Ängelholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ängelholm (olika betydelser).
Koordinater: 56°14′30″N 12°52′0″Ö / 56.24167°N 12.86667°Ö / 56.24167; 12.86667
Ängelholm
Tätort
Centralort
Ängelholms kyrka
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Ängelholms kommun
Koordinater 56°14′30″N 12°52′0″Ö / 56.24167°N 12.86667°Ö / 56.24167; 12.86667
Area
 - tätort 1 283,34 hektar
Folkmängd
 - tätort 23 240 (2010)[1]
 - kommun 38 682 (2006)
Befolkningstäthet
 - tätort 18,11 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 3196
Ängelholms läge i Skåne län.
Red pog.svg
Ängelholms läge i Skåne län.

Ängelholm är en tätort och centralort i Ängelholms kommun i Skåne län. Genom tätorten slingrar sig Rönne å som mynnar ut i Skälderviken.

Ängelholm är känt för sina lergökar och kallas i folkmun för "Lergökastan".

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Trots keruben i vapnet lär namnet (som finns upptecknat i formen Engelholm år 1516)[2] inte ha något med änglar att göra, inte heller med engelsmän (som ibland hävdats). I stället kan det vara ett gammalt ord ængil med betydelsen "krökning" eller förträngning (jämför tyskans eng = "trång" och engelskans angle = "vinkel") syftande på en krök av Rönne å. Det kan också vara ett uppkallandenamn – på södra Själland finns en herrgård med samma namn. Stavningen Engelholm levde kvar fram till den allmänna stavningsreformen i början av 1900-talet. 1912 beslutade stadsfullmäktige att acceptera nystavningen med Ä.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoruinen i Luntertun - medeltidsstaden som föregick Ängelholm.
Ängelholm på 1850-talet.

Den 16 oktober 1516 (för diskussion om datum se Karl Enghoffs argumentering i "Ängelholm 1516-1916", s. 5-8) utfärdade den danske kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Anläggandet av Ängelholm kan således eventuellt ses som ett försök av Kristian II att skapa ett starkt handelscentrum för Bjärehalvön.

Ängelholmsborna fortsatte att ha det forna området vid Luntertun som sin hamnplats. 1530 bestämde Fredrik I att: ”Engelsholms Borgare skulle i 3 Aar fra Datum være fri for Sise (tull) af al fremmed Drik, som fortappes i deres By, paa det at de skulle rense og forbedre den Havn og Indsejling, som er for deres By.”

1532 gav kungen en order om att varje bonde i hela Bjäre härad skulle ”agge huer ett less ællepelle, vij alne lange, till Engelholm att forbædre dybett mett.” Varje kronans bonde skulle alltså köra ett lass träbjälkar på mellan fyra och fem meters längd till att ”förbättra djupet”. Den enorma mängden timmer visar på en stor timmerkonstruktion.

Att skeppen ankrade en bit från staden framgår i kungligt brev 1542: ”Engelholm Borgare fik Brev ad gratiam at maatte indhegne med Gjærde den Plads der for Byen, som de kunne sætte et Hus og Bol paa at have en Karl boende i til at tage vare paa deres Skibe.” En annan uppgift från samma år preciseras området till ”then plats, som Lwntertwn poo stoed”.

Ängelholm räknade tydligen det gamla Luntertun som sin hamnplats. Frågan är dock om angöringen vid gamla Luntertun varit en hamn eller endast en lossnings- och lastningsplats. Det kan inte uteslutas att skeppen ankrat upp vid anlagda grund av sten och trä ute framför åmynningen och att varorna sedan pråmats in. Sandrevlarna måste ha varit ytterst förrädiska för sjöfarten. Svensken Christer Bonde beskriver ”fläcken” Ängelholm så här 1658:

”Engelholm är den andra fläcken som möter (Båstad var den första) och haver tillförne haft en tämmelig hop innevånare, men den orten är nu mest avbränd av vådeld, så att icke fjärde parten behållen är. Dessförutan haver sanden således tagit överhanden, att åmunnen icke allenast är tillstoppad, så att vid litet vatten icke en Båt där ut eller in komma kan, utan han yrar ock som snö i höga berg och fördärvar en stor del av omkringliggande landet.”

