Hypatia

Från Wikipedia
Version från den 2 januari 2018 kl. 22.39 av Adville (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 83.248.229.67 (diskussion) till senaste version av 2001:6B0:1:1041:A84F:B1EA:CCF8:76BA)
För ett släkte av fjärilar, se Hypatia (djur).
Hypatia
Ὑπατία
Hypatia från en gravyr från en teateruppsättning 1893 på Haymarket Theatre.
Hypatia från en gravyr från en teateruppsättning
1893 på Haymarket Theatre.
Hypatia från en gravyr från en teateruppsättning
1893 på Haymarket Theatre.
Föddca 350–370 e.Kr.
Alexandria
Dödmars 415
Alexandria
NationalitetGrek
ForskningsområdeMatematik, astronomi, filosofi, mekanik, praktisk teologi
Influerad avPlaton, Aristoteles, Plotinos, Iamblichus, Theon
Har influeratSynesius

Hypatia (av Alexandria) (grekiska: Ὑπατία), född mellan 350 och 370 e.Kr.,[1] död mars 415[2][3] (politiskt mord). Hypatia var grekisk filosof av den nyplatonska skolan, dotter till matematikern, filosofen och astronomen Theon. Hon studerade dessa ämnen under faderns ledning och anses vara den första kända kvinnliga matematikern vars liv är väldokumenterat.

Biografi

Hypatia levde hela sitt liv i Alexandria. Hon var från 370 verksam på Museion i Alexandria, där hon föreläste om Platon, Aristoteles och andra filosofer.[4]

Föreläsningar inom filosofin var i regel inom slutna cirklar. Matematik och astronomi såg hon som vägen till metafysisk kunskap. Hon var också intresserad av mekanik och beskrev också en förbättring av astrolabiet.[5] Detta användes för att observera och studera himmelska kroppar och för det fordrades kunskap i aritmetik och geometri.[6]

Omkring år 400 blev hon ledare för den nyplatonska akademin.[7] Hennes studenter och åhörare kom från samhällets elit.[8] Till hennes lärjungar hörde bland annat prefekten Orestes och biskopen Synesius av Kyrene.[9] Synesius, uttryckte i sina brev stor beundran för henne.

I mars 415 dödades Hypatia av en kristen mobb, möjligen på anstiftan av ärkebiskop Kyrillos.[10]

Mordet på Hypatia

” Alla människor både vördade och beundrade henne för hennes enastående anspråkslöshet. På grund av illvilja och avundsjuka och för att hon ofta diskuterade och var nära bekant med Orestes, beskyllde folket henne för att vara anledningen till att biskopen och Orestes inte blev vänner. För att fatta mig kort såg vissa listiga och dumdristiga dumskallar, vilkas ledare och kapten var Petrus, en läsare i den kyrkan, denna kvinna komma hem från en eller annan plats och drar ut henne ur vagnen, släpar henne in i kyrkan som kallas Caesarium, klär av henne naken, skrapar på huden och sticker skarpa snäckskal i hennes kropp tills livet flyr henne, så delar de hennes kropp i fyra delar och för delarna till en plats vid namn Cinaron, där de bränns. „
– Sokrates Scholastikos[2][9]

Hon mördades under fruktansvärd tortyr år 415 under ett upplopp som leddes av patriarken Kyrillos (katolskt helgon) som inte tyckte om att lärda kristna biskopar lyssnade på en icke-kristen kvinna och därför eggade munkarna till stegrad fanatism. Enligt Sokrates Scholastikos stoppades hennes vagn av en mobb med munkar. De drog henne ner från vagnen och tog henne till kyrkan Caesareum. I kyrkan slet de av henne kläderna, och sedan flåddes hon levande med bitar av tegel. Därefter styckade de hennes kropp och tog den till platsen Cinaron där de brände kroppen.[11][12]

Enligt biskopen Johannes av Nikiu blev hon tillfångatagen och dragen genom staden tills hon dog, och därefter bränd.[13]

