Martin Luther King

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Martin Luther King (olika betydelser).
Martin Luther King, Jr. Mottagare av Nobels fredspris
Född Michael King, Jr.
15 januari 1929
Atlanta, Georgia, USA
Död 4 april 1968 (39 år)
Memphis, Tennessee, USA
Nationalitet Amerikan
Alma mater Morehouse College, Crozer Theological Seminary, Boston University
Organisation Southern Christian Leadership Conference (SCLC)
Influerad av Jesus, Abraham Lincoln, Mahatma Gandhi, Benjamin Mays, Hosea Williams, Bayard Rustin, Henry David Thoreau, Howard Thurman, Lev Tolstoj
Politisk rörelse Afroamerikanska medborgarrättsrörelsen, Fredsrörelsen
Religion Progressive National Baptist Convention
Maka Coretta Scott King (g. 1953–68)
Barn Yolanda Denise-King (avliden)
Martin Luther King III
Dexter Scott King
Bernice Albertine King
Föräldrar Martin Luther King, Sr.
Alberta Williams King
Utmärkelser Nobels fredspris (1964), Frihetsmedaljen (1977, postumt), Kongressens guldmedalj (2004, postumt)
Namnteckning

Martin Luther King Jr, född 15 januari 1929 i Atlanta i Georgia, död 4 april 1968 i Memphis i Tennessee (mördad), var en amerikansk pastor, aktivist och framstående ledare inom afroamerikanska medborgarrättsrörelsen.[1] Han är mest känd som en symbol för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA och runt om i världen, med hjälp av fredliga metoder efter Mahatma Gandhis läror.[2] King har blivit en nationell symbol för den moderna amerikanska liberalismen historia.[3]

Som baptistpastor blev King en medborgarrättskämpe tidigt i sin karriär.[4] Han ledde bussbojkotten i Montgomery 1955 och hjälpte till att grunda Southern Christian Leadership Conference 1957 och tjänstgjorde som dess första president. Kings ansträngningar ledde till marschen till Washington 1963 där King levererade sitt "I Have a Dream"-tal. Där utökade han amerikanska värden genom visionen om ett färgblint samhälle och etablerade sitt rykte som en av de största talarna i amerikansk historia.

År 1964 blev King den yngsta personen att motta Nobels fredspris för sitt arbete att avsluta rassegregering och rasdiskriminering genom civil olydnad och andra fredliga medel. Vid tiden för sin död 1968 fokuserade han sina ansträngningar på att få ett slut på fattigdomen och stoppa Vietnamkriget.

King mördades den 4 april 1968 i Memphis, Tennessee. Han tilldelades Frihetsmedaljen 1977 och Kongressens guldmedalj 2004 postumt. Martin Luther King-dagen etablerades som en amerikansk federal helgdag 1986.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Martin Luther King, Jr. hette från början Michael Luther King Jr. Han föddes i Atlanta i Georgia, som son till baptistpastor Martin Luther King, Sr., "Daddy King", som talade i sina gudstjänster om diskrimineringen i USA. Även Martin Luther Kings farfar var baptistpastor, båda var verksamma i Georgia. Kyrkan hade en stor roll i familjen Kings barns uppväxt.

Under sin uppväxt fick King flera gånger känna på baksidan av den aktiva rasåtskillnadspolitiken. Ett exempel var att han lekte väldigt mycket med några vita pojkar, och de var goda vänner. Men en dag skickade de vita pojkarnas mor hem King med budskapet: "Pojkarna kan inte leka med King mera, och han kan inte komma undan längre". Detta eftersom de var för gamla, och segregationspolitiken började ta fart i deras liv.

Vid 15 års ålder började King på Morehouse College i Atlanta och utexaminerades som B.A. (Bachelor of Arts) i sociologi 1948. Han fortsatte till Crozer Theological Seminary i Chester, Pennsylvania där han tog en B.Div. (Bachelor of Divinity) 1951. I september samma år började King sina doktorandstudier vid Boston University och han blev teologie doktor i systematisk teologi 1955.

Medborgarrättsrörelsen[redigera | redigera wikitext]

Martin Luther King under ett tal i Washington.
Martin Luther King och Lyndon B. Johnson.

Medborgarrättsrörelsen Southern Christian Leadership Conference startas år 1957 och han väljs till ordförande. King hade en förmåga att hålla tal som rörde åhörarna vid hjärtat och han kom att bli en ledande gestalt och symbol för kampen mot rasism och för medborgarrättigheter i slutet på 1950-talet. Han fick uppmärksamhet över hela USA som ledare av den tretton månader långa bojkotten av busstrafiken som var en följd av den svarta kvinnan Rosa Parks vägran att sätta sig längst bak i bussen i Montgomery, Alabama; detta kallas även walk for freedom (promenad för frihet).

År 1963 organiserade han en marsch till huvudstaden Washington - marschen samlade mer än 200 000 deltagare, som krävde lika rättigheter för svarta som för vita. Det var vid detta tillfälle som han odödliggjordes som talare genom det tal han höll vid Lincolnmonumentet i Washington, D.C. den 28 augusti 1963 - I have a dream. Talet har uppmärksammats vid bland annat flera olika föreläsningar. Det finns att se på Youtube.[5]

År 1964 erhöll han Nobels fredspris och samma år valdes han som "Man of the Year" av den amerikanska tidskriften Time.[källa behövs]

I mitten på 1960-talet kritiserade allt fler militanta svarta organisationer hans moderata politik.