1547 hade Ängelholm upphört att vara stad. Borgarna ålades att flytta till Landskrona. Trots detta fanns en mindre bebyggelse kvar. Platsen blev under de kommande århundradena ofta en krigsskådeplats. Under det nordiska sjuårskriget avbrände svensken Klas Kristersson Horn 1565 bebyggelsen. 1644 låg svensken Gustaf Horn med sin armé vid Ängelholm. Han uppkastade då två skansar, Öster- och Västerskans. 1657 drabbade svenske Per Brahe och danske Axel Urups trupper samman i slaget vid Ängelholm. Bebyggelsen bestod då enbart av 18 hus. Den 27 april 1678, under det Skånska kriget blev Ängelholm avbränt av de danska trupperna. Endast kyrkan, prästgården och några små hus skonades. Större delen av den svenska styrkan, 130 man ryttare och dragoner, blev nedgjorda; det verkar som om även kyrkoherden Jacob Noviomagus omkom vid tillfället. Alla kyrkans handlingar ska också ha gått förlorade.

Svåra bränder har ofta drabbat platsen. 1705 härjades Ängelholm av brand och hälften av bebyggelsen försvann. 1743 brann 6 hus, 1744 12 hus och året därpå brann större delen av staden ned. Natten mellan 9-10 maj 1802 lades 35 hus i aska. Från norr gick branden i den rådande kraftiga stormen från hus till hus utmed Storgatan.[3]

1767 återfick Ängelholm sina stadsrättigheter men förblev trots detta länge en liten småstad. Den flyktiga sanden var en källa till ständiga problem för staden, vilket Carl von Linné visar under sin skånska resa 1749, då han ger en levande skildring av hur skyddsplanteringsarbetet påbörjades. Under 1800-talet planterades sandhedarna mot havet med tallskog och vissa inslag av björk vilket skapat Kronoskogen som ligger väster om järnvägen. Kronoskogen och järnvägen utgör en barriär, eller ett skydd, mellan staden och havet.

Under 1800-talets industrialisering började staden att växa och den fick även en ställning som skolstad och badort. Industrialiseringen kännetecknades av relativt små industrier baserade på jordbruk och naturresurser såsom tegelbruk, mejeri, sockerbruk m.m. I mitten av 1800-talet anlades en hamn vid Rönneås utlopp. Då tillkom de ännu bevarade pirarmarna. Hamnen fungerade under några decennier som utskeppningshamn för spannmål och tegel, vilka pråmades ut från staden till väntande fartyg. Sjöfarten utkonkurrerades dock av järnvägen. Turismen kom igång under det sena 1800-talet. Fram till 1883 fanns en skvadron av Kronprinsens husarregemente placerad i staden. I slutet av andra världskriget flyttades Skånska flygflottiljen från Bulltofta till Barkåkra norr om staden, och Ängelholm blev på nytt en garnisonsstad, nu för flygvapnet.

Flottiljstaden[redigera | redigera wikitext]

Efter ett riksdagsbeslut 28 februari 1940 sattes F 10 Ängelholm upp för att försvara luftrummet över Skåne. I oktober 1945 flyttade flottiljen till en nybyggd förläggning och bytte därmed namn till F 10 Ängelholm. F 10 lades ner 2002. Området heter idag Valhall Park. Ägare är byggföretaget Peab, och bland verksamheterna finns bilföretaget Koenigsegg.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Ängelholms stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades i stadskommunen Höja socken/landskommun och Rebbelberga socken/landskommun. 1971 uppgick Ängelholms stad i Ängelholms kommun där Ängelholm sedan dess är centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ängelholms församling, med den norra delen tillhörande Barkåkra församling. Före 2010 låg även delar av orten i Rebbelberga församling.[5][5]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ängelholms rådhusrätt och därefter till 1971 i Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Ängelholms tingsrätts domsaga och Ängelholm ingår sedan 2001 i Helsingborgs tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ängelholm 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
11 601
1965
  
