Irlands geografi

Satellitbild av Irland - den gröna ön.

Irlands geografi behandlar ön Irland i Atlanten, till storleken den tredje största ön i Europa. Havserosion har format den flikade västkusten med dess stora mängd öar, halvöar och bukter. Irlands viktigaste geografiska kännetecken är den lågt liggande centrala slätten omgiven av en ring av berg längs kursten. Irlands högsta berg är Carrauntoohill (även Carrauntuohill eller Corrán Tuathail), som är 1 038 meter över havet. (Även siffran 1041 m förekommer.) Det finns flera större insjöar längs floderna varav Lough Neagh är den största. Irlands längsta flod är den 340 km långa Shannon som rinner upp i grevskapet Cavan och har sitt utlopp i Atlanten söder om Limerick.

Ön består till största delen av Irländska republiken medan den nordostligaste delen, Nordirland, tillhör Storbritannien. Öns totala areal är 84 079 km², varav 83 % (70 280 km²) tillhör republiken. Den del av Atlanten som ligger öster om Irland och därmed mellan Irland och Storbritannien kallas för Irländska sjön.

Hela öns befolkning är 5,6 miljoner av vilka över 4,1 miljoner bor i Irländska republiken. Ön har många smeknamn varav de mest kända troligtvis är "Smaragdön" och "Den gröna ön".

Landskapsformationer

Berg, insjöar, floder och andra fysiska särdrag för Irland visas på denna karta (engelskspråkig).

Bergskedjor

Irland består av ett lågt liggande centralt område som i huvudsak har en flat topografi, omgivet av bergskedjor längs kusten. Några viktiga bergsområden är (från Kerry i sydväst och längs kusten moturs) Macgillycuddy's Reeks, Knockmealdown, Wicklowbergen, Mournebergen, Antrim plateau, Sperrins, Donegalbergen och Twelve Bens/Maumturks-gruppen. Några av de sydliga bergskedjorna finns längre in i landet; som Galtybergen, Silvermines och Slieve Bloom.

Bergen på Irland är inte särskilt höga, bara tre toppar når över 1000 meter och 455 över 500 meter. Den högsta toppen är Carrauntoohill, som är 1038 meter hög och ligger i Macgillycuddy's Reeks, en kedja av sandstensberg formade av inlandsisen i Kerry, som också innehåller de övriga två berg (Beenkeragh och Caher) på Irland som når över tusen meter ligger.. Andra kända berg på Irland är Mount Brandon och Croagh Patrick.

Myrlandet

Det stora låglandet centralt på ön består av kalksten täckt med avlagringar från inlandsisen av lera och sand, med vidsträckta myrar och sjöar. En av de största myrarna är Bog of Allen. Irland har sammanlagt 12 000 km² myrmark av två olika typer: täckmossar och högmossar.

Täckmossar är den mest utbredda myrtypen. De är i mångt skapade av mänsklig aktivitet hjälpt av det irländska klimatet. Täckmossar uppstod i områden där människor under neolitisk tid röjde skog för odling. Eftersom det röjda landet fick lägre näringsinnehåll blev det liggande i träda, och jorden blev gradvis surare och en gynnsam växtmiljö för ljung och tåg. Organiskt material från detta ansamlades, och lager av torv uppstod.

Högmossar är vanligast runt Shannon. De bildades då fördjupningar efter inlandsisen fylldes med vatten och bildade små sjöar. Avfall från tåg och andra växter i dessa sjöar bildade ett lager på bottnen som efterhand växte och till slut nådde över vattenytan och gjorde att sjön grodde igen.

Floder och insjöar

Utsikt från Tipperary mot Clare över den södra delen av Lough Derg

Den viktigaste floden på Irland är Shannon. Om man medräknar det 113 km långa utloppet som påverkas av tidvatten och saltvatten är den 340 kilometer lång, och därmed den längsta floden på de brittiska öarna. Floden skiljer de centrala myrmarkerna från de mer kuperade delarna i väster. Tre insjöar inräknas i flodens lopp: Lough Allen, Lough Ree och Lough Derg, varav Derg är den största. Shannon rinner ut i Atlanten söder om Limerick. Andra större floder är Bann, Blackwater, "de tre systrarna" Nore, Suir och Barrow, Liffey och Boyne.

