Ordovicium

period	epok	milj. år sedan
Paleozoikum: 542 miljoner-251 miljoner år före nutid
perm 48	loping 9	260 - 251
	guadalup 11	271 - 260
	cisulal 28	299 - 271
karbon 60	pennsylvan 19	318 - 299
karbon 60	mississippi 41	359 - 318
devon 57	yngre devon 26	385 - 359
	mellersta devon 13	398 - 385
	äldre devon 18	416 - 398
silur 28	pridoli 3	419 - 416
	ludlow 4	423 - 419
	wenlock 5	428 - 423
	llandovery 16	444 - 428
ordovicium 44	yngre ordovicium 17	461 - 444
	mellersta ordovicium 11	472 - 461
	äldre ordovicium 16	488 - 472
kambrium 54	furong 13	501 - 488
	mellersta kambrium 12	513 - 501
	äldre kambrium 29	542 - 513
Eran paleozoikum är en del av den fanerozoiska eonen. Se även Geologisk tidsskala.

Ordovicium är en geologisk period i den paleozoiska eran. Den började vid kambriums slut 488 miljoner år före nutid och slutade när silur tog vid 443 miljoner år före nutid.

Den senare delen av ordovicium kännetecknas av en stor nedisning på Gondwana, den sk Hirnantiska istiden. Detta ledde till att havsnivån sjönk och livsutrymmet för alla marina organismer minskade. Man tror att denna istid var en av anledningarna till det stora massutdöende som finns registrerat i det fossila arkivet.

Innehåll

1 Ordovicium i Sverige
- 1.1 Fågelsång
- 1.2 Hunneberg
2 Djurlivets utveckling
- 2.1 Livsformer under ordovicium
3 Se även
4 Externa länkar
5 Källor

Ordovicium i Sverige [redigera]

I Sverige finns det bergarter som avsattes under ordovicium främst på Öland, i Skåne, Närke, Västergötland, Östergötland, Dalarna och Jämtland.

Fågelsång [redigera]

Sverige har bidragit med en bestämning av en gräns mellan mellersta ordovicium och yngre ordovicium i serien av globala referenspunkt som används inom stratigrafin för att definiera gränsen mellan två olika geologiska tidsperioder, så kallade GSSP:er, nämligen Fågelsång i Sularpsbäckens dalgång utanför Lund. ^[1]. Den är benämnd "Sandbian stage".^[2] och är daterad 460,9 ± 1,6 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Nemagraptus gracilis som utgör grunden för bestämningen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002.

Hunneberg [redigera]

Här finns bestämningen mellan två faser i äldre ordovicium, benämnda "Florian stage" och "Tremadocian Stage" ^[3]. Denna berör "Florian stage" och bestämningspunkten finns i Diabasbrottet vid Hunneberg, precis ovanför bädd E och definierar basen av den andra serien i den undre ordoviciska delen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002 ^[4] och är daterad 478,6 ± 1,7 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Tetragraptus approximatus som utgör grunden för bestämningen.

Djurlivets utveckling [redigera]

Under ordovicium skedde en fortsatt utveckling av de livsformer som uppstod under kambrium i flera nya arter. Det är i ordoviciska bergarter som man har hittat de första fossilen efter den typ av ryggradsdjur som i devon gav upphov till de första landlevande djuren. Temperaturmässigt var början av denna period mycket varm vilket fick till följd att havsnivåerna steg stadigt under hela den första halvan av ordovicium. De höjda havsnivåerna skapade därmed ett utökat utrymme för livsmiljöer. Under denna period dominerar trilobiterna. Ordovicium avslutas med en mycket kall period, troligtvis den kallaste under de senaste 600 miljoner åren. Denna kyla fick havsnivåerna att sjunka betydligt och minskade därmed utrymmet för de kustnära livsmiljöerna. Den sjunkande havsnivån och den utrymmesmässiga minskningen av livsmiljöer fick till följd att flera arter dog ut. Utdöendet skedde i två faser med en liten tidsmässig fördröjning emellan; den slog först mot arter som levde i tropiska vatten och därefter mycket hårt mot arter som levde i tempererade miljöer, se Ordovicium-silur-utdöendet.