Husarregementet

	Husarregementet
Information
Datum	1757–1822
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Husar
Efterföljare	Kronprinsens husarregemente
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Greifswald och Bardt; Falkenberg (1772-1773); Laholm (1772-1773); Halmstad (1772-1809); Ängelholm (1772-1883); Helsingborg (1772–1897); Malmö (1773–1927); Ystad (1773-1882); Simrishamn (1773–1822); Skanör (1780–1782); Bjärsjöholm (1797–1807); Göteborg (1810–1881)detachement av en tropp
Kända slag och krig	Bornhöft (1813)
Befälhavare
Framstående befälhavare	Philip von Platen Hampus Mörner Bror Cederström

För tiden efter 1822, se Kronprinsens husarregemente.

Husarregementet var ett svenskt husarförband inom Krigsmakten som verkade under olika namn och former mellan år 1757 och 1822. Förbandet var under sin aktiva tid bland annat förlagt till Rügen och senare Malmö. Regementet var värvat under hela sin aktiva period.

Historik

Regementet sattes upp 1757 som Putbus och Platsen husarkår, av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Kåren kom 1758 att bilda Svenska husarregementet i Pommern. Fyra år senare, 1762, delades regementet till två självständiga regementen, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet.

Regementena slogs efter fyra år samman igen 1766 och bildade Svenska husarregementet. I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på åtta skvadroner. Svenska husarregementet förlades i de svenska provinserna i Tyskland och hade som främsta uppgift att bevaka och patrullera Svenska Pommerns gränser. Regementets huvudkvarter låg i städerna Greifswald och Bardt.

År 1772, i samband med Gustav III:s statsvälvning, omlokaliserades regementet till Sverige, och förlades först i ett antal städer på västkusten (Falkenberg, Halmstad, Laholm, Ängelholm, Helsingborg) för att året efter förläggas i Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Malmö, Ystad och Simrishamn. Två skvadroner införlivades i ett finländskt dragonförband.

År 1797 ändrades namnet till Hornska husarregementet. Regementet bar, enligt den tidens sed för vissa värvade regementen, namnet på sin regementschef, Samuel Horn. Regementet var under denna tid förlagt till Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn. Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till åtta och mantalet till 100 per skvadron, för att i fredstid åter anta minskat antal.

År 1801 erhöll regementet namnet Mörnerska husarregementet, i samband med att Hampus Mörner blev regementschef. Den 7 december 1813 spelade regementet en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft.

En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet, är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811. Under bondeoroligheterna i Skåne 1811 högg 40 husarer ur regementet in på en samling drängar i Klågerup som vägrat inställa sig till militärtjänst. I Klågerupskravallerna skadades 2 husarer och runt 30-40 drängar och husmän massakrerades av Mörners husarer på grund av ofoglighet gentemot kung och fosterland.

Regementet var 1813 förlagt till Malmö, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Halmstad. Mörnerska husarregementet var det sista regemente som utkämpade ett slag på utländsk mark, slaget vid Bornhöft 1813 i dåvarande Danmark, dagens Bornhöved i Schleswig-Holstein. I praktiken hade Mörners brorson Bror Cederström varit regementets anförare sedan 1804.

År 1816 bytte regementet namn till Cederströmska husarregementet, då Bror Cederström officiellt tillträdde som regementschef. Regementet var förlagt till Malmö och Simrishamn. I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822 erhöll regementet namnet Kronprinsens husarregemente.

Regementschefer

Svenska husarregementet

1757–1758: v Putbus, F U och v Platen, P J B
1758–1759: Wrangel, G G
1759–1761: Sparre, J

Blåa husarregementet (Putbusska)

1761–1764: v Putbus
1764–1766: Mörner, H S

Gula husarregementet (Wrangelska)

1761–1763: Wrangel, G G
1763–1764: Åkerhielm, L
1764–1766: Lewenhaupt, M C

Husarregementet (Hornska-, Mörnerska- och Cederströmska husarregementet)

1766–1797: Mörner, H S
1797–1801: Horn, S H
1801–1816: Mörner, H E
1816–1822: Cederström, G A B

Namn, beteckning och förläggning

**Namn**
Svenska husarregementet	1758-04-24	–	1762
Blå (Putbusska) husarregementet	1762	–	1766-10-07
Gula (Wrangelska) husarregementet	1762	–	1766-10-07
Husarregementet	1766-10-08	–	1801-07-12
Mörnerska husarregementet	1801-07-13	–	1816-01-08
Cederströmska husarregementet	1816-01-09	–	1822-02-04

**Beteckning**
K 7	1816	–	1927-12-31

**Beteckning**
Bonarps hed	1772	–	1875

Se även

Referenser

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 141–142. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 270. ISBN 91-87184-74-5