Lough Neagh i Ulster är den största insjön på ön Irland, med en area på 381 km². Den är också den största insjön i det förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, och den tredje största i Västeuropa. Den är nästan lika stor som de tre näststörsta insjöarna på Irland sammantaget: Lough Corrib (172 km², störst i Republiken Irland), Lough Derg (118 km²) och Lough Erne (112 km²).

Kustlinjen

Topografisk karta över Irland

Irlands kust kännetecknas av många uddar och halvöar med bukter och fjordar. Både bukter, fjordar och insjöar benämns med en gemensam beteckning på irländsk gäliska som Lough (motsvarar Loch på skotsk gäliska).

Längst i norr återfinns halvön Inishowen i Donegal, med öns nordligaste punkt Malin Head och som ligger i republiken, inte i Nordirland. Nordväst om Malin Head finns den lilla ön Inishtrahull som är republikens nordligaste punkt bortsett från det omstridda Rockall. Fjorden Lough Swilly ligger på västra sidan av Inishhowen, och Lough Foyle som utgör gräns mellan republiken och Nordirland på östra sidan. Norr om Nordirland ligger ön Rathlin - den nordligaste bebodda ön utanför Irlands kust. Längs Nordirlands kust återfinns också Belfast Lough med staden Belfast längst in mellan Antrim och Down. I Down ligger också den smala Strangford Lough som skiljer Ardshalvön från fastlandet, samt Carlingford Lough som bildar gräns mot grevskapet Louth och republiken.

Østkysten sør for Nord-Irland er i hovedsak uten større innbuktninger, unntakene er først og fremst Cooleyhalvøya mellom Carlingford Lough og Dundalkbukten, halvøya Howth og Dublinbukten ved utløpet av Liffey og Wexford Harbour i sør ved byen Wexford. Helt i sørøst ligger Carnsore Point. Den største øya på østkysten er Lambay like nord for Dublin.

Fastnet Rock. Namnet har sitt ursprung i det fornnordiska Hvasstanney.
foto:Richard Webb

På sørkysten ligger fjordene Waterford Harbour utenfor munningen av Suir ved byen Waterford, og Cork Harbour ved munningen av Lee. I sørøst ligger Salteeøyene og i sørvest øya Clear. Her er det ingen større halvøyer, de mest kjente nesene er Hook Head ved Waterford Harbour, Old Head of Kinsale utenfor byen Kinsale sør for Cork og helt i sørvest Mizen Head. Uttrykket Mizen Head til Malin Head brukes på samme måte som det norske Lindesnes til Nordkapp. Det sørligste punktet i Republikken Irland er imidlertid den lille klippeøya Fastnet Rock.

Från Dinglehalvön i Kerry.

Vestkysten kjennetegnes av et dramatisk landskap med mange bukter og halvøyer. Fra sør finner vi fjordene Dunmanus og Bantry i grevskapet Cork, og nord for Bantry Bearahalvøya. Ved grensen til Kerry ligger innløpet til Kenmore som er et fjordlignende estuar. Mellom Kenmore og Dinglebukten ligger den store halvøya Iveragh og nord for Dinglebukten den kjente Dinglehalvøya. Rett utenfor Iveragh ligger den store øya Valentia, lenger vest de små klippeformasjonene Skelligøyene. Vest for Dinglehalvøya finner vi Blasketøyene.

Ved grensen mellom Kerry og Clare møter elven Shannon Atlanteren i et stort estuar som også kalles «Shannonfjorden». Rett nord for estuaret ligger Loop Head. Kysten av Clare er ellers jevn og uten innbuktninger før Galwaybukten, de mest bemerkelsesverdige formasjonene på Clarekysten er Moherklippene.

Nord for den store Galwaybukten og Aranøyene finner vi landskapet Connemara. Det er flere øyer på kysten av grevskapene Galway og Mayo, blant dem Achill som er den største av øyene rundt Irland, Inishbofin, Killary og Clare Island. Innenfor øya Clare er Clewbukten.

Den store Donegalbukten ligger mellom Mayo og grevskapet Donegal. På vestkysten av Donegal ligger også øya Arranmore (som ikke må forveksles med Aranøyene ved Galwaybukten) og i nordvest Tory Island.-->

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från norskspråkiga (bokmål) Wikipedia.