Sexarbetare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Statyn Belle, upprättad för att hedra sexarbetare, Amsterdam. Inskriptionen lyder: "Respect sex workers all over the world."

Ordet sexarbetare är en översättning av engelskans Sex worker, ett begrepp som i sin tur brukar tillskrivas den amerikanska sexarbetaren och aktivisten Carol Leigh, som lär ha myntat det på 1970-talet. Det används i svenskan sedan 1990-talets senare hälft. Den internationella symbolen för sexarbetare är ett rött paraply, en symbol som ska skydda mot fördomar och övergrepp. Slagorden är "Only rights can stop the wrongs". Den internationella dagen för sexarbetare är den 3 mars och den internationella dagen för att stoppa våldet mot sexarbetare är den 17 december.

Begreppets användning[redigera | redigera wikitext]

Ordet sexarbetare sägs av dem som använder det vara ett neutralt, icke-diskriminerande och inkluderande begrepp på de personer som har sex eller ägnar sig åt andra erotiska aktiviteter i kommersiellt syfte. Exempel på sådana verksamheter är striptease, försäljning av sex[förtydliga] eller telefonsex, professionell BDSM (dominatrixer), porrfilmsinspelning och livecam. I praktiken används ordet dock oftast om försäljning av sexuella tjänster, vilket kan bero på att lagstiftningen på just detta område har varit och fortfarande är föremål för långdragna debatter.

Trots begreppets tydligt politiska ursprung har det med åren kommit att få en något neutralare klang i den engelskspråkiga sfären. Det används bland annat inom FN för att beteckna kommersiella sexuella förbindelser mellan vuxna, medan begreppet "prostitution" reserveras för förbindelser som involverar minderåriga säljare.[1] I Sverige används begreppet emellertid fortfarande främst av dem som anser att prostituerades mänskliga rättigheter bör tillgodoses bättre och att detta bör ske genom att dessa ges en arbetsrättslig ställning. De som är av denna uppfattning – ett känt svenskt exempel är Petra Östergren – kallas beroende på sammanhang för "sexarbetarrörelsen" eller, i förklenande ordalag, "prostitutionslobbyn".[2] I svensk debatt och i svensk myndighetsterminologi används alltjämt begreppen "prostitution" och "prostituerad", ofta med motiveringen att sexarbete uppfattas som ett mer positivt ord och att det därför är viktigt att behålla ordet prostitution.[3]

Sexarbetares organisering[redigera | redigera wikitext]

Rose Alliance,[4] tidigare Rosea, är en intresseorganisation för sex- och erotikarbetare i Sverige. Stockholms LS, en lokal samorganisation under SAC Syndikalisterna, är för närvarande den enda fackliga organisationen i Sverige som öppet säger sig godta medlemsansökningar från stripteasedansare.[5] Tidigare fanns också SANS, Sexsäljare och allierades nätverk i Sverige.

Utomlands finns emellertid ett flertal fackliga och/eller intresseorganisationer av och för sexarbetare. Några exempel på sådana är International Union of Sex Workers (IUSW) (Storbritannien), Hydra (Tyskland), SALLI (Finland), SIO (Danmark), Durbar Mahila Samanwaya Committee (DMSC) (Indien) och Scarlet Alliance (Australien).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”UNAIDS' Editors' Notes for authors”. UNAIDS. 2006. http://data.unaids.org/pub//InformationNote/2006/EditorsNotes_en.pdf. 
  2. ^ ”Finsk sexköpslag ökar prostitution”. Feministiskt initiativ. 2006. http://www.feministisktinitiativ.se/debattartiklar.php?show=22. 
  3. ^ ”Kongressbeslut upprivet efter två timmar”. RFSL. http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=9452. 
  4. ^ ”Rose Alliance”. http://www.rosealliance.se/?page_id=2. 
  5. ^ ”LS valde in strippa”. Arbetaren nr 37/03. 2003. http://www.arbetaren.se/2003/37/nyhet3.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]