Alexandria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alexandria (olika betydelser).
Alexandria
arabiska: الإسكندرية
Ort
Gata i Abu Simbel
Gata i Abu Simbel
Governadorat d'Alexandria.svg
Flagga
Land  Egypten
Tillhör administrativt Alexandria (guvernement)
Läge 31°11′37″N 29°54′03″Ö / 31.19361°N 29.90083°Ö / 31.19361; 29.90083Koordinater: 31°11′37″N 29°54′03″Ö / 31.19361°N 29.90083°Ö / 31.19361; 29.90083
 - höjdläge m ö.h.
Yta 300 km²
Folkmängd 4 028 028 (2006)[1]
Befolkningstäthet 13 427 invånare/km²
Styre Guvernör
Tidszon EET (UTC+2)
Riktnummer 03 (+20 3...)

Alexandria (arabiska الإسكندرية, transkriberat Al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är Egyptens näst största stad [2] och en viktig hamnstad och industristad [3] men även en betydande turiststad och badort.

Alexandria är belägen i landets norra del vid Nilens utlopp i Medelhavet. Staden var Egyptens huvudstad under nästan 1000 år och platsen för Fyrtornet på Faros, ett av de gamla Världens sju underverk, och Museion med Biblioteket i Alexandria, den antika världens största bibliotek.

I dag är Alexandria landets största hamn där cirka 80 % av Egyptens import och export omsätts.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över Alexandria

Alexandria ligger i Nedre Egypten vid Nilens västra arm i den nordvästra delen av Nildeltat på ett näs mellan Medelhavet och bräckvattensjön Marioutsjön och ligger cirka 220 km nordväst om huvudstaden Kairo.

Staden sträcker sig cirka 20 km [3] längs kusten och har en area om cirka 300 km². Staden är huvudort i det cirka 2 679 km² [4] stora guvernementet Alexandria. Guvernementet är indelad i 18 kism (distrikt) där 6 distrikt ligger inom stadsområdet.

Dessa 6 distrikt är:

  • Al Montazah
  • Östra Alexandria
  • Centrala Alexandria
  • Amreya
  • Västra Alexandria
  • El Gumrok

Cirka 7 km sydöst om staden ligger flygplatsen El Nuzha Airport (Alexandria International Airport, flygplatskod "ALY") med kapacitet för internationellt flyg.

Andra städer inom samma latitud[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Alexandria har ett subtropiskt stäppklimat[5], där den ihållande nordliga vinden från Medelhavet ger staden ett annat klimat än kringliggande ökenlandskapet. Stadens klimat är typiskt för Medelhavet med milda, omväxlande regniga vintrar samt heta somrar. Januari och februari är de kallaste månaderna med vanliga dagstemperaturer på 17 till 21 °C och svala nätter som kan kännas kyliga. Juli och augusti är de varmaste månaderna med vanliga dagstemperaturer på 28 till 32 °C.[6]

Normala temperaturer och nederbörd i Alexandria:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 18 18 21 24 27 29 30 31 30 28 24 20
 Lägsta medeltemp. 10 10 12 14 17 20 22 23 22 19 15 11
 Nederbörd 51 39 11 3 2 0 0 0 1 7 29 51
Genomsnittlig Havstemperatur
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
18 °C

64 °F

17 °C

63 °F

17 °C

63 °F

18 °C

64 °F

20 °C

68 °F

23 °C

73 °F

25 °C

77 °F

26 °C

79 °F

26 °C

79 °F

25 °C

77 °F

22 °C

72 °F

20 °C

68 °F

Staden[redigera | redigera wikitext]

Historisk tid[redigera | redigera wikitext]

Alexandria grundades år 332 f.Kr. av Alexander den store. Området hade en naturlig hamn som byggdes ut under denna tid och man anlade även en 7 stadier (1,247 m) lång stenkaj (Heptastadion) mot ön Faros där Sostratos från Knidos omkring 280 f.Kr. sedan byggde Fyrtornet på Faros [3].

