Laholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°31′N 13°2′Ö / 56.517°N 13.033°Ö / 56.517; 13.033
Laholm
Tätort
Centralort
Stadshotellet och skylt med stadens namn
Stadshotellet och skylt med stadens namn
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Laholms kommun
Församling Laholms församling
Koordinater 56°31′N 13°2′Ö / 56.517°N 13.033°Ö / 56.517; 13.033
Area 465,75 hektar
Folkmängd 6 150 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Laholm
Postnummer 312 00
Riktnummer 0430
Tätortskod 4028
Laholms läge i Hallands län
Red pog.svg
Laholms läge i Hallands län

Laholm är en tätort i södra Halland och centralort i Laholms kommun i Hallands län.

Laholm ligger vid Lagans utlopp i Laholmsbukten. Laholms stad var både den äldsta, med stadsprivilegier från 1200-talet, och minsta i Halland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Laholm på 1850-talet.
Bron över Lagan med staden i fonden.
Xylografi från 1867.

Man vet genom arkeologiska undersökningar att platsen har varit bebyggd länge, förmodligen 4 000 år. Strax utanför den nutida stadsgränsen ligger ett flertal högar från äldre bronsåldern vid vad som då var ett förmodat [källa behövs] vadställe över Lagan. Strax innanför dessa ligger en boplats från järnåldern. Vid stadens nya industriområde Nyby Industriområde ligger också ett flertal gravhögar som man förmodar är från bronsåldern.

Laholm omtalas redan i Kung Valdemars jordebok, där det antyds att det då förekom handel på platsen, som då var en kungsgård där Lagaholm var uppfört. Som stad kan Laholm dock först beläggas från början av 1300-talet.[2] Ända in på 1700-talet var Laholm beläget vid den enda broövergången över Lagan i Halland.[3]

När de första stadprivilegierna utfärdades är okänt, men enligt en anteckning i Kristian II:s registratur erhöll man bekräftelse på sina stadsprivilegier 1515, vilket upprepades 1571 och 1676, och erhöll 1557 rättigheter att hålla en frimarknad varje år.[4]


Orten har inte expanderat nämnvärt under senare tid, men upplevde en mycket turbulent tid under stormaktsårens ständiga nordiska krig. Den skall ha blivit nedbränd vid ett flertal tillfällen under denna period som varade under 1500- och 1600-talen. Vid Karl XIs skattereduktion raserades också den fästning Lagaholm som tidigare legat vid Lagan. Ruinen grävdes ut under mitten av 1900-talet och ett försök till rekonstruering gjordes, men idag utgör ruinen brofundamentet och kraftverksdammen vid Lagan. Stadens siste borgmästare Axel Malmquist införskaffade ett flertal skulpturer till staden för intäkterna från en lokalrevy, Lagaholmsspelen, som periodvis återuppstått under senare år, och vars manus och regi han själv ofta stod för.

I staden finns även Sankt Knuts Gille med anor tillbaka till 1200-talets mitt. Gillets sigill utgörs av en medeltida sigillstamp som en gång hittats i jorden på Nybyområdet.

Laholm är känd som en av landets viktigaste krukmakarstäder. Laholmskeramik och Jani keramik var de mest betydande verkstäderna. [5]

Laholm eller Laholm? Stadens fullmäktige beslutade den 27 september 1940 efter att frågan utretts, att uttalet skall vara Laholm med trycket på senare leden.[6]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Laholms stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar av bebyggelsen efterhand i Laholms socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Laholms kommun med Laholms som centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har Laholms hört till Laholms stadsförsamling som 1972 med Laholms landsförsamling uppgick i Laholms församling.[8]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Laholms rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Höks, Tönnersjö och Halmstads tingslag. Från 1971 till 1975 ingick Laholm i Hallands södra tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Laholm 1960–2010[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 221
1965
  