Verk

Många av verken som vanligtvis tillskrivs Hypatia kan ha varit arbeten hon genomfört tillsammans med sin far. Hennes största arbete skedde inom algebra. Hon skrev en ombearbetning av Diofantos Arithmetika i tretton volymer. Den innefattade både en omskrivning av hela texten och originalproblemen och ytterligare problem och lösningar.[14]

Hon genomförde även en omarbetning av Ptolemaios Almagest och Euklides Elementa. Hon gjorde även en förenklande version av Apollonios Kägelsnitt. Verket Det astronomiska kanon brukar även tillskrivas Hypatia. Inom vetenskapen kartlade hon även himlakroppar och uppfann hydrometern, som används för att mäta vätskors densitet.[5]

Eftermäle och inom kulturen

AS10-29-4324

Hypatia är lika känd för sin skönhet som för sin lärdom och snillrikhet.[15] Senare blev hon mera allmänt känd genom Charles Kingsleys roman Hypatia.

Seriefiguren Skalman, skapad av Rune Andréasson, har en mening uppsatt på väggen i sitt hus. Den lyder: "Den här gången ska Hypatia försvaras".

Filmen Agora, regisserad av Alejandro Amenábar med Rachel Weisz i huvudrollen, handlar om Hypatia och konflikten i Alexandria.

På månen finns en serie kratrar namngivna efter Hypatia. De bär namnen Hypatia A och så vidare ända till Hypatia H.[16]

I oktober 2013 fann man rester av en komet i Sahara. Kometen fick namnet Hypatia.[17]

Referenser

Noter

  1. ^ Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 50. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  2. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 54. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  3. ^ ”Hypatia of Alexandria”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927211610/http://www.cosmopolis.com/people/hypatia.html. Läst 3 december 2013. 
  4. ^ Nationalencyklopedin, Hypatia, Läst 3 juni 2015
  5. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 52. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  6. ^ Dzielska, Maria, Hypatia of Alexandria, Harvard University Press, 1995, ISBN 0-674-43776-4, p. 54, Läst 4 juni 2015
  7. ^ http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Hypatia.html
  8. ^ Dzielska, Maria, Hypatia of Alexandria, Harvard University Press, 1995, ISBN 0-674-43776-4, p. 83, Läst 4 juni 2015
  9. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 51. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  10. ^ Nationalencyklepedin (2001, Läst 3 juni 2015). Hypatia 
  11. ^ ”Socrates Scholasticus: The Murder of Hypatia”. Fordham University. http://www.fordham.edu/halsall/source/hypatia.html. Läst 1 maj 2011. 
  12. ^ ”Socrates Scholasticus: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 18 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140218232352/http://cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-socrates.html. Läst 3 december 2013. 
  13. ^ ”John Nikiu: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 31 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100731135526/http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-john.html. Läst 1 maj 2011. 
  14. ^ ”The life and legacy of Hypatia”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080103154248/http://hem.bredband.net/b153434/Works/Hypatia.htm. Läst 8 januari 2008. 
  15. ^ ”Damascius: The Life of Hypatia from the Suda”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 4 december 2013. https://web.archive.org/web/20131204050638/http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-suda.html. Läst 3 december 2013. 
  16. ^ http://the-moon.wikispaces.com/Hypatia#Hypatia-Maps
  17. ^ Ellie Zolfagharifard (9 oktober 2013). ”Egyptian pebble filled with DIAMONDS reveals comet that turned Sahara into glass 28 million years ago”. Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2450798/Egyptian-pebble-filled-diamonds-evidence-comet-colliding-Earth.html. Läst 5 december 2013. 

Källförteckning

  • Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag.
  • Dzielska, Maria (1995). Hypatia of Alexandria. London. Harvard University Press.
  • Nationalencyklopedin. Hypatia

Externa länkar

v • r
Nyplatoniker
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hypatia&oldid=42291725”