Hoatzin
| Hoatzin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Gökfåglar Cuculiformes |
| Familj | Hoatziner Opisthocomidae Swainson, 1837 |
| Släkte | Opisthocomus Illiger, 1811 |
| Art | Hoatzin O. hoazin Müller, 1776 |
| Vetenskapligt namn | |
| § Opisthocomus hoazin | |
| Utbredning | |
_world.png)
Hoatzins utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Hoatzin eller zigenarfågel (Opisthocomus hoazin) är en mycket speciell fågel som lever i träskområden i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden och längs atlantkusten i Guyana, Surinam och Franska Guyana.
Innehåll |
Utseende, fältkännetecken och anatomi [redigera]
Hoatzin blir 60-70 cm lång och knappt 1 kg tung. Trots att den har stora breda vingar är den en dålig flygare och förflyttar sig sällan längre sträckor än någon kilometer. Det lilla blåa huvudet med de röda ögonen är prytt med en lång och spretig tofs. Hoatzin är en bullrig art med många hesa läten.
Systematik [redigera]
Hoatzins släktförhållanden med andra fågelarter är, och har varit, mycket omtvistade. Sedan den först beskrevs 1776 har den omväxlande förts till hönsfåglarna, gökfåglarna, stubbstjärthönsen, tran- och rallfåglarna, flyghönsen, duvfåglarna och musfåglarna. Numera är det vanligast att den antingen placeras i någon av ordningarna hönsfåglar och gökfåglar, eller ges en helt egen ordning, Ophisthocomiformes, som alltså omfattar denna enda art. Enligt Clements et al. tillhör den gökfåglarna (Cuculiformes).[2]
Efter flera DNA-studier med motsägelsefulla slutsatser och debatt har det föreslagits att hoatzin och ett antal andra fåglar grupperas tillsammans i en grupp kallad metaves, tillsammans med duvorna. Gruppen omfattar flera systematiskt problematiska familjer som exempelvis flamingoer. Släktskapet är bevisat i första hand genom DNA, men familjerna i gruppen delar vissa avvikande anatomiska drag, som till exempel förekomsten av ett notarium (sammanväxta nackkotor). Även sättet att mata ungar med krävmjölk är en likhet mellan flamingoer, duvor och hoatzin.
Ekologi [redigera]
Hoaztin lever främst av blad, men den äter även mindre mängder med blommor och frukter. Bland fåglarna har hoatzin en unik matsmältningsapparat, som har vissa likheter med idisslarnas. Dess kraftiga kräva fungerar som en muskelmage. Matsmältningen ger fågeln en tydlig lukt, en odör som är så stark att arten ibland kallas stinkfågel och den jagas därför inte som föda utom i yttersta nödfall. Matsmältningsapparaten är, efter fåglars mått, så överdimensionerad att den delvis trängt undan bröstmuskeln vilket är en del av förklaringen till hoatzins dåliga flygförmåga.
I boet, som byggs i ett träd som har ett överhäng över vatten. Den häckar gärna i mindre kolonier och lägger vanligen två ägg som kläcks efter en månad. Ungarna lämnar boet efter ett par veckor och kan då både simma och klättra på trädstammarna med hjälp av sina kloförsedda vingar, men blir flygfärdiga först efter två månader. Juveniler som behöver undkomma rovdjur dyker ner i vatten och klättrar sedan upp med hjälp av de kloförsedda vingarna.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ BirdLife International 2009 Opisthocomus hoazin. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist
Källor [redigera]
- Fain, M.G., och P. Houde. (2004). "Parallel radiations in the primary clades of birds." Evolution 58: 2558-2573
Externa länkar [redigera]
