Nordstjärneorden (1748); Kungliga Serafimerorden (1748)
	Redigera Wikidata

Gustaf Bonde den yngre, född 6 april 1682 (g.s.)] i Stockholm, död 5 december 1764, var en svensk greve, ämbetsman och politiker. Han var son till Carl Bonde i dennes första gifte. Själv var gift med Charlotta von Liewen i sitt första äktenskap och med Viveka Trolle i sitt andra.

Bonde var student vid Åbo universitet från 1695 och vid universitetet i Tübingen från 1702. Åren 1703–1705 reste han till Österrike, Italien, Frankrike och Nederländerna. Från 1705 var Bonde kammarherre hos änkedrottningen Hedvig Eleonora.

Bonde gjorde sitt inträde i det politiska livet 1710 som ledamot av sekreta utskottet vid ständernas utskottsmöte. Här, liksom vid riksdagen 1713/14, hörde han till dem som höll på kungens rättigheter. 1711 hade han utnämnts till kommerseråd. Från riksdagen 1719 övergick han dock alltmer tydligt till mössornas sida. Bonde var landshövding i Östergötland 1718–1721, president i Bergskollegium 1721–1727 och riksråd 1727–1739. Åren 1731–1739 var han rikskansliråd och därmed kanslipresidenten Arvid Horns närmaste man. Han avgick samtidigt som Horn och i samband med Hattpartiets maktövertagande. Hans politiska betydelse var sedan ringa, men han blev åter riksråd 1761 sedan hattarnas ställning försvagats efter Sveriges misslyckade deltagande i Pommerska kriget.

Bonde var även ordförande för Sicklakommissionen, författare av historiska och naturvetenskapliga skrifter och mecenat. Han invaldes 1748 som ledamot nummer 115 av Kungliga Vetenskapsakademien. Hans historiska studier var göticistiska;^[5] bland annat ägde han en handskrift av den falska fornnordiska sagan Konung Krembres i Giötaland och konung Augis i Uppsala saga^[6]. Sina vetenskapliga intressen odlade han även på alkemins område.^[7]

Hans grav återfinns i Spånga kyrka.^[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
Nationalencyklopedin
Hesingfors Universitets Studentmatrikel

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Gustaf Bonde, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Gustaf Bonde, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 27 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Gustaf Bonde. Artikel av art av Gunnar Carlquist i Svenskt biografiskt lexikon. urn:sbl:17926. Hämtdatum 5 februari 2018. [1]
^ Sven Lagerbring: Skrifter och bref'; utgifna af Lauritz Weibull. Lund 1902
^ Edenborg, Carl Michael. Gull och mull. Ellerströms förlag, 1997
^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 27

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Lazarus (1900). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 5. Stockholm. sid. 300–302. Libris 68703. https://runeberg.org/millionar/5/0300.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Bonde (1682–1764).
Bilder & media

Företrädare: Anders Eriksson Leijonhielm	Landshövding i Östergötlands län 1718–1721	Efterträdare: Ernst Johan Creutz d.y.
Företrädare: Arvid Horn	Sveriges kanslipresident Tillförordnad 1738–1739	Efterträdare: Carl Gyllenborg

[5c00819930e869245d93f8c86b2a30c6a729926e-1] [a b] Gustaf Bonde, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[cd7679cc0a8900402f6b1bf9ee017014957acdca-2] [a b c] Gustaf Bonde, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-3] [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[821266d123b2b3a8d5b5568675cac995c17b5474-4] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 27 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[5] Gustaf Bonde. Artikel av art av Gunnar Carlquist i Svenskt biografiskt lexikon. urn:sbl:17926. Hämtdatum 5 februari 2018. [1]

[6] Sven Lagerbring: Skrifter och bref'; utgifna af Lauritz Weibull. Lund 1902

[7] Edenborg, Carl Michael. Gull och mull. Ellerströms förlag, 1997

[8] Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 27

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]