Hypatia
Hypatia (av Alexandria) (grekiska: Ὑπατία), född mellan 350 och 370 e.Kr. och död 415 (mördad) var en grekisk nyplatonisk matematiker, och anses vara den första kända kvinnliga matematikern. Förutom matematiken utbildade hon även i filosofi och astronomi och anses av vissa vara den som uppfann astrolabiet.
Hon var dotter till filosofen och matematikern Theon och undervisade i matematik och filosofi. Hypatia arbetade på Museion i Alexandria, men undervisade privat hemma speciellt inom algebra, inspirerad av Diofantos. Hypatia var själv inte kristen, men respekterad av de flesta kristna och till hennes lärjungar hörde bl.a. biskopen Synesius av Kyrene.
Innehåll |
Död [redigera]
Hon mördades under fruktansvärd tortyr år 415 under ett upplopp som leddes av patriarken Kyrillos (katolskt helgon) som inte gillade att lärda kristna biskopar lyssnade på en icke kristen kvinna och därför hetsade upp munkarnas fanatism[1]. Enligt Sokrates Scholastikos stoppades hennes vagn av en mobb med munkar. De drog henne från vagnen, tog henne till kyrkan Caesareum. I kyrkan drog de av henne kläderna flåddes hon levande med bitar av tegel. Därefter styckade de hennes kropp och tog den till platsen Cinaron där de brände kroppen[2].
Enligt en biskop av Nikiu på 700-talet[3] blev hon tillfångatagen och dragen genom staden tills hon dog, och därefter bränd.
Kuriosa [redigera]
Hon är lika känd för sin skönhet som för sin lärdom och snillrikhet och blev senare mera allmänt känd genom Charles Kingsleys roman Hypatia.[1]
Seriefiguren Skalman, skapad av Rune Andréasson , har meningen "Den här gången ska Hypatia försvaras" på väggen i sitt hus.
Filmen Agora handlar om Hypatia och konflikten i Alexandria.
Verk [redigera]
Många av verken som vanligtvis tillskrivs Hypatia kan ha varit arbete hon genomfört tillsammans med sin far.
Hennes största arbete skedde inom algebra. Hon skrev en ombearbetning av Diofantos Arithmetica i tretton volymer. Den innefattade såväl en omskrivning av hela texten och originalproblemen som ytterligare problem och lösningar. [4]
Hon skrev även en ombearbetning av Ptolemaios Almagest och Euklides Elementa. Hon gjorde även en förenklande version av Apollonios Conics. Verket The Astronomical Canon brukar även tillskrivas Hypatia.
Inom vetenskapen kartlade hon även himlakroppar och uppfann hydrometern som används för att mäta vätskors densitet.
Referenser [redigera]
- ^ [a b] Hypatia i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1909)
- ^ Socrates Scolasticus"The Murder of Hypatia" Ecclesiastical History,Bk VI: Chap. 15. Engelsk text.
- ^ John of Nikiu "The Life of Hypatia" By John, Bishop of Nikiu, from his Chronicle 84.87-103. Engelsk text
- ^ The life and legacy of Hypatia
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Hypatia
