Kakaduor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kakaduor
Vittofsad kakadua (C. alba)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Kakaduor
Vetenskapligt namn
§ Cacatuidae
Auktor GR Gray, 1840
Släkten
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kakaduor (Cacatuidae) är en familj bland papegojfåglarna. Klassificeringen av kakaduorna som familj är dock omstridd och gruppen kategoriseras ibland som en underfamilj av papegojor (Psittacidae). Familjen kakaduor indelas i fyra underfamiljer, sex eller åtta släkten[1] och ett 20-tal arter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kakaduorna har mycket gemensamt med andra papegojfåglar, som den karakteristiska böjda näbbformen och den zygodaktyla foten med två framåtriktade och två bakåtriktade tår.

Kakaduorna skiljer sig morfologiska från andra papegojor genom sin upprätta fjäderkam på huvudet, de saknar en specifik textur på fjädrarna vilket resulterar i avsaknad av grönt och blått i fjäderdräkten.[2] Vidare har de bland annat gallblåsa och på ländryggen finns det fläckar med puderdun som sitter i par.[2] Andra typiska drag som dräktfärg, kroppsstorlek och ving- och näbbform har utvecklats genom parallell eller konvergent evolution.[3]

Kakaduor är också, i allmänhet, större än äkta papegojor (dock är till exempel hyacintaran större än de största kakaduorna). Kakaduorna har fjädrar som kan täcka näbbens sidor. Kakaduor finns i flera färger som rosa, svart, orange, vit och grått. Tofsarna brukar dock oftast vara vita eller gula.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Kakaduorna har en mycket mer begränsad utbredning än äkta papegojor och finns i vilt tillstånd endast i och runt omkring Australien. Elva av de 21 arterna förekommer enbart i Australien, medan sju arter förekommer i Indonesien, Nya Guinea och på andra öar i södra Stilla havet. Tre arter finns både på Nya Guinea och i Australien. Många av de mest säregna kakaduaarterna lever på små öar utanför Australien. Därför är också många på grund av sitt ringa antal hotade.

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Kakaduor skiljer sig något från övriga papegojor genom att inte vara utpräglade vegetarianer och äter även insekter och insektslarver[4]. Födan består annars övervägande av frukter och frön. Långnäbbad kakadua äter dock även rötter och växtdelar.[5]

Utanför häckningsperioden lever kakaduor sällskapligt, i små grupper eller i stora flockar med flera hundra fåglar. I Australien räknas kakaduor som skadedjur då de attackerar spannmålsodlingar i stora flockar och plundrar dessa.[5]

Liksom andra papegojor kan kakaduor bli mycket gamla. En individ av större gultofskakadua (C. galerita) på ett zoo i London blev 82 år gammal.[5]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Enligt de senaste ornitologiska kunskaperna fortplantar sig kakaduor inte uteslutande monogamt, till skillnad från de flesta papegojor som ofta har mycket stark parbildning. De växlar ofta partner efter 1-2 häckningar. Kakaduor häckar i trädhål. Beroende på art varar häckningen 18-30 dagar och ungfåglarna utfodras i 25-120 dagar.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Alla arter av kakaduor är skyddade av den internationella CITES-överenskommelsen, som innebär att handel med viltfångade exemplar av arter som räknas som hotade eller sårbara är olaglig.

Fem arter av kakaduor klassificeras som starkt hotade på CITES appendix 1-lista och dessa är Tanimbarkakadua (C. goffini), filippinsk kakadua (C. haematuropygia), moluckkakadua (C. moluccensis), mindre gultofskakadua (C. sulphurea) och palmkakadua (P. aterrimus). Övriga arter klassas som sårbara på CITES appendix 2-lista.

Kakaduor som husdjur[redigera | redigera wikitext]

Kakaduor är krävande att ha som husdjur. Om man ska ha en kakadua så måste man fylla alla de sociala behov som kakaduans flock skulle ha fyllt. Kakaduan behöver dessutom stort utrymme och mycket kärlek. En kakadua behöver en ägare som är kunnig, disciplinerad och konsekvent. Kakaduor är utpräglade flockdjur och behöver ha sin ägare som flockledare, annars känner de sig inte trygga. Otryggheten uttrycker de med skrikande och aggressioner. De har lätt för beteendeproblem som fjäderbitning och konstant skrikande,om ägaren lämnar dem ensamma för mycket. Att köpa en kakadua är ett livsval pga kakaduans livslängd. Kakaduor kan också orsaka väldiga skador på möbler och inredning om de inte har något att sysselsätta sig med. De har en stark näbb och starka fötter.

Kakaduor är väldigt intelligenta och kan vara duktiga på att rymma. Men intelligensen gör dem också till oerhört charmiga husdjur och de kan lära sig att göra roliga tricks och härma bl a mänskligt tal. En tam kakadua som trivs med sin ägare blir kelig och lojal och en ständig källa till glädje och många skratt.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Kakduornas taxonomi har länge varit omdiskuterad och de har i perioder placerats i den stora familjen äkta papegojor men idag har genetiska och morfologiska studier visat att gruppen utgör den distinkta familenj Cacatuidae.[2]

Listan nedan är en traditionell klassificering av kakaduorna. Brown & Toft genomförde 1999 molekylära analyser på 15 av de 18 erkända arterna i denna grupp och kom fram till att Nymfparakiten och hjälmkakaduan tillsammans med de svarta kakaduorna i släktet Calyptorhynchus bildar en klad, vilket tyder på att de borde flyttas till underfamiljen Calyptorhynchinae, och att underfamiljen Nymphicinae inte borde användas. Att Skär kakadua är basal i förhållande till alla andra Cacatua-arter, vilket tyder på att den ursprungliga placeringen av arten i det monotypiska släktet Lophocroa är giltig. Att dela upp det nuvarande släktet Cacatua i dess tre undersläkten verkar logiskt grundat på de nuvarande fylogenetiska kunskaperna.

I Sibley-Ahlquists taxonomi förs nymfparakiten till familjen äkta papegojor (Psittacidae).

Arter[redigera | redigera wikitext]

Familjen kakaduors fylogeni baserat på befintliga molekylära belägg

Flera av arterna har en mängd synonyma trivialnamn. Listan nedan följer Sveriges ornitologiska förenings namnförslag från 2008[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åtta släkten enligt SysTax
  2. ^ [a b c] David M. Brown & Catherine A. Toft (1999) Molecular Systematics and Biogeography of the Cockatoos (Psittaciformes: Cacatuidae), The Auk, vol.116, nr.1, sid:141-157, University of California Press
  3. ^ Nicole E. Whitea et al. (2011) The evolutionary history of cockatoos (Aves: Psittaciformes: Cacatuidae), Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.59, nr.3, sid:615–622
  4. ^ * Higgins, P.J. (1999). Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic Birds. Volume 4: Parrots to Dollarbird. Melbourne: Oxford University Press. Sid. 70. ISBN 0-19-553071-3  Läst på engelska Wikipedia.
  5. ^ [a b c d] Kakadus i tyskspråkiga Wikipedia 11 juli 2006
  6. ^ Svenska trivalnamn enligt: SOF (2008) Förslag till fullständig förteckning över svenska namn på all världens fågelarter. (pdf), <www.sofnet.org>, läst 2009-03-22

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]