14 630
1970
  
14 853
1975
  
16 016
1980
  
17 029
1990
  
19 189 1 087
1995
  
20 964 1 192
2000
  
21 729 1 251
2005
  
22 532 1 265
2010
  
23 240 1 283
Anm.: Sammanvuxen med Skälderviken 1965



Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Adolfsfält
  • Bäckadal, bebyggelsen består av radhus och några få villor.
  • Centrum'
  • Danielslund
  • Epadalen
  • Flora
  • Gamla Kungsgården
  • Haradal
  • Havsbaden är ett bostadsområde i nordvästra delen av Ängelholm. Här ligger även den 6 km långa strand som Ängelholm är känd för. För turister finns Råbocka camping med restaurang och minigolfbana. Vidare finns här Klitterbyn och Klitterhus.
  • Karlslund
  • Kroneslätt är ett nybyggt bostadsområde, där den gamla gården och sedermera ridhuset Kroneslätt låg. Området bebyggs nu med villor.
  • Kronotorp
  • Kulltorp är en stadsdel i södra Ängelholm, bebyggelsen består av radhus och i väster villor. Just norr om Kulltorp, Kulltorpsvägen anses vara gränsen, ligger den betydligt större stadsdelen Södra Utmarken. Söder om Kulltorp ligger en odling av gräsmattor för avsalu. Mellan odlingen och Kulltorp finns Espehögen, en liten skogsdunge med en öppen vattensamling. I denna finns en sten med en uppenbarligen människoskapad urgröpning. Den har kallats för "skålgrop", men möjligen är det mer troligt att stenen använts för makadamknackning, och att gropen uppstått därvid. Serviceutbudet i Kulltorp är begränsat men det finns en pizzeria, Kulltorps Pizzeria, och en liten närbutik, Lärkan. Hit går stadsbusslinje 2, samt regionbusslinje 225 (Ängelholm - Höganäs).
  • Luntertun var som historisk stad i anslutning till Rönneås utlopp i Skälderviken en föregångare till Ängelholm. Idag består stadsdelen till större delen av villakvarter.
  • Midgårdens industriområde
  • Nya Kungsgården
  • Nyhem är ett villaområde från 1970-talet som ligger på den gamla gården Nyhems marker, öster om Ängavången.
  • Nybroområdet förvärvades av Ängelholms stad på 1920-talet, genom en bytesaffär med Domänverket. Området byggdes ut med egnahem efter andra världskriget. Där finns även scoutgården, idrottshallen och f.d badhuset Rönnebadet, som revs 2014.
  • Papegojan/Nya Ängavången är ett nyare område med flerfamiljshus från 1980-talet. Efter ett kvartersnamn kallas denna del ofta Papegojan.
  • Pomona, villaområde norr om staden, byggdes ut på 1970-talet. Namnet kommer av den fruktodling som tidigare låg på platsen.
  • Rebbelberga inkorporerades med Ängelholms stad 1952, och har alltmer växt ihop med staden.
  • Roslunda
  • Skälderviken var mellan 1935 och 1959 municipalsamhälle i dåvarande Barkåkra landskommun i Skåne, men tillhör numera Ängelholms kommun och ingår i tätorten Ängelholm. Det är ett gammalt fiskesamhälle, beläget vid Rönne å:s mynning, som nuförtiden är känt för de fina stränderna. Vid ån innanför stranddynerna finns en hamn för nöjesbåtar. Mellan samhället och stranden går järnvägslinjen Västkustbanan. Denna har under 2005-2010 byggts ut till dubbelspår vid Skälderviken (sträckan mellan Ängelholm och Förslöv). I nordöstra delen av samhället finns Errarps skola som omfattar årskurserna F-6 och har omkring 280 elever. Här stannar stadbusslinje 2 samt regionbuss 506 (Helsingborg - Båstad).
  • Skörpabäcken ligger vid Nyhemsskolan och består främst av radhus. Några gator i området är Jordgubbsvägen, Vinbärsvägen och Krusbärsvägen.
  • Södra industriområdet
  • Södra Utmarken är ett villaområde som under 1970-talet byggdes ut söder om Epadalen. Där ligger Södra Utmarkens skola, ombyggd från grunden 2005.
  • Villan, öster om staden, har sitt namn efter den gamla gård som låg där Villans servicehus numera finns. Området, som består av flerbostadshus, växte fram efter andra världskriget dels för att ersätta undermåliga äldre bostäder, och dels för att klara den stora befolkningstillväxt som följde i spåren av F10:s flytt till Barkåkra, och den ännu växande industrin.
  • Åkerslund
  • Älvdalen
  • Ängavången är en stadsdel nära centrum öster om Rönneå. Stadsdelen inrymmer av ett villakvarter där de äldsta husen, närmast Ängavångsbron, är patriciervillor i jugendstil, byggda som representativa hus för direktörer på Remfabriken som låg strax intill. Längs sidogatorna ligger villor av olika ålder.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

