Hoatzin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hoatzin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Opisthocomus hoazin.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Gökfåglar
Cuculiformes
Familj Hoatziner
Opisthocomidae
Swainson, 1837
Släkte Opisthocomus
Illiger, 1811
Art Hoatzin
O. hoazin
Müller, 1776
Vetenskapligt namn
§ Opisthocomus hoazin
Utbredning
Hoatzins utbredningsområde
Hoatzins utbredningsområde
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hoatzin eller zigenarfågel (Opisthocomus hoazin) är en mycket speciell fågel som lever i träskområden i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden och längs atlantkusten i Guyana, Surinam och Franska Guyana.

Utseende, fältkännetecken och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Hoatzin blir 60-70 cm lång och knappt 1 kg tung. Trots att den har stora breda vingar är den en dålig flygare och förflyttar sig sällan längre sträckor än någon kilometer. Det lilla blåa huvudet med de röda ögonen är prytt med en lång och spretig tofs. Hoatzin är en bullrig art med många hesa läten.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Hoatzins släktförhållanden med andra fågelarter är, och har varit, mycket omtvistade. Sedan den först beskrevs 1776 har den omväxlande förts till hönsfåglarna, gökfåglarna, stubbstjärthönsen, tran- och rallfåglarna, flyghönsen, duvfåglarna och musfåglarna. Numera är det vanligast att den antingen placeras i någon av ordningarna hönsfåglar och gökfåglar, eller ges en helt egen ordning, Ophisthocomiformes, som alltså omfattar denna enda art. Enligt Clements et al. tillhör den gökfåglarna (Cuculiformes).[2]

Efter flera DNA-studier med motsägelsefulla slutsatser och debatt har det föreslagits att hoatzin och ett antal andra fåglar grupperas tillsammans i en grupp kallad metaves, tillsammans med duvorna. Gruppen omfattar flera systematiskt problematiska familjer som exempelvis flamingoer. Släktskapet är bevisat i första hand genom DNA, men familjerna i gruppen delar vissa avvikande anatomiska drag, som till exempel förekomsten av ett notarium (sammanväxta nackkotor). Även sättet att mata ungar med krävmjölk är en likhet mellan flamingoer, duvor och hoatzin.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hoatzin lever främst av blad, men den äter även mindre mängder med blommor och frukter. Bland fåglarna har hoatzin en unik matsmältningsapparat, som har vissa likheter med idisslarnas. Dess kraftiga kräva fungerar som en muskelmage. Matsmältningen ger fågeln en tydlig lukt, en odör som är så stark att arten ibland kallas stinkfågel och den jagas därför inte som föda utom i yttersta nödfall. Matsmältningsapparaten är, efter fåglars mått, så överdimensionerad att den delvis trängt undan bröstmuskeln vilket är en del av förklaringen till hoatzins dåliga flygförmåga.

Boet byggs i ett träd som har ett överhäng över vatten. Den häckar gärna i mindre kolonier och lägger vanligen två ägg som kläcks efter en månad. Ungarna lämnar boet efter ett par veckor och kan då både simma och klättra på trädstammarna med hjälp av sina kloförsedda vingar, men blir flygfärdiga först efter två månader. Juveniler som behöver undkomma rovdjur dyker ner i vatten och klättrar sedan upp med hjälp av de kloförsedda vingarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Opisthocomus hoazin Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fain, M.G., och P. Houde. (2004). "Parallel radiations in the primary clades of birds." Evolution 58: 2558-2573

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]