Gregorius III

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gregorius III
Pope Gregory III.jpg
Påve 18 mars 73128 november 741
Namn Gregorius
Född okänt
Död 28 november 741
Företrädare Gregorius II
Efterträdare Zacharias

Gregorius III, född okänt, död 28 november eller december 741, var påve från den 18 mars 731 till sin död tio år senare 28 november 741. Helgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag 28 november.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gregorius var av syriskt ursprung, släkt med efterträdaren Sakarias, och son till en man vid namn Johannes. Gregorius valdes av romarna med acklamation till påve vid gravprocessionen av företrädaren, men konsekrerades inte förrän mer än en månad senare, möjligen eftersom han inväntade erkännande från exarken i Ravenna.

Han sökte på allt sätt vandra i sin företrädares fotspår. Han bemödade sig att åstadkomma ett bättre förhållande till Bysantinska riket, utan att uppge Gregorius II:s ståndpunkt i bildstriden. Han höll två synoder i Rom år 731 vid vilka han fördömde bildstriden. Men kejsaren ställde sig avvisande till alla hans försök.

Gregorius upptog även sin företrädares strid mot langobarderna och sökte därunder, om än förgäves, att förmå Karl Martell till väpnat ingripande. Gregorius uppehöll även företrädarens förbindelser med Bonifatius, utnämnde honom 732 till ärkebiskop och förmådde honom att med uppgivande av sina missionsplaner gripa sig an med organisationen av kyrkan i Bayern och Schwaben. Även med den engelska kyrkan sökte Gregorius inleda förbindelser.

Han är begraven i Peterskyrkan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gregorius II
Påve
731–741
Efterträdare:
Zacharias