Järvsö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om tätorten Järvsö. För det större geografiska området, se Järvsö socken.
Koordinater: 61°43′N 16°10′Ö / 61.717°N 16.167°Ö / 61.717; 16.167
Järvsö
Tätort
Stenegård i Järvsö
Stenegård i Järvsö
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ljusdals kommun
Församling Järvsö församling
Koordinater 61°43′N 16°10′Ö / 61.717°N 16.167°Ö / 61.717; 16.167
Area 213,11 hektar
Folkmängd 1 407 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,6 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 7152
Järvsös läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Järvsös läge i Gävleborgs län
SverigesLän2007Gävleborg.svg

Järvsö är en tätort i Ljusdals kommun, Hälsingland och kyrkbyn i Järvsö socken. Järvsö ligger på sluttningarna runt Ljusnandalen där älven Ljusnan rinner fram.

Orten försörjer sig till stor del på turismen, bland annat skidanläggningen Järvsöbacken samt Järvzoo, som uppvisar nordiska vilda djur.
Järvsö kyrka är Sveriges största landsortskyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Turistnäringen i Järvsö kan sägas sträckas långt tillbaka i tiden. 1867 fick Olof Pehrson, då 28 år, sitt gästgiveritillstånd så han kunde driva Berga gård som gästgiveri (idag Järvsöbaden). Emellertid var det först i början på 1930-talet som turistströmmar började röra sig mot byn. Mellan åren 1935 och 1963 drevs en hotellrörelse på Stenegård med namnet Hotell Stenegården i den västra flygeln. Sedan 1969 ägs Stenegård av Ljusdals kommun. Tanken var vid köpet att skapa en turist- och rekonditioneringsanläggning med ett hotell för 100-talet gäster. Det blev inte så. Istället skapades ett hantverkscentrum med verksamheter som silversmed, konstsmed, glasblåseri och textilkonstnärer. Det gjordes 1931 ett försök från järnvägsstjänstemannen Gösta Unogård att få kommunen involverad i arbetet att ta emot gäster till byn. Han ville att det skulle byggas vägar, hyddor och utsiktspunkter. Skrivningen till kommunen har följande formulering: "Som känt är har under senare tid Järvsö socken ådragit sig ett livligare intresse som turistort. Därmed följer ökad avsättning för ortens produkter och livligare omsättning på pänningmedel. Varje åtgärd, som är ägnad att öka turistströmmen må därför understödjas från kommunens sida."

Söndag den 21 mars 1937 invigs Järvsöbacken, Sveriges andra alpina anläggning. Det var endast en nedfart – den som i dag kallas för Skolbacken. Liften var 200 meter lång och hade bara två byglar – skidåkarna hängde efter bygeln – 4-5 skidåkare på varje bygel. Polletter till liften köptes på taxi i Järvsö. I samband med invigningen genomfördes tävlingen Järvsöslalom som fortfarande arrangeras av Järvsö IF och som har FIS-status. Redan 1940 fick Järvsöbacken arrangera alpina SM – det fjärde svenska mästerskapet i slalom. Segrare i dam respektive herrklassen blev Hans Hansson och May Nilsson – bägge tävlande för Åre. 1984 började arbetet med att göra Järvsöbacken till en komplett skidanläggning istället för en backe. År 2000 byggdes ett helt nytt område på den södra sidan av berget och en linbana byggdes. 1991 öppnade djurparken Järvzoo som visar upp de nordiska djuren i sin naturliga miljö. 2010 besöks parken av 70 000 personer. Den 6 juni 2010 öppnade Järvsö Bergscykel Park och fick under första året 2 500 besökare vilket placerade anläggningen på tredje plats över mest besökta cykelparker i Sverige. Järvsö som turistort använder sig av en slogan; "Alltid. Vackert. Nära.")

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Järvsö 1950–2010[2][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
906
1960
  
1 189
1965
  
1 323
1970
  
1 402
1975
  
1 536
1980
  
1 577
1990
  
1 531 210
1995
  
1 568 214
2000
  
1 471 214
2005
  
1 385 214
2010
  
1 407 213

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järvsö ligger 32 mil norr om Stockholm och via E4 och riksväg 83 går det att köra bil från huvudstaden på cirka tre timmar. SJ stannar vid järnvägsstationen i byn två gånger per dag. Inom Gävleborgs län finns X-trafik som har hand om länstrafiken. Närmaste flygplats är den internationella flygplatsen Arlanda som ligger cirka 2,5 timmar bort.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det mesta inom sport vintertid i Järvsö handlar om skidåkning. Järvsöbacken vars sittlift går hela vägen ner i byn och hade under säsongen 2011-2012 169 000 besökare. Järvsöbacken har nio stycken lifter (inkl ett rullband) och 19 nedfarter i olika svårighetsgrader. I Järvsö finns också längdskidområdet Harsa som har 9,6 mil preparerade spår. 2010 invigdes Järvsö Bergscykel Park där man cyklar utför på downhill-cyklar. Parken fick under första årets 2 500 besökare och blev Sveriges tredje mest besökta park. 2010 fanns det fyra stycken leder i olika svårighetsgrader – när detta skrivs inför säsongen 2013 har antalet leder utökats till elva och besökarantalet fyrdubblats på tre säsonger till 10 000. Järvsö Bergscykel Park är designad av Gravity Logic, samma företag som har byggt cykelparken i OS-byn Whistler i Kanada. Järvsö har även en 9-håls golfbana, Järvsöbadens GK, som hänger ihop med Järvsöbaden, mitt i byn.

Kända järvsöbor[redigera | redigera wikitext]

Travhästen Järvsöfaks (född och uppvuxen i Järvsö) är en populär travhäst och rekordhållare.


Bilder från Järvsö[redigera | redigera wikitext]

Äldre bilder från Järvsö[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]