Mordet[redigera | redigera wikitext]

Martin Luther King mördades på Lorraine Hotel, utanför rum 306 i Memphis, Tennessee den 4 april 1968, kl. 18:01, där han befann sig för att organisera en demonstration.[källa behövs] Han lutade sig ut över balkongräcket till sitt rum, som var beläget på andra våningen, och pratade med några kollegor då han sköts av en man vid namn James Earl Ray. Efter mordet på King utbröt svåra oroligheter i de amerikanska storstäderna. Omfattande bränder och kravaller ägde rum i bland annat Washington, D.C., Detroit och Chicago, där trupper från nationalgardet hjälpte polisen att återställa ordningen. Undantagstillstånd rådde i ett fyrtiotal städer; tusentals människor arresterades och ett trettiotal dödades.[källa behövs]

Ray lyckades fly men greps två månader senare i London. Han erkände sig skyldig och blev dömd till 99 års fängelse.[källa behövs] Det finns dock knappa bevis för att det verkligen var Ray som begick brottet.[källa behövs] Än i dag spekuleras det om att mordet på King var en konspiration som såväl FBI och CIA som maffian är misstänkta för att ligga bakom.[källa behövs] Ray avled i fängelset 1998 till följd av en njursjukdom.[källa behövs]

Dagen innan Martin Luther King mördades i Memphis höll han ännu ett berömt tal:

I've been to the mountain top.


Well, I don't know what will happen now. We've got some difficult days ahead.
But it really doesn't matter with me now, because I've been to the mountaintop. And I don't mind.
Like anybody, I would like to live a long life. Longevity has its place. But I'm not concerned about that now. I just want to do God's will. And He's allowed me to go up to the mountain.
And I've looked over and I've seen the Promised Land.
I may not get there with you, but I want you to know tonight that we as a people will get to the Promised Land.
So I'm happy tonight.
I'm not worried about anything, I'm not fearing any man.

Mine eyes have seen the glory of the coming of the Lord.

[källa behövs]

Jag har varit uppe på bergets topp.


Nja, jag vet inte vad som kommer att hända nu. Vi har några jobbiga dagar framför oss.
Men det spelar i sanning ingen roll för mig nu, för jag har varit uppe på bergets topp. Och det har jag inget emot.
Precis som alla andra skulle jag vilja leva ett långt liv. Ett långt liv har sin värdighet. Men jag bryr mig inte om det nu. Jag vill bara följa Guds vilja. Och Han har tillåtit mig att bestiga berget.
Och jag har skådat över till den andra sidan och jag har sett det Förlovade landet.
Jag kanske inte kommer dit med er, men jag vill att ni ska veta här ikväll att vi som ett folk kommer att komma till det Förlovade landet.
Så jag är lycklig här ikväll.
Jag oroar mig inte för något. Jag fruktar ingen människa.

Mina ögon har skådat saligheten i Herrens ankomst.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Martin Luther Kings grav.

Vid Kings begravning var Robert Kennedy en av begravningsgästerna; denne mördades två månader senare under sin valkampanj till USA:s presidentpost på ett hotell i Los Angeles, Kalifornien.[källa behövs]

Den 19 juni samma år firades i Washington "Solidaritetens dag", en jättedemonstration mot fattigdom, krig och rasförtryck. I spetsen för tåget gick Kings änka, Coretta King, och kandidaten till demokraternas nominering av presidentkandidat samma år, Eugene McCarthy.[källa behövs]

I januari 2004 instiftades Martin Luther King-priset som för första gången kom att delas ut på Martin Luther King-dagen samma år och som firas som en allmän helgdag i USA den tredje måndagen i januari.

Martin Luther King skrev flera böcker, bland dem Strength to Love 1963 och hans änka, Coretta Scott King utgav 1969 sina memoarer, Mitt liv med Martin Luther King (på svenska utgivna under titeln Martin Luther King - en självbiografi[6]).

Familj[redigera | redigera wikitext]

Den 18 juni 1953 gifte han sig med Coretta Scott King. De fick fyra barn: sönerna Martin Luther King III född den 23 oktober 1957, Dexter Scott King född 30 januari 1961 och döttrarna Yolanda King född 17 november 1955 och avliden den 15 maj 2007 samt Bernice Albertine King född 28 mars 1963.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schlesinger, Arthur M. (2002) [1965] (på engelska). A Thousand Days: John F. Kennedy in the White House. Mariner Books. sid. xiv. ISBN 0618219277 
  2. ^ D'Souza, Placido P. (20 januari 2003). ”Commemorating Martin Luther King Jr.: Gandhi's influence on King” (på engelska). San Francisco Chronicle. http://articles.sfgate.com/2003-01-20/opinion/17474454_1_nonviolence-philosophy-king. Läst 14 november 2011. 
  3. ^ Krugman, Paul R. (2009) (på engelska). The Conscience of a Liberal. W.W. Norton & Company. sid. 84. ISBN 0393060691 
  4. ^ Lischer, Richard (1995) (på engelska). The preacher King: Martin Luther King, Jr. and the word that moved America. Oxford University Press. sid. 3. ISBN 0-19-508779-8. http://books.google.com/books?id=xFt5f9MsuMoC&pg=PP14&dq=martin+luther+king+sermon&client=firefox-a#PPA3,M1 
  5. ^ Youtube - "I have a dream"
  6. ^ Libris - "Martin Luther King - en självbiografi"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]