Kajen delade staden i den östra delen Brucheum (Brucheion) med den Östra hamnen (Magnus portus) och Rakotə (Rhakotis) med den Västra hamnen (Eunostos) [7]. Stadsplanen gjordes av Deinokrates och baserades på ett rätvinkligt gatusystem där staden delades i fem disrikt (Alfa - Beta - Gamma - Delta och Epsilon).

Historiska Alexandria omgärdades av en stadsmur och genomkorsades av tre ca 30 meter breda huvudgator [7][8]. Stadsporten Canopusporten låg i stadens nordöstra del.

Rakota utgjorde stadens västra del kring den tidigare byn Rhakotis och här låg akropolisen Serapeion med Pompejis pelare och ett stadion.

Brucheum utgjorde stadens mellersta och östra del och här fanns de flesta officiella byggnader som Alexanders kungapalats, Timonionpalatset, konungarnas gravplatser och Alexanders mausoleum Sema, Caesareum med Kleopatras nålar, stora torget Forum och Amfiteatern, Poseidontemplet, Saturnustemplet och Museion med biblioteket.

Utanför stadens sydvästra del fanns begravningsområdet Nekropolis.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Moderna Alexandria är idag uppdelad i 14 stadsdelar [9]:

  • El Gabbari
  • El Anfushi
  • Ras El Tin
  • El Gumruk
  • El Manshiya
  • Shatby
  • Karmus
  • Ibrahimiya
  • El Madra
  • Sidi Gabir
  • Sidi Bishr
  • El Montazah
  • El Maamura
  • Abuqir
Alexandria nattetid

Centrala Alexandria utgörs av stadsdelarna [10]:

  • Ras El Tin
  • El-Anfushi
  • Karmus
  • Moharrem
  • Ibrahimiya
  • Bey
  • Shatby

Centrum [10] utgörs av området kring strandpromenaden Corniche Shari 26 juli vid Östra hamnen och områdena El-Anfushi, Kom El-Dik, Shatby och Moharrem. Staden har en rad moskéer med Abu el-abbas el-mursi moskén byggd 1769 som den största och Terbana moskén som den äldsta, men även kristna kyrkor med St Katarina katedralen byggd 1882 som den största.

Nära Abu el-abbas el-mursi moskén kring Shari-Faransa street ligger också soukkvarteren med olika inriktningar som Suq El-Magharba (medicinalväxter) och Suq El-Libia (beduinkläder) [2].

Stadens äldsta bevarade delar är områdena kring El-Anfushi, Ras El Tin och Gumrok.

Alexandria har ett väl utbyggd kommunikationsnät med tåg-, spårvagns- (Ramleh) och busstrafik. Stadens järnvägsstation Misr Station har förbindelser med övriga landet och förutom den internationella flygplatsen finns ytterligare en flygplats Borg El-Arab airport (även Amiryah West, flygplatskod "HBE") cirka 25 km sydväst om centrum med kapacitet för lokalt flyg.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Museer[11][redigera | redigera wikitext]

Grekisk-romerska museet
Fort Qait-Bey
  • Alexandria Aquarium, byggd 1930
  • Alexandria National Museum, byggd 2003
  • Cavafy museum (efter poeten Konstantinos Kavafis), öppnad 1992
  • Graeco-Roman Museum (Grekisk-romerska museet), byggd 1892
  • Mahmoud Said Museum, öppnad 1973
  • Royal Jewelry Museum (Kungliga Smyckesmuseum), öppnad 1986
  • The Museum of Fine Arts (Konstmuseet), byggd 1954

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Okände soldatens grav, byggd 1915, Ahmed Orabi torget
  • Fort El-Ada, Östra hamnen
  • Fort Qait-Bey, Östra hamnen, byggd 1480
  • Fort El-Silsila, Östra hamnen
  • Al-Montazahpalatset, byggd 1892
  • Ras El-Tinpalatset, byggd 1847
  • Presidentpalatset
  • The Sacred Heart Church, byggd 1924
  • St Markuskyrkan i Saint Mark College, byggd 1925
  • St Markuskatedralen, byggd 1870
  • Bibliotheca Alexandrina i stadsdelen Ibrahimiya, öppnad 2003

Historiska platser[3][12][redigera | redigera wikitext]

Pompejis pelare och Sfinxen
Al-Shatby necropolis
Romerska Amfiteatern

Endast få historiska platser finns bevarade idag, bland dessa kann nämnas:

  • Katakomberna Kom El-Shukafa, i Karmus

Byggda i tre våningar under 1.a och 2.a århundradet, den största kända romerska begravningsplatsen i Egypten, återupptäckta den 28 september 1900 enligt lokal legend

  • Pompejis pelare, i Karmus

En cirka 28 m hög röd granitpelare med en diameter på cirka 2,5 m som restes år 297 för att hedra kejsare Diocletianus.

