6 april

◄◄   ◄   6 april   ►   ►►
Veckodag 2012: Fredag
Mar · April · Maj
Årets 96:e dag (97:e under skottår) 269 dagar till årets slut
Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
						1
2	3	4	5	6	7	8
9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22
23	24	25	26	27	28	29
30
2012
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons finns media som rör 6 april Se även Mall:6 april

6 april är den 96:e dagen på året i den gregorianska kalendern (97:e under skottår). Det återstår 269 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Minnesdagar

• Skottland: Tartan Day (till minne av undertecknandet av Arbroathdeklarationen 1320)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Vilhelm och William
• Föregående i bokstavsordning
  • Helmi – Namnet infördes 1986 på 10 oktober i formen Helmy. 1993 flyttades det till 26 maj och 2001 till dagens datum, då formen också ändrades till Helmi. Det fanns där fram till 2011, då det utgick.
  • Sixtus – Namnet fanns, till minne av påven Sixtus I, på dagens datum före 1721, då det utgick.
  • Vilhelm – Namnet infördes, till minne av en dansk abbot vid namn Wilhelmus Æbelholt, på dagens datum 1721 och har funnits där sedan dess.
  • William – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 14 augusti, men utgick 2001. 2011 återinfördes namnet på dagens datum.
  • Willy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1721 – Sixtus
  • 1721–1900 – Vilhelm
  • 1901–1985 – Vilhelm
  • 1986–1992 – Vilhelm, William och Willy
  • 1993–2000 – Vilhelm och Willy
  • 2001–2010 – Vilhelm och Helmi
  • Från 2011 – Vilhelm och William
• Källor
  • Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
  • af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9
  • DN.se – William gör efterlängtad comeback

Händelser

• 648 f.Kr. – En solförmörkelse är synlig i Europa och Mellanöstern och detta blir den första solförmörkelse, som noteras i ännu bevarade källor av grekiska krönikörer, vilket gör den till en av de äldsta kända solförmörkelserna i världshistorien.
• 46 f.Kr. – Julius Caesars styrkor besegrar Metellus Scipios här i slaget vid Thapsus i nuvarande Tunisien. Det blir en avgörande seger för Caesar, som leder till att flera av hans motståndare i det romerska inbördeskriget begår självmord, för att undkomma hans hämnd och att de motståndare, som fortsätter kampen, blir kraftigt försvagade. Kriget pågår dock i ytterligare ett år, innan Caesar står som segrare.
• 1320 – 51 skotska adelsmän undertecknar den så kallade Arbroathdeklarationen, som ställs till påven Johannes XXII. I deklarationen utropar man Skottlands självständighet från England och anhåller också att påven ska häva bannlysningen av den skotske kungen Robert I, som har legat över honom sedan han har dödat sin tronrival John Comyn 1306. Deklarationen är ett led i ett större diplomatiskt spel, för att säkerställa att Skottland förblir ett självständigt kungadöme och inte ett feodalt område under engelskt styre (såsom mer eller mindre har varit fallet sedan 1296) och det dröjer nära 300 år, innan England och Skottland hamnar under samma krona igen.
• 1520 – Under det pågående kriget mellan Sverige och Danmark blir en svensk bondehär besegrad av Kristian II:s danska yrkesarmé i det så kallade långfredagsslaget vid Uppsala. Detta blir en av de danska framgångarna i kriget och ett halvår senare återupprättas Kalmarunionen en sista gång, när Kristian II i november utropar sig till svensk kung.
• 1652 – Ett nederländskt fartyg under kapten Jan van Riebeeck ankrar vid Godahoppsudden vid Afrikas sydspets (i nuvarande Sydafrika). Holländarna, som är utsända av det Holländska Ostindiska Kompaniet, grundar en provianterings- och spaningsstation för Nederländernas räkning, för att man ska ha en fast punkt på vägen mellan moderlandet och Nederländska Ostindien (nuvarande Indonesien). Platsen förblir i nederländska händer till slutet av 1700-talet, då den ett tag kommer att växla mellan brittisk och holländsk hand, för att i början av 1800-talet övertas av britterna. Under 1800- och 1900-talen växer den ut till den moderna Kapstaden.
• 1830 – Sedan den amerikanske predikanten Joseph Smith den 26 mars har gett ut Mormons bok grundar han denna dag den frikyrkliga rörelsen Kristi kyrka (numera Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga) i staden Fayette i delstaten New York. Då rörelsen har Mormons bok som en av sina grundpelare blir anhängarna snart i dagligt tal kända som mormoner.
• 1864 – Nästan hela Ronneby i Blekinge brinner ner till grunden i en stor stadsbrand.
• 1865 – Den tyske företagsledaren Friedrich Engelhorn grundar kemiföretaget Badische Anilin- und Soda-Fabrik i Mannheim. Företaget, som snart blir känt under förkortningen BASF (även om det är först 1973, som detta blir det officiella företagsnamnet) är idag världsledande inom kemikalieindustrin.
• 1896 – Sedan den franske greven och historikern Pierre de Coubertin två år tidigare har grundat de olympiska spelen, för att försöka öka förståelsen mellan världens länder och folk genom sportevenemang, invigs de första moderna spelen i den grekiska huvudstaden Aten (som en ärebetygelse åt Grekland, där de antika spelen hölls) och pågår fram till 15 april. Spelen hålls sedan vart fjärde år på olika orter världen runt, med undantag för 1916, 1940 och 1944, då de ställs in på grund av de pågående världskrigen.
• 1917 – USA förklarar krig mot Tyskland krig och går därmed in i första världskriget på ententens sida efter efter att senaten har röstat för detta med 90 röster mot 6 och kongressen har gjort likaledes med 373 röster mot 50. Två bidragande orsaker till att USA går med i kriget är dels den ökande tyska sänkningen av fartyg med hjälp av ubåtar (särskilt sänkningen av RMS Lusitania 1915, då 128 amerikanska medborgare har omkommit), dels det så kallade Zimmermanntelegrammet, som den tyske utrikesministern Arthur Zimmermann har skickat till Tysklands ambassadör i Mexiko Heinrich von Eckardt i januari samma år, i vilket Tyskland lovar Mexiko att få annektera delar av södra USA, om mexikanerna går med i kriget på centralmakternas sida.
• 1941 – Axelmakterna (tyska och italienska trupper, stödda av ungerska) inleder under det pågående andra världskriget en invasion av Jugoslavien (Operation 25) från Ungern och Bulgarien, och av Grekland (Operation Marita) från Bulgarien. Jugoslavien kapitulerar den 17 april och landet styckas mellan axelmakterna, som insätter marionettregeringar där. Grekland, som man har invaderat för att undanröja den brittiska stödjepunkten där, kapitulerar den 30 april och även detta land ockuperas av axelmakterna.
• 1948 – Finland och Sovjetunionen undertecknar ett fördrag om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, vilket ska gälla i tio år, men kommer att utgöra grunden för de finländsk-sovjetiska relationerna fram till 1992. Avtalet blir inte den försvarsallians, som man har funderat på sedan slutet på fortsättningskriget 1944, men den finländske presidenten Juho Kusti Paasikivi anser att det är ett sätt att säkra Finlands självständighet gentemot Sovjet och faktum är att Finland inte blir en sådan buffertstat som många andra östeuropeiska länder i Sovjets närhet blir under kalla kriget.
• 1974 – Den svenska popgruppen ABBA vinner eurovisionsschlagerfestivalen i den sydengelska badorten Brighton med låten Waterloo, som de framför på engelska och med producenten Stikkan Andersson utklädd till Napoleon. Detta blir Sveriges första seger i denna årliga musiktävling, som har hållits sedan 1956, vilket leder till att Sverige året därpå för första gången får arrangera tävlingen.

