Johanneshov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°17′40″N 18°5′0″Ö / 59.29444°N 18.08333°Ö / 59.29444; 18.08333

För Johanneshovs isstadion, se Hovet (arena).
Johanneshov
Gullmarsplans torg 2.jpg
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Enskede-Årsta-Vantör
Församling Enskede-Årsta församling
Bildad 1934
Antal invånare 5 881 (2008)
Landareal 127 hektar
Smeknamn 121
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Johanneshovs läge i Stockholms kommun
Red pog.svg
 
Johanneshovs läge i Stockholms kommun.
Karta över Johanneshov.

Johanneshov är en stadsdel i norra delen av Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till stadsdelarna Södra Hammarbyhamnen, Hammarbyhöjden, Gamla Enskede, Enskede gård och Årsta. Den tillhör stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör. Här ligger Globenområdet och Slakthusområdet.

Administrativ historik och namnet[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Johanneshov bildades 1933 och fick sin nuvarande omfattning senast 1954 då området norr om Huddingevägen (nuvarande Johanneshovsvägen) överfördes till stadsdelen Årsta.

Området ingår i Enskede församling. Från 1997 till 1999 ingick stadsdelen i stadsdelsområdet Årsta därefter från 1999 till 2007 i Enskede-Årsta och från 2007 i Enskede-Årsta-Vantör.[1]

Postorten Johanneshov var till 1993 postadress för ett stort område i norra delen av Söderort. Namnet bars ursprungligen av Johanneshovs gård.

Geografi, natur och tidig bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Johanneshov ligger söder om Skanstull med Gullmarsplan i dess norra ände (vars T-banestation som till 1958 bar namnet Johanneshov). Området sträcker sig i söder till Enskedevägen och Sofielundsvägen. I nordväst går Bolidenvägen och dess västra gräns är strax öster om Lindevägen. Dess östra gräns utgörs av T-banans sträckning upp till Palandergatan och Hammarbybacken och omsluter där Kolerakyrkogården.

Naturen dominerades av Stockholmsåsen som löper i norr söder i dess mitt, där idag Globenområdet ligger. Öster om åsen gick Dalarövägen och dess efterföljare Nynäsvägen.

Johanneshovs gård låg i nordöstra delen av området och gårdarna Skärmarbrink och Blåsut i dess östligaste del.

I östra delen fanns odlingsmark men området dominerades i övrigt av skog och en mindre mosse just söder om dagens T-banestation Globen.

Johanneshovs skans påbörjade 1859 som en del i en tänkt försvarsring för Stockholm.

Slakhusområdet började uppföras 1910 med en järnväg dit, Slakthusbanan. Spårvägen Enskedebanan gick igenom området från 1 april 1909

I anslutning till att Slakthusområdet kom till, gjordes vissa schaktningar i åsen öster därom för att säkra tillgång på kylvatten. De två dammarna som anlades kallades Ödledammarna

Johanneshovs skans[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Johanneshovs skans

Johanneshovs skans är ett ofullbordat befästningverk beläget i Johanneshov, som började byggas 1859. Redan 1860 bestämde ståndsriksdagen att byggnadsarbetena för det väldiga projektet skulle avbrytas då försvarskonceptet ansågs vara föråldrad.[2] 1998 utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk undersökning och en utgrävning av skansens rester. Av Johanneshovs skans återstår idag norra grundmuren till slutvärnet bestående av en cirka 79 meter lång granitmur med två hörnrondeller och innanför liggande skyttegångar. Resterna finns numera i källarplanet av ett kontorshus vid Arenavägen, direkt norr om Söderstadion. Anläggningen är ett fornminne och kan besökas av allmänheten på kontorstid.

Anläggningar från början av 1900-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Vattentornet i Slakthusområdet.

Slakthusområdet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Enskede slakthus

Enskede slakthus uppfördes 1906–1912, arkitekt Gustaf Wickman. Man uppförde bland annat stallar, kontorslokaler, kylhus, marknadshallar och ett vattentorn. Från 8 februari 1912 infördes slakttvång i Stockholm, vilket innebar att all slakt skulle ske vid slakthuset. Själva slakten upphörde 1990, men i området finns ännu många charkuteriföretag. Även företag i andra branscher finns här numera.

Idrottsanläggningarna[redigera | redigera wikitext]

Johanneshov är hemvist till följande idrottsklubbar: Djurgårdens IF Fotboll, Hammarby IF Fotboll, AIK Ishockey och Djurgården Ishockey.

Johanneshovs Idrottsplats med en arena för fotboll anlades 1923–1928, där arenan 1966 byggdes om till Söderstadion.

Vid de öppna planerna söder om arenan anlades 1954–1955 Johanneshovs isstadion. I början var det en öppen arena, men 1961–1963 täcktes den med ett tak och byggdes till med arkitekt Paul Hedqvist.

1986 påbörjades byggandet av Globenområdet med Globen, världens största sfäriska byggnad, arkitekt Berg Arkitektkontor.

2011 påbörjades bygget av Tele2 Arena.

Bostäder och service[redigera | redigera wikitext]

Nynäsvägen delar stadsdelen i en östlig och en västlig del. De första husen började byggas öster om Nynäsvägen i mitten av 1940-talet. Innan dess fanns här, förutom Slakthusområdet, bara koloniområden och småindustrier.

Stadsdelens centrum ligger kring torget Gullmarsplan. Husen runt torget ritades av Sven Backström och Leif Reinius, förutom posthuset som ritades av Erik Lallerstedt.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen är försedd med fyra tunnelbanestationer; Gullmarsplan, Globen, Skärmarbrink och Blåsut. Tvärbanan stannar vid stationerna Gullmarsplan och Globen. Stationen Gullmarsplan och bussterminalen för Södertörnsbussarna är viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken i södra Stockholm, hit kommer bussar från olika delar av Söderort samt Tyresö och Haninge.

Bilder från Johanneshov[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stads utrednings och statistikkontor (USK): Befolkningen i Stockholm 1252-2005. utgiven 2005
  2. ^ Informationsmaterial och utställning på platsen upprättat av Stockholms stadsmuseum, Helena Fennö och Nyréns arkitektkontor, Urban Nilsson, läst 2011-05-25.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]