  • Al-Shatby necropolis, i Shatby

Gravplats byggd cirka 200 f. Kr. gravarna är byggda i grekisk stil och anses vara de äldsta i Alexandria

  • Alexandria sfinxen

Byggd i rosa granit under den Ptolemaiska dynastin

  • Amfiteatern med de romerska baden, i Kom El-Dik

Byggd kring 2.a århundradet, den enda romerska amfiteatern i Egypten.

  • Muṣṭafā Kāmil (Mustafa Kamal) tombs

Sex gravvårdar byggda kring 200-talet f. Kr. upptäckta 1933

  • Al-Anfushi, Tombs, i Ras El Tin

Fem gravvårdar byggda kring 250 f. Kr. med en rad väggmålningar, upptäckte i omgångar 1901 och 1921

Historia[redigera | redigera wikitext]

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Alexandria grundades och namngavs år 332 f.Kr. Ἀλεξάνδρεια (Aleksándreia) av Alexander den store som erövrat området från Persiska riket [13]. Ön Faros förbands med en kaj där Sostratos från Knidos omkring 280 f.Kr. sedan byggde Fyrtornet på Faros [3]. Alexandria byggdes kring fiskebyn Rhakotis och skulle ersätta Naukratis som det hellenistiska centrumet i Egypten. År 323 f.Kr. begravdes Alexander den store i Somamausoleet staden men byggandet fortsatte under hans efterträdare Cleomenes av Naucratis.

Ptolemaios I Soter

År 305 f.Kr. gjorde den Ptolemaiska dynastin under Ptolemaios I Soter Alexandria till sin huvudstad efter Alexanderrikets sönderfall. Staden växte till att bli större än Karthago. Förutom greker levde även judar i Alexandria och staden hade snart även en stor judisk befolkning. Den första delen av Septuaginta, den äldsta grekiska översättningen av Gamla testamentet, skrevs i Alexandria i början av 200-talet f.Kr.

Staden var under antika hellenismen vida känd för sitt forskningsinstitut, Museion och det Alexandrinska biblioteket och vetenskapen frodades. Genom åren verkade bland andra såväl Ptolemaios som Euklides, Heron och Hypatia (som anses vara den första kvinnliga matematikern) i Alexandria.

Under romerskt välde[redigera | redigera wikitext]

Alexandria hamnade formellt under romersk förvaltning redan 80 f.Kr. och vid denna tid härskade Kleopatra som hade ödesdigra förhållanden med både Julius Caesar och Marcus Antonius innan Romerska riket under Augustus slutligen erövrar Egypten och staden år 31 f.Kr..

År 38 e.Kr. uppviglades stadens grekiska befolkning mot stadens judar av en viss Flaccus som då var stadens styresman. Kejsar Caligula ingrep och stoppade oroligheterna efter att ha blivit underrättad av Herodes Agrippa I och Flaccus fördes till Rom där han dömdes och avrättades på kejsarens befallning. Året efter avgjordes konflikten mellan judarna och grekerna inför kejsar Caligula till judarnas fördel. Judarnas delegation anfördes av den lärde Filo och den grekiska av Apion.

Under inbördes strider mellan greker och judar förstördes stora delar av staden och den återuppbyggdes år 115 under Hadrianus.

Under ett besök kände sig kejsare Caracalla hånad av befolkningen och svarade med massavrättningar år 215 [7].

Den 16 juni 364 inträffade en solförmörkelse over staden [14].

Den 21 juli år 365 förstörs stora delar av staden av flodvågen efter ett vulkanutbrott nära Kreta [15].