Födda

• 570 – Childebert II, frankisk kung av Austrasien från 575 samt av Paris och Burgund från 592 (död 596)
• 1483 – Rafael, italiensk målare (född denna dag eller 28 mars) (död 1520)
• 1664 – Arvid Horn, svensk militär, diplomat, statsman, riksråd och lantmarskalk, Sveriges kanslipresident 1710–1719 och 1720–1738 (död 1742)
• 1750 – James Watson, amerikansk federalistisk politiker, senator för New York 1798–1800 (död 1806)
• 1752 – Hugh Elliot, brittisk diplomat (död 1830)
• 1786 – Robert Hanna, amerikansk politiker, senator för Indiana 1831–1832 (död 1858)
• 1789 – Isaac Hill, amerikansk demokratisk politiker och publicist, senator för New Hampshire 1831–1836, guvernör i samma delstat 1836–1839 (död 1851)
• 1801 – Hugh Henry Rose, brittisk fältmarskalk (död 1885)
• 1806 – Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog (död 1876)
• 1827 – Frithiof Grafström, svensk kyrkoherde, författare och riksdagsman (död 1883)
• 1849 – John William Waterhouse, brittisk prerafaelitisk målare (död 1917)
• 1853 – Emil Jellinek, österrikisk-tysk företagare, grundare av bilmärket Mercedes-Benz (död 1918)
• 1888 – Dan Andersson, svensk författare och poet (död 1920)
• 1890 – Millard Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator för Maryland 1927–1951 (död 1961)
• 1901 – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden (död 1925)
• 1904 – Kurt Georg Kiesinger, tysk kristdemokratisk politiker, Västtysklands förbundskansler 1966–1969 (död 1988)
• 1910 – Gudrun Brost, svensk skådespelare (död 1993)
• 1911 – Feodor Lynen, tysk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1964 (död 1979)
• 1918 – Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare (död 1999)
• 1920 – Edmond H. Fischer, amerikansk-schweizisk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1992
• 1921 – Sten Ardenstam, svensk skådespelare (död 1993)
• 1926 – Ian Paisley, brittisk politiker, europaparlamentariker 1979–2004
• 1927 – Gerry Mulligan, amerikansk jazzmusiker och barytonsaxofonist (död 1996)
• 1928 – James Watson, amerikansk medicinsk forskare, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962
• 1929 – André Previn, amerikansk pianist och dirigent
• 1935
  • Elisabeth Rehn, finländsk socialdemokratisk politiker, Finlands försvarsminister 1990–1995 och jämställdhetsminister 1991–1995
  • Thor G. Norås, norsk forskare, författare, journalist, kompositör, manager och impressario
• 1942 – Annelie Alexandersson, svensk dansare och skådespelare
• 1944 – Viveca Lärn, svensk författare och journalist
• 1946
  • Paul Beresford, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1992–
  • Viveca Dahlén, svensk skådespelare
• 1947 – John Ratzenberger, amerikansk skådespelare
• 1948 – Jo Leinen, tysk socialdemokratisk politiker, europaparlamentariker 1999–
• 1949 – Horst L. Störmer, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1998
• 1950 – Christer Sjögren, svensk sångare och musiker, medlem i gruppen Vikingarna 1978–2004
• 1953 – Joe Courtney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–
• 1956 – Michele Bachmann, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–
• 1958 – Stefan Gerhardsson, svensk komiker, medlem i komikerduon Stefan & Krister
• 1961 – Ulf B. Nilsson, svensk kompositör, författare och trubadur
• 1964 – Tim Walz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–
• 1969
  • Joël Smets, belgisk motocrossförare
  • Petter Billengren, svensk skådespelare
  • Paul Rudd, amerikansk skådespelare
• 1977 – Sara Svensson, svensk barnflicka och mördare, känd från Knutbydramat
• 1978 – Johan Schröder, svensk kickboxare
• 1979 – Markus Krunegård, svensk sångare och låtskrivare
• 1981 – Sheldon Lawrence, jamaicansk reggaemusiker med artistnamnet Aidonia

