Konsul (Rom)

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Konsul (lat. consul) var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Konsulerna avlöste, enligt traditionen, kungen Tarquinius Superbus vid monarkins fall 509 f.Kr.[1]

Till konsul kunde endast väljas dem som hade tidigare erfarenhet genom att ha varit praetor, edil, folktribun, curator araneae eller innehaft annat ämbete. De valdes för ett år i taget. De utövade sin makt varannan månad och benämndes den månaden consul maior. Konsulerna var ordförande i senaten och folkförsamlingen. De var högste befälhavare i krig. Deras namn användes för datering av det året de tjänstgjorde. Till en början kunde endast patricier väljas; från 365 f.Kr. även plebejer.

En före detta konsul bar titeln prokonsul. Efter ämbetstidens slut som konsul utsågs ofta prokonsuln till ståthållare över en romersk provins.


[redigera] Romerska republikens konsuler

(...)

(...)

[redigera] Noter

  1. ^ Titus Livius Ab Urbe Condita Bok 1 KAP 60 slutet http://cornelius.tacitus.nu/livius/1g.htm

Källa: Cæsar, Julius. Inbördeskriget Stockholm: Norstedts, översättn. Ingemar Lagerström 2007 http://home.comcast.net/~rthamper/Ancient_Rome/Consuls_70-40BC/body_consuls_70-40bc.html

Personliga verktyg
Skapa en bok