Hetär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Hetairia.
Romersk hetär, relief, kring andra århundradet. Huvudet saknas.
Hetaera av Franciszek Żmurko, 1906

Hetär (grekiska: hetai'ra, "väninna") kallades i det antika Grekland kvinnor som inte bands av de strikta reglerna för familjelivet, utan i friare former kunde umgås med männen och delta i deras samkväm.

Hetärerna kunde fungera som kurtisaner eller sofistikerade sällskapsdamer. De kunde uppträda som danserskor, flöjtspelerskor och liknande och också utbjuda sexuella tjänster. Deras antal var högst betydligt i alla större städer, till exempel Aten, där de för rättigheten att bedriva sitt yrke erlade en särskild skatt till staten.

På några ställen, till exempel i Korint, hade de i egenskap av kärleksgudinnan Afrodites tempeltjänarinnor (se Hieroduler) en viss religiös helgd. Många hetärer utmärkte sig genom hög bildning och fin umgängeston, andra genom oförliknelig skönhet och allt besegrande förförelsekonst.

Ryktbara var framför andra Thaïs, Myrrhine, Lamia, Theodota, Lais och Fryne, vilken sistnämnda av Praxiteles användes som modell vid hans framställning av Afrodite. Aspasia, Perikles frejdade väninna, kan knappast räknas till de egentliga hetärernas antal. Hetärernas betydelse i det forngrekiska samhället stärks med tanke på de begränsade möjligheterna för kvinnor vid den här tiden att utvecklas andligt. Detta var ofta det enda sättet, med tanke på lagstiftning och sedvänja, att uppnå ett mer utvecklat liv.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hetär, 1909.