Baryt

Baryt
Barytkristall på dolomit
Kategori	Sulfatmineral
Grupp	Barytgruppen
Dana klassificering	28.03.01.01
Strunz klassificering	07.AD.35
Kemisk formel	BaSO4
Färg	Färglös, vit, lätt blåskuggad, blå, gul, grå, brun
Kristallsystem	Ortorombiskt
Spaltning	God spaltning {101}, fullkomlig {010}
Brott	Oregelbundet, ojämnt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	3 – 3,5
Glans	Glaskropp, pärlglans
Refraktion	nα = 1,634 – 1,637, nβ = 1,636 – 1,638, nγ = 1,646 – 1,648
Ljusbrytning	Biaxial (+)
Transparens	Transparent till opak
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	4,3 - 5
Densitet	4,48 g/cm3
Löslighet	Liten

Baryt (tungspat), mineral som består av bariumsulfat (BaSO₄). Baryt är metallen bariums viktigaste mineral och återfinns underordnat i många svenska gruvor.

Egenskaper

Baryt har stora likheter med kalkspat, men skiljer sig genom högre specifik vikt och att den ej fräser i syror. Den uppträder ofta som ett bladigt aggregat, vilket vid slag bildar stycken av rombisk form. Dessutom förekommer den som stalaktiter och stalagmiter, i korniga, täta jordartade massor och ibland som stora kristaller.

Förekomst

Baryt förekommer sällan i rent tillstånd utan är insprängd i olika malmgångar och förekommer även tillsammans med krita.

Barytfyndigheter finns i Mellaneuropa vid Bologna m.fl. platser. I Sverige är den känd i Sala, Dannemora, Långbans och Nordmarks gruvor samt Gislöv i Skåne. I Norge har den hittats som vackra kristaller i Kongsbergs gruvor.

Användning

Den i naturen förekommande rena baryten kan användas i finmalet tillstånd som fyllnadsämne i färger, papper samt vid tillverkning av lackfärger.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Bilder & media