Korridortrafik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Korridortrafik är en typ av trafik som passerar genom ett lands territorium utan passkontroll, fastän det egentligen behövs enligt landets regler.

Normalt görs det för tåg mellan platser i samma land som ändå går över gränsen ut ur landet och tillbaka. Anledningen kan vara att erbjuda trafik till enklaver. Men en vanligare anledning är att nationsgränser flyttats, i de flesta fall i Europa efter de båda världskrigen. Det kan också vara för att gränsen är krokig och/eller terrängen är lämplig längs korridorsträckan.

Sådan trafik finns i princip bara för tåg. Bussar är normalt tillräckligt flexibla för att kunna flyttas om gränsen flyttas, och myndigheterna vill inte ha korridorbussar till enklaver eftersom de måste ofta stanna för trafikens skull.

Ändå finns korridorbussar mellan Värska och Saatse i Põlva län, Estland, där vägen går genom Ryssland under en kilometer, utan gränskontroll.

Korridortåg finns såvitt känt inte år 2008.

Men det fanns några sådana tills 2007 då passkontroller generellt avskaffades via Schengenavtalet:

  • mellan Varnsdorf och Hrádek nad Nisou i Tjeckien, via Zittau i Tyskland och kort sträcka i Polen.
  • mellan Mikulovice och Jindřichov ve Slezsku i Tjeckien, via Głuchołazy i Polen.

Tidigare korridortåg, där passkontroller avskaffades via Schengenavtalet 1997:

  • mellan Kufstein och Salzburg i Österrike via Rosenheim i Tyskland.
  • mellan Lienz och Innsbruck i Österrike via Fortezza i Italien.

Förr gick ett slags korridortåg rakt genom Järnridån i Berlin, 1961-1990, samt innan Berlinmuren fanns, 1949-1961:

  • Berlins tunnelbana hade två linjer som gick rakt genom Östberlin. Tågen stannade inte på några stationer, utom en med passkontroll för att lämna stationen (Friedrichstraße). Byta tåg kunde göras fritt där. De stationer där tåg inte stannade kallades i folkmun spökstationer.
  • Berlins pendeltåg hade en underjordisk linje på samma sätt, bara ett stopp (Friedrichstraße).
  • Omvänt gick 1949-1961 östtyska tåg genom Västberlin, för att det inte fanns andra vägar. Det var huvudvägen för att fly ur DDR. År 1961 belv en yttre järnväg klar, Berliner Aussenring, som DDR:s började använda, varvid det blev meningsfullt att bygga Berlinmuren.

Det finns önskemål om korridortåg:

  • mellan Litauen och Polen via Vitryssland. Idag behövs vitryskt visum för medborgare i Litauen och Polen. Buss direkt Litauen-Polen är normalresesättet idag. Det är på väg att byggas ny järnväg där, kallad Rail Baltica.
  • mellan Kaliningrads län och övriga Ryssland, via Litauen och Vitryssland. Idag behövs litauiskt visum för ryssar. Flyg är normalresesättet idag.
  • Västbanken-Gaza, avser endast bussar.
  • En järnvägslinje kommer att öppnas 2017 Tel Aviv-Jerusalem[1], som passerar genom Västbanken.
  • Armenien-Nagorno Karabach, avser endast bussar.

Ett besläktat exempel, dock utan särskilda passregler, är att det säljs tågbiljetter Köpenhamn-Bornholm via Ystad (båt Ystad-Rönne) som annonseras Bornholm på avgångsskytarna (gäller de avgångar som går direkt från Köpenhamn till Ystad).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ en:High-speed railway to Jerusalem