Avlidna

• 885 – Methodios, 59, grekisk vetenskapsman och kristen missionär (född 826)
• 1199 – Rikard I Lejonhjärta, 41, kung av England och sedan 1189 (kallbrand efter skottskada) (född 1157)
• 1520 – Rafael, 37, italiensk målare (född 1483)
• 1528 – Albrecht Dürer, 56, tysk målare och grafiker (född 1471)
• 1590 – Francis Walsingham, omkring 58, engelsk adelsman, statssekreterare och underrättelseorganisatör (född omkring 1532)
• 1829 – Niels Henrik Abel, 26, norsk matematiker (tuberkulos) (född 1802)
• 1847 – Hans Järta, 73, svensk ämbetsman och skriftställare, landshövding i Kopparbergs län 1812–1822, ledamot av Svenska Akademien från 1819 (född 1774)
• 1934 – Jonas Gifting, 78, svensk korpral (född 1856)
• 1943 – Alexandre Millerand, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924 (född 1859)
• 1947 – Herbert Backe, 50, tysk nazistisk politiker, Tysklands riksnäringsminister 1942–1945 (självmord) (född 1896)
• 1948 – Eric Bengtson, 50, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent (född 1897)
• 1951 – Eric Malmberg, 63, svensk skådespelare och regissör (född 1888)
• 1952 – Bengt Hesselman, 76, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien sedan 1935 (född 1875)
• 1957 – Pierina Morosini, 26, italiensk saligförklarad jungfru och martyr (född 1931)
• 1961 – Jules Bordet, 90, belgisk mikrobiolog och immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1919 (född 1870)
• 1966 – John Melin, 70, svensk skådespelare (född 1895)
• 1971 – Igor Stravinskij, 88, rysk tonsättare, pianist och dirigent (född 1882)
• 1972 – Heinrich Lübke, 77, tysk politiker, Västtysklands jordbruks-, närings- och skogsminister 1953–1959 samt förbundspresident 1959–1969 (född 1894)
• 1980 – Nils Ericson, 74, svensk skådespelare och sångare (född 1906)
• 1990 – B.T. Ranadive, 85, indisk politiker och fackföreningsman (född 1904)
• 1992 – Isaac Asimov, 72, rysk-amerikansk författare (född 1920)
• 1996 – Greer Garson, 91, amerikansk skådespelare (född 1904)
• 1998 – Tammy Wynette, 55, amerikansk countrysångare (blodpropp) (född 1942)
• 2005 – Rainier III, 81, furste av Monaco sedan 1949 (född 1923)
• 2009 – Ivy Matsepe-Casaburri, 71, sydafrikansk politiker, Sydafrikas kommunikationsminister sedan 1999 och tillförordnad president 2008 (född 1937)
• 2011
  • Thøger Birkeland, 89, dansk lärare och författare (född 1922)
  • Fritiof S. Sjöstrand, 98, svensk läkare och histolog (född 1912)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 6 april.
  Bilder & media