Joséphine Baker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Joséphine (Josephine) Baker
Joséphine Baker i sin berömda banankjol (1927).
Född Freda Josephine McDonald
3 juni 1906
Saint Louis, Missouri, USA[1][2]
Död 12 april 1975 (68 år)
Paris, Frankrike
Medborgarskap USA, Frankrike (1937–)
Yrke/uppdrag dansare, sångare, skådespelare, medborgarrättskämpe (1955–1968), spion
År som aktiv 1921–1975
Arbetsgivare Columbia, Mercury, RCA Victor (skivbolag)
Känd för tidig afro-amerikansk scenartist, banankjolen
Stil kabaret, music hall, fransk pop/chanson, fransk jazz
Make Willie Wells (1918–1919?),
Willie Baker (1921–1922?),
Jean Lion (1937–?),
Jo Bouillon (1947–?)
Partner Robert Brady
Barn 12 (alla adopterade)
Webbplats
Josephine Baker profile

Freda Josephine McDonald, mer känd under artistnamnet Joséphine Baker (tidigare Josephine Baker), född 3 juni 1906 i Saint Louis, Missouri, död 12 april 1975 i Paris, Frankrike, var en fransk-amerikansk dansös, sångerska och varietéartist. Hon anses ofta som den första afro-amerikanska scenartisten som nått stjärnstatus. 1937 erhöll hon franskt medborgarskap.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Freda Josephine McDonald föddes 3 juni 1906 i Saint Louis, Missouri. Hon vann sin första danstävling vid 14 års ålder. Namnet Josephine Baker fick hon genom sitt andra giftermål 1921, med en Willie Baker. Trots att de snart skildes, behöll hon efternamnet som artistnamn (även som juridiskt namn?[källa behövs]), eftersom hon vid den tiden börjat bli känd. Hennes karriär som scenartist gjorde hon både i USA men framför allt i Frankrike.

Joséphine Baker, fotograferad av Carl Van Vechten, 1949.

I Frankrike debuterade hon den 2 oktober 1925 i Music-hall Champs-Elysées och nådde uppmärksamhet med sin erotiska dans, vilken hon framförde nästan helt avklädd. Hennes mest kända sång är "J'ai deux amours" (1931), syftande på hennes båda hemländer USA respektive Frankrike. Joséphine Baker blev fransk medborgare 1937. Hennes mest kända scenkostym är den som hon debuterade med i föreställningen La Folie du jour (1926), där hon dansade i princip endast iförd en kjol av gula plyschbananer klädda med strass. Banankostymen återkom senare vid ett flertal tillfällen.

Adoptivbarn och senare år[redigera | redigera wikitext]

Då Joséphine Baker efter ett missfall inte kunde få barn började hon att tillsammans med sin make Jo Bouillon i stället adoptera barn från olika världsdelar. I början av 60-talet lämnade maken henne, men Baker fortsatte att från sina turnéer runt om i världen hämta hem barn till det som hon kallade sin "regnbågsfamilj". Slutligen hade hon 12 adoptivbarn. Joséphine Baker kämpade mycket mot rasism och ville med sin "regnbågsfamilj" visa att människor av olika raser kunde leva tillsammans som bröder och systrar.

På 1940-talet köpte Joséphine Baker godset "Les Milandes" i Frankrike. Där bodde hon fram till våren 1969, då hon inte längre hade råd att behålla det och tillsammans med sina tolv adoptivbarn blev bostadslös i ett drygt års tid. Efter en succéshow i Monaco ordnade furstinnan Grace av Monaco fram en villa strax utanför Monte Carlo där Baker och alla barnen fick bo resten av sina liv.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Baker har publicerat memoarer i vilka hon påstår sig ha haft en affär med dåvarande svenske kronprinsen Gustaf Adolf. Detta är dock inte bekräftat.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Josephine Baker (Freda McDonald) Native of St. Louis, Missouri”. http://blackmissouri.com/digest/josephine-baker-freda-mcdonald-native-of-st-louis-missouri.html. Läst 6 mars 2009. 
  2. ^ ”V & A - About Art Deco - Josephine Baker” (på engelska). Victoria and Albert Museum. http://www.vam.ac.uk/vastatic/microsites/1157_art_deco/about. Läst 15 juli 2013. 
  3. ^ ”Biography”. official site of Josephine Baker. http://www.cmgww.com/stars/baker/about/biography.html. Läst 15 juli 2013. Okänd parameter redaktör
  4. ^ Persson, Åke, red (2011). ”Vem var Josephine Baker?”. Levande Historia (nr 6): sid. 11. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]