Laholm
- För den historiska stadskommunen, se Laholms stad.
| Laholm | |
| Tätort Centralort |
|
 Stadshotellet och skylt med stadens namn
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Län | Hallands län |
| Kommun | Laholms kommun |
| Församling | Laholms församling |
| Koordinater | |
| Area | 465,75 hektar |
| Folkmängd | 6 150 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 13,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | LAHOLM |
| Postnummer | 312 00 |
| Riktnummer | 0430 |
| Tätortskod | 4028 |
  Laholms läge i Hallands län
|
|
Laholm är en tätort i södra Halland och centralort i Laholms kommun i Hallands län.
Laholm ligger vid Lagans utlopp i Laholmsbukten. Laholms stad var både den äldsta, med stadsprivilegier från 1200-talet, och minsta i Halland. Största företaget på orten är DIAB som tillverkar divinycellplast. Gymnasieskolan, som har fått namnet Osbecksgymnasiet efter Carl von Linnés lärjunge Per Osbeck, är belägen i närheten av riksväg 24 som går genom staden.
Innehåll |
[redigera] Historia
Man vet genom arkeologiska undersökningar att platsen har varit bebyggd länge, förmodligen 4 000 år. Strax utanför den nutida stadsgränsen ligger ett flertal högar från äldre bronsåldern vid vad som då var ett förmodat [källa behövs] vadställe över Lagan. Strax innanför dessa ligger en boplats från järnåldern. Vid stadens nya industriområde Nyby Industriområde ligger också ett flertal gravhögar som man förmodar är från bronsåldern.
Orten har inte expanderat nämnvärt under senare tid, men upplevde en mycket turbulent tid under stormaktsårens ständiga nordiska krig. Den skall ha blivit nedbränd vid ett flertal tillfällen under denna period som varade under 1500- och 1600-talen. Vid Karl XIs skattereduktion raserades också den fästning Lagaholm som tidigare legat vid Lagan. Ruinen grävdes ut under mitten av 1900-talet och ett försök till rekonstruering gjordes, men idag utgör ruinen brofundamentet och kraftverksdammen vid Lagan. Stadens siste borgmästare Axel Malmquist införskaffade ett flertal skulpturer till staden för intäkterna från en lokalrevy, Lagaholmsspelen, som periodvis återuppstått under senare år, och vars manus och regi han själv ofta stod för.
I staden finns även Sankt Knuts Gille med anor tillbaka till 1200-talets mitt. Gillets sigill utgörs av en medeltida sigillstamp som en gång hittats i jorden på Nybyområdet.
Laholm är känd som en av landets viktigaste krukmakarstäder. Laholmskeramik och Jani keramik var de mest betydande verkstäderna. [2]
Laholm eller Laholm? Stadens fullmäktige beslutade den 27 september 1940 efter att frågan utretts, att uttalet skall vara Laholm med trycket på senare leden.[3]
[redigera] Bebyggelse
Stadskärnan utgörs av ett område som kallas Gamleby som omger kyrkan Sankt Clemens kyrka och också utgör den gamla staden. I rådhuset finns Stig Blombergs klockspel Riddarspelet som fem gånger om dagen minner om freden i Laholm år 1278. Hela miljön runt rådhuset och Stortorget är vacker och idyllisk och har inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren.
Det nya stadshuset som byggdes efter den stora kommunsammanslagningen 1972 I samma byggnad ligger Stadsbiblioteket. Den gamla järnvägsstationen utgör idag kontor åt kommunens fastighetsbolag, medan den nya, med smeknamnet "Lilla huset på prärien", är lokaliserad halvvägs till grannorten Mellbystrand på grund av järnvägens nya sträckning under mitten av 1990-talet. Den gamla järnvägen och banvallen som gick rakt igenom staden har idag rivits ner och gett plats åt ett grönområde, en cykelbro. Ett undantag är den gamla järnvägsbron över kraftdammen vid Lagaholms slottsruin. Byggnation av ett nytt bostadsområde pågår (2008) de norra delarna av stationsområdet.
Stadens högsta punkt är Lantmännens gamla silo som ligger i det gamla industriområdet, där man också finner bryggeriet Sofiero som efter ett flertal ägare nu ägs av Kopparbergs Bryggeri. I samma området ligger även företaget DIAB:s lokaler och en stenkast därifrån Nilsson Special Vehicles som bygger limousiner och ambulanser. Ett tag hystes stora planer för området som dock fick skrinläggas sedan kommunen inte kunnat betala de arkeologiska undersökningar som var tvungna att genomföras då det i området finns lämningar från järnåldern.
[redigera] Kända personer
En lokal kändis är den tidigare domaren i tv-programmet På spåret och deckarförfattaren Björn Hellberg som har förärats med att få en gata döpt efter sig, Hellbakken (en förnorskning av författarens namn). Andra kända personer med anknytning till orten är Tommy Svensson, Johannes Brost, filmskaparen Nore Norold, fysikern Hans-Uno Bengtsson, Amnesty-aktiva Bo Lindblom, konstnären Lillan Berg-Hagenfeldt och sångerskan Siv-Inger. En lokalt känd person som haft stort inflytande på staden är borgmästaren Axel Malmquist.
[redigera] Sevärdheter
- Laholm kallas för "den lilla staden med de stora konstverken"
Guidade turer arrangeras av Turistbyrån
- Gamleby, den medeltida stadskärnan
- Ångslupen Lagaholm
- Laholms kyrka, St. Clemens kyrka, från 1225
- Lagaholms slottsruin
- Laholms Teckningsmuseum
- Oxhultasjön
[redigera] Sport
- Laholms FK - fotboll
- Laholms IF - friidrott/orientering
- BTK Serve - bordtennis
- HK Hök - handboll/volleyboll/rugby
- BK Västan - badminton
- Laholms RF - ryttarförening
[redigera] Bilder
-
En av stadens fontäner/konstverk
-
Kraftverket Lagaholm
-
Lantmännens gamla silo vid Järnvägsgatan
-
Gammal järnvägsbro vid Lagaholm
-
Gammal järnvägsbro vid Lagaholm
-
Laholms tidnings kontor
-
Biograf Maxim.
-
Gata i Gamleby.
-
Laholms stadshus och huvudbibliotek.
-
Laholms teater och stadshotell.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Laholm 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 221 | |||
| 1965 | 3 565 | |||
| 1970 | 3 695 | |||
| 1975 | 3 898 | |||
| 1980 | 4 586 | |||
| 1990 | 5 052 | 387 | ||
| 1995 | 5 610 | 407 | ||
| 2000 | 5 644 | 407 | ||
| 2005 | 5 835 | 412 | ||
| 2010 | 6 150 | 466 | ||
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Christina Lindvall-Nordin, Laholmskeramik. Hässleholm 1999
- ^ Svenska ortnamn med uttalsuppgifter, [skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård, nr 14], Jöran Sahlgren, Gösta Bergman, Svenska bokförlaget, Stockholm 1955 s. 1
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Laholms kommuns webbplats
- Laholms Stadshotell
- Biograf Maxim
- Wikimedia Commons har media som rör Laholm
|
|||||||||||||
|
||||||||||
|
|||||||||||
