Korridortrafik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Korridortrafik är en typ av trafik som passerar genom ett lands territorium utan passkontroll, fastän det egentligen behövs enligt landets regler.

Normalt görs det för tåg mellan platser i samma land som ändå går över gränsen ut ur landet och tillbaka. Anledningen kan vara att erbjuda trafik till enklaver. Men en vanligare anledning är att nationsgränser flyttats, i de flesta fall i Europa efter de båda världskrigen. Det kan också vara för att gränsen är krokig och/eller terrängen är lämplig längs korridorsträckan.

Sådan trafik finns i princip bara för tåg. Bussar är normalt tillräckligt flexibla för att kunna flyttas om gränsen flyttas, och myndigheterna vill inte ha korridorbussar till enklaver eftersom de måste ofta stanna för trafikens skull.

Ändå finns korridorbussar mellan Värska och Saatse i Põlva län, Estland, där vägen går genom Ryssland under en kilometer, utan gränskontroll.

Korridortåg finns såvitt känt inte år 2008.

Men det fanns några sådana till 2007, då passkontroller generellt avskaffades via Schengenavtalet:

  • mellan Varnsdorf och Hrádek nad Nisou i Tjeckien, via Zittau i Tyskland och kort sträcka i Polen.
  • mellan Mikulovice och Jindřichov ve Slezsku i Tjeckien, via Głuchołazy i Polen.

Tidigare korridortåg, där passkontroller avskaffades via Schengenavtalet 1997:

  • mellan Kufstein och Salzburg i Österrike via Rosenheim i Tyskland.
  • mellan Lienz och Innsbruck i Österrike via Fortezza i Italien.

Förr gick ett slags korridortåg rakt genom Järnridån i Berlin, 1961-1990, samt innan Berlinmuren fanns, 1949-1961:

  • Berlins tunnelbana hade två linjer som gick rakt genom Östberlin. Tågen stannade inte vid några stationer, förutom vid en med passkontroll för att lämna stationen (Friedrichstrasse). Berlins pendeltåg hade också linjer med stopp bara på Friedrichstraße. Man kunde byta tåg fritt mellan de västberlinska tågen. De stationer där tåg inte stannade kallades i folkmun spökstationer.
  • Omvänt gick 1949-1961 östtyska tåg genom Västberlin, för att det inte fanns andra vägar. Det var huvudvägen för att fly ur DDR.[källa behövs] År 1961 blev en yttre järnväg klar (Berliner Aussenring) som DDR:s började använda, varefter Berlinmuren byggdes.

Det finns önskemål om korridortåg:

  • mellan Litauen och Polen via Vitryssland. Idag behövs vitryskt visum för medborgare i Litauen och Polen. Buss eller flyg direkt Litauen-Polen är normalresesättet idag. Det är på väg[när?] att byggas ny järnväg där, kallad Rail Baltica[1]. EU, Lettland, Litauen och Polen driver idén, men kostnader är ett problem.
  • mellan Kaliningrads län och övriga Ryssland, via Litauen och Vitryssland. Idag behövs litauiskt visum för ryssar. Flyg är normalresesättet idag. Regeringen och andra i Ryssland önskar tågen.
  • Västbanken-Gaza, avser endast bussar, önskat av palestinierna.
  • En järnvägslinje kommer att öppnas 2017 Tel Aviv-Jerusalem[2], som passerar genom Västbanken.
  • Armenien-Nagorno Karabach, avser endast bussar.

Ett besläktat exempel, dock utan särskilda passregler, är att det säljs tågbiljetter Köpenhamn-Bornholm via Ystad (båt Ystad-Rønne) som annonseras Bornholm på avgångsskyltarna (gäller de avgångar som går direkt från Köpenhamn till Ystad).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ en:Rail Baltica
  2. ^ en:High-speed railway to Jerusalem