I utkanten av Ängelholm passerar motorvägen E6/E20. Orten är även start/slutpunkt för Riksväg 13 mot Klippan, Höör och Ystad.

Historiskt gick gamla Rikstvåan (Trelleborg-Svinesund) rakt genom Ängelholms centrum, förbi sjukhuset, över Karl XV:s bro och norrut längs bland annat Östergatan. Redan 1959 byggdes dock en första sträcka motorväg utanför staden, från Rebbelberga till Strövelstorp och i slutet av 1970-talet drogs motorvägen vidare över Hallandsåsen.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen Västkustbanan från Malmö till Göteborg går igenom tätortens västra delar, nära havet och längs med Skäldervikens strand. Trafikverket har under åren 2005-2012 byggt ut Västkustbanan till dubbelspår på sträckan Ängelholm-Förslöv[8].

Ängelholms station är relativt tätt trafikerad. Här stannar både Öresundståg mellan Malmö och Göteborg samt pågatågen som har sin nordligaste ändstation här. Dock stannar inte något av SJ-tågen vid stationen.

I staden börjar/slutar även Godsstråket genom Skåne som i sin tur är en viktig godsbana mellan Ängelholm och Malmö (Trelleborg), via Åstorp, Teckomatorp, Kävlinge och Flädie.

Historiskt har det funnits fler järnvägar. Ängelholm-Klippans Järnväg (EKJ) lades ner 1953. Idag följer Riksväg 13 den tidigare järnvägens sträckning.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Ängelholms flygplats ligger norr om staden och använder landningsbanorna från den forna flygflottiljen F 10. Härifrån går utrikesflyg till Alicante och inrikesflyg till Gotland och Stockholm (Bromma och Arlanda). Charterflyg förekommer också, bland annat till Rhodos och Mallorca. Charterverksamheten är dock periodvis ganska begränsad.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var segling uppför Rönne å viktigt och det var en anledning till stadens grundande när det begav sig på medeltiden. Det sker dock ingen kommersiell sjöfartstrafik på Rönne å idag bortsett från turbåten "Laxen" som sommartid visar upp staden för i huvudsak turister.

Ängelholm har en kommersiell hamn vid Rönne ås utlopp i Skälderviken och en seglingshamn. Den kommersiella hamnen är av ringa betydelse medan fritidstrafiken är desto mer omfattande. Då främst båtar som har sin hemmahamn i Ängelholm. Någon större tillströmning av gästande båtar med annan hemmahamn förekommer dock inte. Hamnen anlades ursprungligen i mitten av 1800-talet. Avsikten var att kringgå den då ännu gällande danska Öresundstullen. Utskeppningen omfattade framför allt brödsäd och tegel. Varorna transporterades på pråmar från staden ut till hamnen och de väntande godsfartygen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Pyttebron

Som centralort för omgivande landsbygd har Ängelholm en väl utvecklad handelsverksamhet med många butiker, banker etc. En stor arbetsplats är Ängelholms sjukhus (som under några år drevs som aktiebolag ägt av Region Skåne). Inom den offentliga sektorn har vidare Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen och Skatteverket lokala kontor i Ängelholm. Traditionellt har mycket verksamhet inriktats på hantverk inom till exempel keramik och läder. Det mesta av detta är historia idag.

