Kolibrier
| Kolibrier | |
Hane av rubinkolibri (Archilochus colubris).
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Seglarfåglar Apodiformes |
| Familj | Kolibrier Trochilidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trochilidae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Underfamiljer | |
Purpurstrupig bergsjuvel (Lampornis calolaema) i Monte Verde, Costa Rica.
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kolibrier (Trochilidae) är en stor familj av mycket små seglarfåglar som förekommer i en rad olika typer av biotoper över stora delar av den amerikanska kontinenten. Det finns cirka 320 olika arter, bland dem världens minsta fågel, bikolibrin (Mellisuga helenae), som bara är 5 cm lång och väger 1,8 gram. Kolibrier lever huvudsakligen på nektar och insekter, och har en extremt hög ämnesomsättning. Många arter sänker därför sin kroppstemperatur betydligt under nätterna för att spara energi.
Innehåll |
[redigera] Utseende
De flesta kolibriarter har prunkande färger samt en metallglänsande fjäderdräkt. Kolibrier har ca 1000 fjädrar, och hos många av arterna är fjäderdräkten mycket färggrann, detta gäller särskilt hos hanarna. Näbben är aningen böjd och är hos varje art anpassad för att just de blommor som besöks. De varierar i storlek från 5 cm (bikolibrin) till 20 cm (jättekolibrin). Den normala kroppstemperaturen för en kolibri är 39,5–45,0 grader Celsius. Ägget som kolibrin lägger väger 1/5 av den fullvuxna fågelns vikt.
[redigera] Utbredning
Kolibrier finns uteslutande i Amerika, de flesta i speciellt i Syd- och Mellanamerika, men vissa flyttande arter finns så långt norrut som Alaska.
[redigera] Flygteknik
Kolibrierna har en utmärkt flygförmåga och gruppen har utvecklat ett antal distinkta flygtekniker som gör att de kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, och som de enda fåglarna även baklänges.[1] De kan även "stå stilla" i luften med hjälp av en ryttlande teknik. Dessa flygtekniker, tillsammans med det faktum att många arter är mycket små, gör att de ibland påminner mer om insekter än om fåglar. Kolibrier håller en mycket hög vingfrekvens med upp till 80 vingslag i sekunden.[2] Större arter har generellt lägre vingfrekvens medan mindre arter har högre frekvens. Vingfrekvensen skiftar också inom arten beroende på vilken flygteknik som individen nyttjar för tillfället.[3] Flyghastigheten kan hos vissa arter uppgå till över 50 km i timmen.[4]
[redigera] Föda
Kolibrier lever i stor utsträckning av att suga nektar ur blommor. De äter en relativt stor mängd föda varje dag, upp till och med hela sin egen kroppsvikt.
[redigera] Taxonomi
Tidigare har kolibrierna ibland placerats i den egna ordningen Trochiliformes men idag placeras de i ordningen seglarfåglar (Apodiformes). Familjen kolibrier är mycket stor och omfattar över 300 arter fördelade över fler än 100 olika släkten, som i sin tur är inlemmade i någon av de två underfamiljerna Phaethornithinae och Trochilinae. Den senare omfattar de typiska kolibrierna, och rymmer också allra flest arter.
[redigera] Underfamiljer och ett urval släkten
[redigera] Underfamiljen Phaethornithinae omfattar 6 släkten
- Ramphodon (monotypiskt, och innehåller alltså endast 1 art)
- Eutoxeres (2 arter)
- Glaucis (3 arter)
- Threnetes (2–4 arter, beroende på taxonomi)
- Anopetia (1 art)
- Phaethornis (cirka 25 arter)
[redigera] Underfamiljen Trochilinae omfattar över 100 släkten
Nedan följer ett urval av de artrikaste släktena i underfamiljen Trochilinae:
- Campylopterus (12 arter)
- Lophornis (10 arter)
- Thalurania (6 arter)
- Hylocharis (5 arter)
- Leucippus (7 arter)
- Amazilia (6 arter)
- Agyrtria (9 arter)
- Saucerottia (9 arter samt 1 art förmodligen nyligen utdöd)
- Lampornis (6–8 arter)
- Heliodoxa (9 arter)
- Oreotrochilus (6 arter)
- Coeligena (13 arter)
- Heliangelus (9 arter samt 1 art förmodligen nyligen utdöd)
- Eriocnemis (12 arter samt 1 art förmodligen nyligen utdöd)
- Chaetocercus (6 arter)
- Selasphorus (6 arter)
[redigera] Referenser
- ^ Paul J. Greenfield; Robert S. Ridgely (2001). Academy of Natural Sciences of Philadelphia. red. (på engelska). The Birds of Ecuador. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-6116-X
- ^ http://www.wild-bird-watching.com/Hummingbird-Facts.html
- ^ Susumu Hagiwara, Shiko Chichibu and Norman Simpson (1968) Neuromuscular mechanisms of wing beat in hummingbirds, Journal of Comparative Physiology A: Neuroethology, Sensory, Neural, and Behavioral Physiology Vol.60, Nr.2, sid:209-218, DOI: 10.1007/BF00878451
- ^ Clark och Dudley (2009). ”Flight costs of long, sexually selected tails in hummingbirds” (på engelska). Proceedings of the Royal Society of London.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kolibrier
