Järvsö
- Den här artikeln handlar om tätorten Järvsö. För det större geografiska området, se Järvsö socken.
| Järvsö | |
| Tätort | |
|
Stenegård i Järvsö
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Ljusdals kommun |
| Församling | Järvsö församling |
| Koordinater | 61°43′N 16°10′Ö / 61.717°N 16.167°V |
| Area | 213,11 hektar |
| Folkmängd | 1 407 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 7152 |
Järvsö är en tätort i Ljusdals kommun, Hälsingland och kyrkbyn i Järvsö socken. Järvsö ligger på sluttningarna runt Ljusnandalen där älven Ljusnan rinner fram.
Orten försörjer sig till stor del på turismen, bland annat skidanläggningen Järvsöbacken samt Järvzoo, som uppvisar nordiska vilda djur. Järvsö kyrka är Sveriges största landsortskyrka.
Innehåll |
Turismhistoria [redigera]
Turistnäringen i Järvsö kan sägas sträckas långt tillbaka i tiden. 1867 fick Olof Pehrson, då 28 år, sitt gästgiveritillstånd så han kunde driva Berga gård som gästgiveri (idag Järvsöbaden). Emellertid var det först i början på 1930-talet som turistströmmar började röra sig mot byn. Mellan åren 1935 och 1963 drevs en hotellrörelse på Stenegård med namnet Hotell Stenegården i den västra flygeln. Sedan 1969 ägs Stenegård av Ljusdals kommun. Tanken var vid köpet att skapa en turist- och rekonditioneringsanläggning med ett hotell för 100-talet gäster. Det blev inte så. Istället skapades ett hantverkscentrum med verksamheter som silversmed, konstsmed, glasblåseri och textilkonstnärer. Det gjordes 1931 ett försök från järnvägsstjänstemannen Gösta Unogård att få kommunen involverad i arbetet att ta emot gäster till byn. Han ville att det skulle byggas vägar, hyddor och utsiktspunkter. Skrivningen till kommunen har följande formulering: "Som känt är har under senare tid Järvsö socken ådragit sig ett livligare intresse som turistort. Därmed följer ökad avsättning för ortens produkter och livligare omsättning på pänningmedel. Varje åtgärd, som är ägnad att öka turistströmmen må därför understödjas från kommunens sida."
Söndag den 21 mars 1937 invigs Järvsöbacken, Sveriges andra alpina anläggning. Det var endast en nedfart – den som i dag kallas för Skolbacken. Liften var 200 meter lång och hade bara två byglar – skidåkarna hängde efter bygeln – 4-5 skidåkare på varje bygel. Poletter till liften köptes på taxi i Järvsö. I samband med invigningen genomfördes tävlingen Järvsöslalom som fortfarande arrangeras av Järvsö IF och som har FIS-status. Redan 1940 fick Järvsöbacken arrangera alpina SM – det fjärde svenska mästerskapet i slalom. Segrare i dam respektive herrklassen blev Hans Hansson och May Nilsson – bägge tävlande för Åre. 1984 började arbetet med att göra Järvsöbacken till en komplett skidanläggning istället för en backe. År 2000 byggdes ett helt nytt område på den södra sidan av berget och en linbana byggdes. 1991 öppnade djurparken Järvzoo som visar upp de nordiska djuren i sin naturliga miljö. 2010 besöks parken av 70 000 personer per år. Den 6 juni 2010 öppnade Järvsö Bergscykel Park och fick under första året 2 500 besökare vilket placerade anläggningen på tredje plats över mest besökta cykelparker i Sverige. Järvsö som turistort använder sig av en slogan; "Alltid. Vackert. Nära.")
Transport [redigera]
Järvsö ligger 32 mil norr om Stockholm och via E4 och riksväg 83 går det att köra bil från huvudstaden på cirka tre timmar. SJ stannar vid järnvägsstationen i byn två gånger per dag. Inom Gävleborgs län finns X-trafik som har hand om länstrafiken. Närmaste flygplats är den internationella flygplatsen Arlanda som ligger cirka 2,5 timmar bort.
Sport [redigera]
Det mesta inom sport vintertid i Järvsö handlar om skidåkning. Järvsöbacken vars sittlift går hela vägen ner i byn är Sveriges 14:e[2]. mest besökta anläggning och hade under säsongen 2009-2010 160 000 besökare. Järvsöbacken har sex stycken lifter och 15 nedfarter i olika svårighetsgrader. I Järvsö finns också längdskidområdet Harsa som har 96,5 mil preparerade spår. 2010 invigdes Järvsö Bergscykel Park där man cyklar utför på downhill-cyklar. Parken fick under första årets 2 500 besökare och blev Sveriges tredje mest besökta park. 2010 fanns det fyra stycken leder i olika svårighetsgrader och inför säsongen 2011 byggs det tre nya. Järvsö Bergscykel Park är designad av Gravity Logic, samma företag som har byggt cykelparken i OS-byn Whistler i Kanada. Järvsö har även en 9-håls golfbana, Järvsöbadens GK, som hänger ihop med Järvsöbaden, mitt i byn.
Kända järvsöbor [redigera]
- Andreas Johnson, sångare (Han hämtade för TV-programmet Körslaget 2011 sin kör från orten och kören vann tävlingen.)
- Barbro "Lill-Babs" Svensson, sångerska
- Tommy Nilsson, sångare
- Malin Berghagen, skådespelare
- Peter Oskarson, regissör
- Gus Dahlström, skådespelare
- Cissi Ramsby, artist
- Lars Eric Ericsson, f.d. landshövding
- Cecilia Bruce, trubadur
- Anders Henriksson, diplomat, riksspelman
- Bengan Janson, dragspelare
- Järvsöfaks, travhäst
- Jan-Olov Persson, travtränare
- Börje Björklund, präst
- Per Nilsson-Öst, konstnär
Kuriosa [redigera]
Travhästen Järvsöfaks (född och uppvuxen i Järvsö) är en populär travhäst och rekordhållare.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Järvsö 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 189 | |||
| 1965 | 1 323 | |||
| 1970 | 1 402 | |||
| 1975 | 1 536 | |||
| 1980 | 1 577 | |||
| 1990 | 1 531 | 210 | ||
| 1995 | 1 568 | 214 | ||
| 2000 | 1 471 | 214 | ||
| 2005 | 1 385 | 214 | ||
| 2010 | 1 407 | 213 | ||
Bilder från Järvsö [redigera]
-
Glada tjejer på toppen av Öjeberget. De cyklar i Järvsö Bergscykel Park.
-
Diggiloo på Stenegård 2010.
-
Downhill mountainbike i Järvsö Bergscykel Park.
-
Utsikt från fikaplatsen på Järvzoo.
-
En ren på Järvzoo.
Äldre bilder från Järvsö [redigera]
-
Järvsö kyrka omkring 1910.
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnetslao - ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||||
|
|||||