3 565
1970
  
3 695
1975
  
3 898
1980
  
4 586
1990
  
5 052 387
1995
  
5 610 407
2000
  
5 644 407
2005
  
5 835 412
2010
  
6 150 466

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Sankt Clemens kyrka vintern 2005-06.
Gamla järnvägsstationen som den ser ut i dag (2007)

Stadskärnan utgörs av ett område som kallas Gamleby som omger kyrkan Sankt Clemens kyrka och också utgör den gamla staden. I rådhuset finns Stig Blombergs klockspel Riddarspelet som fem gånger om dagen minner om freden i Laholm år 1278. Hela miljön runt rådhuset och Stortorget är vacker och idyllisk och har inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren.

Det nya stadshuset som byggdes efter den stora kommunsammanslagningen 1972 I samma byggnad ligger Stadsbiblioteket. Den gamla järnvägsstationen utgör idag kontor åt kommunens fastighetsbolag, medan den nya, med smeknamnet "Lilla huset på prärien", är lokaliserad 3 km västerut, halvvägs till grannorten Mellbystrand i och med järnvägens nya sträckning 1996. Den gamla järnvägen och banvallen som gick rakt igenom staden och orsakade buller och bomfällningar har idag rivits ner och gett plats åt ett grönområde, en cykelbro. Ett undantag är den gamla järnvägsbron över kraftdammen vid Lagaholms slottsruin. Byggnation av ett nytt bostadsområde pågår (2008) de norra delarna av stationsområdet. Busstationen ligger dock kvar vid den gamla järnvägsstationen, även om många bussturer passerar den nya stationen.

Stadens högsta punkt är Lantmännens gamla silo som ligger i det gamla industriområdet, där man också finner bryggeriet Sofiero som efter ett flertal ägare nu ägs av Kopparbergs Bryggeri. I samma området ligger även företaget DIAB:s lokaler och en stenkast därifrån Nilsson Special Vehicles som bygger limousiner och ambulanser.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Största företaget på orten är DIAB som tillverkar divinycellplast.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolan, som har fått namnet Osbecksgymnasiet efter Carl von Linnés lärjunge Per Osbeck, är belägen i närheten av riksväg 24 som går genom staden.

Smeknamn[redigera | redigera wikitext]

"Laputa", alternativt "Laputa Grushåla" (se även den svävande ön Laputa i Gullivers resor), är ett förekommande smeknamn på Laholm. Det figurerar bland annat i namnet på ett lokalt popband (Laputa Live)[11] och division III-laget i bordtennis, Laputa PPP (numera Laholms BTK Serve B), andralaget hos Laholms BTK Serve.[12]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Laholm kallas för "den lilla staden med de stora konstverken". Guidade turer arrangeras av Turistbyrån.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal idrottsföreningar med olika inriktning som har Laholm som bas. Bland dessa kan nämnas:

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

En lokal kändis är den tidigare domaren i tv-programmet På spåret och deckarförfattaren Björn Hellberg som har förärats med att få en gata döpt efter sig, Hellbakken (en förnorskning av författarens namn). Andra kända personer med anknytning till orten är Tommy Svensson, Johannes Brost, filmskaparen Nore Norold, fysikern Hans-Uno Bengtsson, Amnesty-aktiva Bo Lindblom, konstnären Lillan Berg-Hagenfeldt och sångerskan Siv-Inger. En lokalt känd person som haft stort inflytande på staden är borgmästaren Axel Malmquist.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (Uppslagsord Laholm)
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 752 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 753 
  5. ^ Christina Lindvall-Nordin, Laholmskeramik. Hässleholm 1999
  6. ^ Svenska ortnamn med uttalsuppgifter, [skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård, nr 14], Jöran Sahlgren, Gösta Bergman, Svenska bokförlaget, Stockholm 1955 s. 1
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ "FAQ / Frågor & Svar". Laputalive.se. Läst 2012-03-17.
  12. ^ "Laholms BTK Serve – Lagen". Laholmsbtkserve.se. Läst 2012-03-17.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]