Några viktiga företag är Engelholms Glass, Prisjakt , HemoCue, Marco, Rittal och Swedwood. Koenigsegg bygger sportbilar i Valhall Park (den nedlagda flygflottiljen F 10 utanför Ängelholm).

Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

  • Grönvalls läderfabrik, grundad 1854, nerlagd 1992 (som Wigral)
  • Ängelholms sockerbruk, grundat 1892, på 1930-talet omvandlat till saftstation och nerlagt på 1950-talet
  • Villans tegelbruk, nerlagt på 1950-talet
  • Slakteriindustri fanns i Ängelholm från början av 1900-talet. Ängelholms Exportslakteri drevs av disponent A. P. Bergdahl, År 1915 startade ett andelsslakteri för lantbrukarna. År 1934 startade den skånska slakteriandelsföreningen, som från 1942 heter Scan. Scan byggde 1949-52 ett av Europas modernaste slakterier. Detta lades ner 1988.
  • Sydsvenska läder- & remfabriken, Sydläder, grundades 1914 på Ängavången. Företaget, som idag heter Protite, tillverkade bland annat fotbollarna till världsmästerskapen i Sverige 1958. Numera tillverkas packningar, remmar, maskinskydd m.m.

Kultur- och nöjesliv[redigera | redigera wikitext]

  • Ängelholms bibliotek består av stadsbiblioteket, åtta filialer i kommunens tätorter samt en bokbuss.
  • Den kommunala musikskolan har 700 barn och ungdomar som spelar och sjunger.
  • Engelholm Marching Band
  • Engelholms Musikforum
  • I Vejbystrand finns även en blås-ensemble med historia - "Vejby Blås"
  • Här finns även några nattklubbar

Museer[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Tingstorget med gamla tingshuset i bakgrunden. Tingshuset ska under 2013 bli lokal för Kulturskolan

I staden finns flera olika skolor, bl a Ängelholms gymnasieskola (Rönnegymnasiet). Här finns även ett seglingsgymnasium med riksintag (som hotas av nedläggning). Vidare ligger Järnvägsskolan, driven av Trafikverket, i Ängelholm.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Några av ungdomsskolorna i Ängelholms kommun:

