Köpingsvik
| Köpingsvik | |
| Tätort | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Öland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Borgholms kommun |
| Församling | Köpingsviks församling |
| Koordinater | 56°52′40″N 16°43′18″Ö / 56.87778°N 16.72167°V |
| Area | 118,17 hektar |
| Folkmängd | 599 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,07 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 2296 |
Köpingsvik är en tätort i Borgholms kommun, kyrkby i Köpings socken, i Kalmar län.
Köpingsvik ligger på Öland, ca 4 km öster om Borgholm, och är känt som turistcentrum med stora och moderna campingplatser.
Innehåll |
Historia [redigera]
Under stenåldern fanns det bosättningar vid Köpingsvik, bland annat har man funnit en av Sveriges äldsta boplatser för säljägare, vilken beboddes för ca 4 500 år sedan. Tack vare det fyndet har man lyckats lista ut hur man levde på Öland på den tiden. Man har bland annat hittat ben, horn och tänder från djur, men även stenredskap och en större mängd krukskärvor. Vid en grav hittade man tre skelett och en flintyxa, en kniv, två mejslar av en bergart samt två harpuner och ett antal pilspetsar av ben.
Fynd från bronsåldern påvisar att Öland var ett stort handelscentrum, och en knutpunkt där alla havsvägar möttes. Blå rör är ett känt rös från bronsåldern, röset ligger mellan Köpingsvik och Borgholm.
Skedemosse, som ligger strax utanför Köpingsvik, är en känd offerplats från järnåldern. I mossen har hittats ett flertal vapen som kastats i vatten som offer. Ungefär från samma tid har man funnit sammanlagt 1,3 kg smycken. Köping (senare Köpingsvik) har en långgrund och där av välskyddad hamn som vetter mot norr, platsen var idealisk för en handelsplats. En tätort har funnits från 700-talet och den nådde sin kulmen under 900- till 1200-talet.
I Köpingsvik låg också Slättbo härads tingsplats. Det finns en runsten i Köpingsvik, kallad Tingsflisan från 1000-talet. Där står bland annat "Gud hjälpe hans själ", vilket bevisar att kristendomen hade kommit till Öland vid denna tid.
Köpingsvik har av lokala 1800-talsforskare och den danske arkeologen Søren Nancke-Krogh ansetts kunna vara den plats Adam av Bremen syftade på när han beskrev Birka. Bland annat syftar en del forskare på att andelen svart jord i Köpingsvik är nästan fyra gånger större än på Björkö, vilken är platsen som de flesta tror att Birka låg på. De hävdar även att Köpingsvik ligger lika långt från Jomsborg och Kurland så som Adam beskriver Birkas läge. Vidare att Köpingsviks hamn ligger i norr som han skriver.[2]
Carl von Linné besökte Köpingsvik 1741 och beskriver en del av omgivningen i sin bok om sin Ölandsresa.
Kyrkorna i Köpingsvik [redigera]
Under 1000-talet fanns sannolikt en stavkyrka i Köpings församling. De förste prästen där är känd från 1463. Kyrkan var lång, hela 42 meter. Från 1100-talet till 1805 fanns en medeltida stenkyrka i byn. 1805 byggdes en tredje kyrka, vilken blev den största kyrkan på Öland. Den blev man dock tvungen att riva 1953 på grund av rasrisk, man rev allt förutom tornet. 1955 byggdes den nya kyrkan, som blev mindre. Arkitekt var Ärland Noreen. 2007 påbörjades tillbyggnaden av den så kallade lillkyrkan, på norra sidan av tornet. Denna stod klar och invigdes i februari 2008.
Köpingsvik som badort [redigera]
Under 1900-talet började Borgholm etablera sig som turistort, och området kring Köpingsviken vid Kalmarsund började marknadsföras som "Köpingsvik". Det första pensionatet byggdes i Köpingsvik under 1920-talet. Under 1930-talet var badstranden avskärmad med ett staket, det revs senare. Senare, när husvagnar och husbilar etablerades, blev Köpingsvik en riktig turistort. År 1947 ändrades postadressen från det tidigare Tingsdal till Köpingsvik. Man beräknar att drygt 300 000 personer besöker Köpingsvik varje sommar.
I dag finns flera olika campingplatser och ett stort antal stugor i området kring Köpingsvik. I tätorten finns dessutom flera minigolfbanor och restauranger.
Skolor [redigera]
I Köpingsvik finns en skola för förskola och skolår 1-6. Det går ungefär 170 barn på skolan, och det finns lite drygt 40 anställda.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Köpingsvik 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 205 | |||
| 1965 | 255 | |||
| 1970 | 284 | |||
| 1975 | 345 | |||
| 1980 | 412 | |||
| 1990 | 560 | 103 | ||
| 1995 | 685 | 110 | ||
| 2000 | 605 | 110 | ||
| 2005 | 609 | 110 | ||
| 2010 | 599 | 118 | ||
Källor [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ foteviken.se
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Köpingsvik.se
- Köping-Egby Hembygdsförening
- Köpingsvik.eu - Köpingsviks företagarförening
- Köpingsviks Samfällighetsförening
|
||||||||||