Hjon
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett hjon var i äldre svenskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk.
Tjänstehjon (eller legohjon) i jordbruket kallades dräng respektive piga. Legostadgan (eller "legohjonsstadgan") reglerade tjänstehjonens skyldigheter och rättigheter gentemot husbonden i Sverige.
Inhyseshjon var arbetsoföra och obemedlade människor, oftast äldre eller personer med funktionsnedsättning, som socknens fattigvård placerat, "inhyst", hos en familj mot ersättning. Det var en lösning på orter där det inte fanns fattigstugor eller andra offentliga inrättningar för de obemedlade. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde lägst betalt för att hysa hjonet.
Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden.
Hjonelag är en äldre benämning för äktenskap.
Pejorativ användning
Hjon används även som ett nedsättande tillmäle (troligen härrörande från inhyseshjon) för att förolämpa och utmåla en person som oföretagsam, okunnig, svagbegåvad eller ur stånd att ta vara på sig själv, ofta kombinerat med det allittererande "jävla": "Läs tidningen, ditt jävla hjon!"
Se även
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om hjon. |
| |||||||||||||||||
Externa länkar
- "Från Fattigsverige till välfärdssamhälle i ekonomisk kris". (Grkom.se, 16 september 2009)
