Kambrium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paleozoikum: 542 miljoner-251 miljoner år före nutid
period epok milj. år
sedan
perm 48 loping 9 260 - 251
guadalup 11 271 - 260
cisulal 28 299 - 271
karbon 60 pennsylvan 19 318 - 299
mississippi 41 359 - 318
devon 57 yngre devon 26 385 - 359
mellersta devon 13 398 - 385
äldre devon 18 416 - 398
silur 28 pridoli 3 419 - 416
ludlow 4 423 - 419
wenlock 5 428 - 423
llandovery 16 444 - 428
ordovicium 44 yngre ordovicium 17 461 - 444
mellersta ordovicium 11 472 - 461
äldre ordovicium 16 488 - 472
kambrium 54 furong 13 501 - 488
mellersta kambrium 12 513 - 501
äldre kambrium 29 542 - 513
Eran paleozoikum är en del av den fanerozoiska eonen.

Se även Geologisk tidsskala.

Kambrium är en geologisk period under den paleozoiska eran och rymmer tiden 542 miljoner år till 488 miljoner år sedan. Kambrium följer på ediacara, och representerar tidsperioden före ordovicium. Basen av kambrium definieras till de första fyndet av spårfossilet Phycodes pedum. GSSPn för gränsen ediacara-kambrium ligger vid Fortune Head, Newfoundland i Kanada.

Namnet kambrium som geologisk tidsperiod föreslogs första gången av Adam Sedgwick 1835, sedan hans studerat en lagerföljd i norra Wales. Sedgwicks kambrium kom delvis att gå omlott med den av Roderick Murchison 1839 föreslagna periodindelningen silur. Kambriums gräns framåt i tiden kom inte att fastställas förrän 1879, då Charles Lapworth införde benämningen ordovicium för det dubbelperiodiserade tidsintervallet.[1]

Kambrium i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns det kambriska bergarter i Skåne, Västergötland, Öland, Östergötland, Närke, Jämtland samt Lappland.

Kontinentaldrift[redigera | redigera wikitext]

Under kambrium låg flera av kontinenterna samlade i ett bälte runt ekvatorn. De flesta av de nuvarande sydliga kontinenterna bildade ett sammanhängande block, Gondwana. Kontinenten rörde sig söderut och anses ha nått fram till sydpolen strax efter kambrium. Laurentia, som bestod av Nordamerika med Grönland skildes från Baltica, som var en kontinent av Norden och omgivande områden och i den växande öppningen mellan kontinenterna blidades Japetushavet.[1]

Andra kontienter runt ekvatorn var Siberia (motsvarande dagens Sibirien), Kazakhstania (området kring dagens Kazachstan) samt Kina som utgjorde en egen kontinent.[1]

Jorden under mitten av kambrium.

Livet i kambrium[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kambrisk fauna

I början av kambrium skedde den så kallade kambriska explosionen, ett skeende i jordens historia då en mängd organismer med yttre skelett plötsligt började dyka upp i det fossila arkivet. I kambriska bergarter har man påträffat fossil av de första ryggradsdjuren. En förklaring till det som uppfattas som en explosion av olika livsformer kan vara att ett flertal olika livsformer började utveckla hårda skal och/eller andra förstärkningar med vars hjälp det var möjligt att skydda sig mot predatorer eller att förflytta sig snabbare eller energieffektivare. Med dessa hårda kroppsdelar blir möjligheten och därmed sannolikheten för lämnandet av fossila spår mycket större jämfört med livsformer som huvudsakligen består av mjukdelar.

Livsformer[redigera | redigera wikitext]

Exempel på livsformer under kambrium.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]