Hypatia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av fjärilar, se Hypatia (djur).
Hypatia
Ὑπατία
Hypatia, ritad av Jules Maurice Gaspard.
Hypatia, ritad av Jules Maurice Gaspard.
Född ca 350370 e.Kr.
Egypten Alexandria
Död mars 415
Egypten Alexandria
Bosatt i Egypten
Nationalitet Grekland
Forskningsområde Matematik, astronomi, filosofi, mekanik, praktisk teologi
Influerad av Platon, Plotinos, Aristoteles, Theon
Har influerat Synesius
Religion Hedendom[1][2]

Hypatia (av Alexandria) (grekiska: Ὑπατία), född mellan 350 och 370 e.Kr.,[3] död mars 415[4][5] (mördad), var en grekisk nyplatonisk matematiker och anses vara den första kända kvinnliga matematikern vars liv är väldokumenterat. Förutom matematiken höll hon på med filosofi, astronomi, mekanik och praktisk teologi. Vissa påstår att det var hon som uppfann astrolabiet.[6] Hon var dotter till matematikern, filosofen och astronomen Theon.

Hypatia arbetade på Museion i Alexandria, men undervisade privat hemma speciellt inom algebra, inspirerad av Diofantos.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var en person som delade upp samhället i två delar: de som ansåg henne vara ett ljusets orakel, och de som såg henne som ett mörkrets sändebud.
— Elbert Hubbard[3]

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Hypatia utbildade sig i Aten och blev sedan lärare i matematik och filosofi. Hon undervisade människor ur alla religioner. Till hennes lärjungar hörde bl.a. prefekten Orestes och biskopen Synesius av Kyrene.[2][7]

Många av verken som vanligtvis tillskrivs Hypatia kan ha varit arbete hon genomfört tillsammans med sin far. Hennes största arbete skedde inom algebra. Hon skrev en ombearbetning av Diofantos Arithmetica i tretton volymer. Den innefattade såväl en omskrivning av hela texten och originalproblemen som ytterligare problem och lösningar.[8]

Hon skrev även en ombearbetning av Ptolemaios Almagest och Euklides Elementa. Hon gjorde även en förenklande version av Apollonios Conics. Verket The Astronomical Canon brukar även tillskrivas Hypatia. Inom vetenskapen kartlade hon även himlakroppar och uppfann hydrometern som används för att mäta vätskors densitet.[6]

Död[redigera | redigera wikitext]

Alla människor både vördade och beundrade henne för hennes enastående anspråkslöshet. På grund av illvilja och avundsjuka och för att hon ofta diskuterade och var nära bekant med Orestes, beskyllde folket henne för att vara andledningen till att biskopen och Orestes inte blev vänner. För att fatta mig kort såg vissa listiga och dumdristiga dumskallar, vilkas ledare och kapten var Petrus, en läsare i den kyrkan, denna kvinna komma hem från en eller annan plats och drar ut henne ur vagnen, släpar henne in i kyrkan som kallas Caesarium, klär av henne naken, skrapar på huden och sticker skarpa snäckskal i hennes kropp tills livet flyr henne, så delar de hennes kropp i fyra delar och för delarna till en plats vid namn Cinaron, där de bränns.
Sokrates Scholastikos[2][4]

Hon mördades under fruktansvärd tortyr år 415 under ett upplopp som leddes av patriarken Kyrillos (katolskt helgon) som inte gillade att lärda kristna biskopar lyssnade på en icke kristen kvinna och därför hetsade upp munkarnas fanatism.[9] Enligt Sokrates Scholastikos stoppades hennes vagn av en mobb med munkar. De drog henne från vagnen, tog henne till kyrkan Caesareum. I kyrkan drog de av henne kläderna och sedan flåddes hon levande med bitar av tegel. Därefter styckade de hennes kropp och tog den till platsen Cinaron där de brände kroppen.[10][11]

Enligt biskopen John av Nikiu blev hon tillfångatagen och dragen genom staden tills hon dog, och därefter bränd.[12]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Hon är lika känd för sin skönhet som för sin lärdom och snillrikhet[13] och blev senare mera allmänt känd genom Charles Kingsleys roman Hypatia.[9]

Seriefiguren Skalman, skapad av Rune Andréasson, har meningen "Den här gången ska Hypatia försvaras" på väggen i sitt hus.

Filmen Agora, regisserad av Alejandro Amenábar med Rachel Weisz i huvudrollen, handlar om Hypatia och konflikten i Alexandria.

I oktober 2013 fann man en komet i Sahara. Kometen fick namnet Hypatia.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hypatia of Alexandria: A woman before her time”. The Woman Astronomer. http://www.womanastronomer.com/hypatia.htm. Läst 3 december 2013. 
  2. ^ [a b c] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 53. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  3. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 50. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  4. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 54. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  5. ^ ”Hypatia of Alexandria”. Cosmopolis. http://cosmopolis.com/people/hypatia.html. Läst 3 december 2013. 
  6. ^ [a b] Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 52. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  7. ^ Alic, Margaret (1989). Arvet efter Hypatia. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. sid. 51. Libris 8552135. ISBN 91-501-0204-4 
  8. ^ ”The life and legacy of Hypatia”. http://hem.bredband.net/b153434/Works/Hypatia.htm. Läst 8 januari 2008. 
  9. ^ [a b] Hypatia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  10. ^ ”Socrates Scholasticus: The Murder of Hypatia”. Fordham University. http://www.fordham.edu/halsall/source/hypatia.html. Läst 1 maj 2011. 
  11. ^ ”Socrates Scholasticus: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-socrates.html. Läst 3 december 2013. 
  12. ^ ”John Nikiu: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. http://cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-john.html. Läst 1 maj 2011. 
  13. ^ ”Damascius: The Life of Hypatia from the Suda”. Cosmopolis. http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-suda.html. Läst 3 december 2013. 
  14. ^ Ellie Zolfagharifard (9 oktober 2013). ”Egyptian pebble filled with DIAMONDS reveals comet that turned Sahara into glass 28 million years ago”. Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2450798/Egyptian-pebble-filled-diamonds-evidence-comet-colliding-Earth.html. Läst 5 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]