  • Errarps skola är en skola i Skälderviken med årskurserna F-6. Skolan har två rektorer. När eleverna gått ut sjätte klass så hamnar eleverna på Kungsgårdsskolan. Errarps skola tillhör Skäldervikens rektorsområde.
  • Kungsgårdsskolan är en kommunal skola i Ängelholm, skolan har Montessorieskola för årskurserna F-6 och sedan vanlig högstadieskola för årskurserna 7-9. Eleverna som börjar på högstadieskolan kommer från Rebbelberga skola, Errarps skola och Sockerbruksskolan. Skolan har två rektorer.
  • Magnarps skola har årskurserna F-9, skolan har två rektorer. Skolan finns i Magnarp som tillhör tätorten Vejbystrand. Elever från Vejbystrands skola & förskola brukar komma från sin F-6 skola till Magnarps skola för årskurserna 7-9.
  • Nyhemsskolan är en högstadieskola där eleverna kommer från Villanskolan och Södra Utmarkens skola. Nyhemsskolan har särskola för årskurser 5-9 samt gymnasiesärskolan Victoria. Nyhemsskolan är ett eget rektorsområde och har 4 rektorer och inkluderar grundsärskola årskurs F-6 som huserar på Ängelholms Montessoriskola. Nyhemsskolan har en idrottsprofil på två år som riktar sig till de som gillar idrott och en matte- och noprofil som riktar sig till elever med intresse för de naturvetenskapliga ämnena. På grund av irreparabla byggskador, troligen ända från uppförandet 1978, revs Nyhemsskolan hösten 2014. Den kommer att ersättas av en ny skola.
  • Peabskolan är en gymnasieskola som är en friskola med bygginriktning. Skolan startade 2006. Skolan har ungefär 60 elever och eleverna som går ut skolan får oftast en anställning hos PEAB.
  • Rebbelberga skola är en kommunal F-6 skola som har två rektorer. Eleverna går efter sjätte årskursen över till Kungsgårdsskolan som ligger bredvid Rebbelberga skola. Skolan hade årskurserna F-5 fram till hösten 2006 då man fick även en sjätte årskurs.
  • Rönnegymnasiet är en kommunal gymnasieskola. Skolan har en gymnasiechef. Skolan erbjuder 8 program. Skolan har även ansvar för Valhall College. Rönnegymnasiet ombyggdes 2009.
  • Södra Utmarkens skola är en skola med cirka 275 elever i årskurserna F-6. Skolan har två rektorer.
  • Toftaskolan i Munka-Ljungby är en skola med årskurserna F-9, utökad från hösten 2009. Skolan har två rektorer och den ingår i Munka-Ljungby rektorsområde.
  • Villanskolan är en skola med årskurserna F-6 och skolan har två rektorer. Eleverna på Södra Utmarkens skola läser franska och tyska på Villanskolan.
  • Vittra Fram är en friskola i Ängelholm. Skolan bedriver idag årskurs F-9.
  • Valhall College är en kommunal gymnasieskola som drivs av Rönneskolan. Skolan har fem program att erbjuda: Barn & Fritid, Bygg, Fordons, Friskvårds och Hotell och Restaurangsprogrammet.
  • Ängelholms Montessoriskola drivs av kommunen och ligger i den tidigare Sockerbruksskolan.
  • Össjö skola i Össjö är en liten skola med 60 elever och årskurserna F-5. Skolan har två rektorer och tillhör, tillsammans med Toftaskolan, Munka-Ljungby rektorsområde.
  • Vittragymnasiet är en friskola i Ängelholm. Skolan har samhällsvetenskapligt, humanistiskt, ekonomiskt, naturvetenskapligt program, samt hantverksprogrammet. Det finns fem Vittragymnasiet runt om i Sverige.

Sport och idrott[redigera | redigera wikitext]

Några klubbar och föreningar som verkar i Ängelholm:

  • BKFH - Bk Full House (Bowling)
  • EVS Engelholms Volley -
  • FK Snapphanarna - Löpning, orientering, skidåkning, simning
  • IBC Engelholm - Innebandy Club Engelholm
  • Rögle BK - Rögle bandyklubb (ishockey)
  • SBMK - Skäldervikens badmintonklubb
  • SIF - Skäldervikens idrottsförening
  • ÄLI - Ängelholms läroverks idrottsförening
  • Ängelholms FF - Ängelholms fotbollsförening
  • ÄGK - Ängelholms Golfklubb
  • Ängelholms IF - Ängelholms idrottsförening (Friidrott)
  • Ängelholms RF - Ängelholms ryttarförening (Ridsport)
  • ÄSS - Ängelholms Simsällskap
  • ÄSSS - Ängelholm - Skäldervikens Seglarsällskap
  • ÄSFF - Ängelholms Sport & Fiskevårdsförening (Vårdandet av sportfisket i Ängelholmsbygden)
  • RBKK - Rögle BK Konståkning

Turism[redigera | redigera wikitext]

Sommartid är Ängelholm en turiststad. Mest lockande är den 6 km långa sandstranden utanför staden. Ängelholm är också centralort för delar av Kullabygden och Bjärebygden, där mycket turister rör sig. Bomöjligheter för turister finns nära stranden vid till exempel Råbocka camping, Klitterbyn och Klitterhus. I staden finns ett antal mindre och halvstora hotell liksom också ett vandrarhem nära järnvägsstationen. Järnvägens museum finns i Ängelholm. Det var tidigare en avläggare av det statliga Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle, men är numera kommunalt. Ängelholms Flygmuseum, efter den nerlagda flygflottiljen F10 är en populär sevärdhet.

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  3. ^ Carl Lind: Engelholms största olycksdag. Skåne årsbok 1923. Malmö 1923.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ om tingsrätten (NAD)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Projekt Ängelholm-Förslöv”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Forslov-/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]