Kaliumhydroxid

Från Wikipedia
Kaliumhydroxid
Kaliumhydroxid
Systematiskt namnKaliumhydroxid
Övriga namnKalilut
Kemisk formelKOH
Molmassa56,11 g/mol
UtseendeVit, fast
CAS-nummer1310-58-3
SMILES[K+].[OH-]
Egenskaper
Densitet2,044 g/cm³
Löslighet (vatten)1100 g/l
Smältpunkt406 °C
Kokpunkt1320 °C
Faror
Huvudfara
05 – Frätande
Frätande
NFPA 704

0
3
1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kaliumhydroxid, kalilut eller bara lut[1] är en starkt frätande bas som angriper människans hud mycket lätt. Den kemiska beteckningen är KOH.

Framställning

Kaliumhydroxid kan framställas genom att låta kalium reagera med vatten:

Kaliumhydroxid kan också framställas genom elektrolys av vattenlösning av valfritt vattenlösligt kaliumsalt, med ett poröst membran mellan katoden och anoden.

Användning

Kaliumhydroxid används som katalysator vid framställning av biodiesel och -gaser, som fuktabsorberare vid bland annat framställning av papper, i såpa och som förhöjare av pH-värdet i sura jordar. Ett av de största användningsområdena är i alkaliska batterier där den fungerar som elektrolyt. Kaliumhydroxid kan också användas som propplösare i avlopp eller i fosfatfria tvättmedel.

Användning i livsmedel

Kaliumhydroxid används vid blötläggning av oliver, för att på kemiskt vis skala till exempel apelsiner och när man blötlägger lutfisk. Kaliumhydroxid har E-nummer E 525.

Närbesläktade ämnen

Kaliumjonen gör att kaliumhydroxid liknar bland annat kaliumklorid och kaliumoxid. Hydroxidjonen gör att kaliumhydroxid liknar bland annat litiumhydroxid och natriumhydroxid.

Referenser

  1. ^ ”Pottaska och asklut”. Shenet. 12 februari 2010. http://www.shenet.se/ravaror/pottaska.html. Läst 23 februari 2010.