År 391 lät Theofilos i Alexandria förstöra Serapeion och andra hedniska tempel i staden efter längre tids blodiga sammandrabbningar mellan hedningar och kristna. En del historiska källor anger denna som tidpunkt då även det Alexandrinska biblioteket förstördes.

Östromerska riket[redigera | redigera wikitext]

Efter Romarrikets sönderfall hamnade staden sedan under det Bysantinska riket den 7 januari år 395 [13].

Persiska och senare Arabiska perioden[redigera | redigera wikitext]

Under den Persiska expansionen besegras Alexandria först år 616 av Sasaniderna under den Persiska kejsaren Khusrov II men senare år 642 av den arabiska ledaren Amr ibn al-ʿĀṣ, då staden övervinns till Arabiska riket [13]. Under det arabiska styret förlorar staden sakteligen i betydelse.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

År 968 utses Kairo till huvudstad och Alexandria blir nu endast landets andra stad.

Fyrtornet på Faros tros ha förstörts under en jordbävning på 1300-talet.

Under 1400-talet tappar staden ytterligare i betydelse i och med att handelsvägarna till sjöss mot Asien går runt Godahoppsudden istället och det Bysantinska riket besegras 1453 av det Osmanska riket och Egypten blir en osmansk provins den 25 augusti 1517 [13].

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

När Napoleon I erövrar Alexandria den 2 juli 1798 är staden en liten fiskeort med cirka 5 000 invånare. Den 2 september 1801 förlorar Napoleon staden till Britterna även om staden formellt kvarstår under det Osmanska riket [13].

1820 öppnas Mahmoudiyah kanalen byggd under vicekonungen Muhammed Ali som förbinder staden direkt med Nilen och Alexandria växer åter i betydelse [3] som fortsätter öka i och med Suezkanalens öppnande 1869 [7].

1840 utsågs Khorsheid Basha till Alxeandrias förste guvernör [11] under Muhammed Alis förvaltning.

Den 11 juli 1882 [7] attackeras staden efter lokala uppror av brittiska sjöstyrkor och den 14 september 1882 ockuperar Storbritannien Egypten och landet utses till protektorat 1914 [13].

Åren 1882 - 1947 är staden under brittiskt styre och utgjorde en viktig bas under afrikanska fälttågen under andra världskriget.

1938 grundades Alexandrias eget universitet.

Den 26 juli 1952 inleddes den egyptiska revolten mot monarken Farouk I av Egypten under Gamal Abdel Nasser och Muhammad Naguib i Alexandria då kungens palats Ras el-Tin Palace omringades varpå denne abdikerade.

I september 1960 infördes nuvarande administrativ indelning med 21 guvernement i landet [11] och Alexandria blir huvudort i Muḩāfaz̧at al Iskandarīyah.

Bibliotheca Alexandrina

Den 16 oktober 2002 invigdes det nya Bibliotheca Alexandrina och biblioteket öppnades den 23 april 2003.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brinkhoff, Thomas (11 nov 2006). ”Citypopulation - Egypt: Cities” (på engelska). www.citypopulation.de. http://www.citypopulation.de/Egypt-Cities.html. Läst 9 mar 2014. 
  2. ^ [a b] [1], Statliga Turistbyrån Tour egypt
  3. ^ [a b c d e f] [2], LookLex Encyclopaedia
  4. ^ [3], GeoHive
  5. ^ Koeppen-Geiger.vu-wien.ac.at
  6. ^ http://www.weather2travel.com/climate-guides/egypt/alexandria.php
  7. ^ [a b c d e] [4], Nordisk Familjebok, Alexandriaartikel
  8. ^ [5], PlanetWare, Historisk stadskarta
  9. ^ [6], PlanetWare, Alexandriakarta
  10. ^ [a b] [7], PlanetWare, Centrumkarta
  11. ^ [a b c] [8], Governorate of Alexandria
  12. ^ [9], Egyptology online
  13. ^ [a b c d e f] [10], Worldstatesmen.org
  14. ^ [11], University of St Andrews, Scotland
  15. ^ [12], Res Gestae Ammianus Marcellinus

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]