Kreis Nordfriesland

Från Wikipedia
Version från den 27 mars 2014 kl. 16.15 av Maundwiki (Diskussion | Bidrag) (fixad wikilänk)
Kreis Nordfriesland
Landkreis
Kreis Nordfriesland (mörkröd) i Tyskland
Vapen av Kreis Nordfriesland
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Schleswig-Holstein
Centralort Husum
Area 2 048,6 km² (-)
Folkmängd 162 237 (31 december 2012)[1]
Befolkningstäthet 81 invånare/km²
Lantråd Dieter Harrsen[2]
Registreringsskylt NF
Regionalkod 01054
Geonames 3249073
OSM-karta 62351
Administrativ indelning 135 Gemeinden
Kreis Nordfriesland i Schleswig-Holstein
Kreis Nordfriesland i Schleswig-Holstein
Kreis Nordfriesland i Schleswig-Holstein
Webbplats: http://www.nordfriesland.de www.nordfriesland.de

Kreis Nordfriesland (danska: Nordfrisland, frisiska: Nordfraschlönj) är en Landkreis i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. Det är Tysklands allra nordligaste Landkreis och har Husum som huvudort. Bilarna har NF på registreringsskyltarna. Här bor 166 7274 människor (december 2007).

Geografi

Kreis Nordfriesland gränsar i norr till det danska landskapet Sønderjylland, i öster Kreis Schleswig-Flensburg (floden Treene bildar delvis naturlig gräns) och i söder Kreis Dithmarschen (floden Eider bildar delvis naturlig gräns). I väst ligger Nordsjön.

Ön Sylts nordligaste udde, Ellenbogen, är Tysklands nordligaste punkt.

De högsta "bergen" är Sandesberg i Gemeinde Ostenfeld, Husum vid Husum med 54 meter över havet och Uwe-Düne i KampenSylt med 52,5 meter över havet.

Historia

Friser, som vid perioden kring kristi födelse bott i trakterna av Friesland, expanderade under 700-talet sitt område och slog sig ned bland annat i Nordfrisland. Det nordfrisiska språket är närmast släktskap med östfrisisiskan. Under det att frisernas kärnområde på 700-talet införlivades med Frankerriket förblev nordfrisernas område självständigt. Den omkring 802 instiftade Lex frisionum gällde ännu på 1400-talet i området.[3]

Det har alltid funnits en stark havskultur i regionen. På medeltiden gjorde de många stormarna att livet här var ganska farligt. Det är endast på senare tid som man har kunnat rädda liv och land genom att bygga kraftiga barriärer. Många gamla byar som låg här för i tiden har slukats av havet. Ett av de mest kända exemplen är den lilla fiskebyn Rungholt, som ödelades av en av kraftig flodvåg 1362. Ön Strand förstördes i en förödande storm 1634, och sedan dess finns där ön Strand en gång låg finns nu flera små kobbar istället.

Nordfrisernas område, som ursprungligen sträckte sig från Tønder i norr till Eider i söder, delades nder medeltiden i två huvuddelar: Utland som omfattade kustområdet efter ön Strand. Dessa friser kallades även strandfriser, vilket senare kom att beteckna alla nordfriser. Ett östligare områden uppe på geesten omfattande tre härad: Südergosharde, Nordergosharde och Karrharde. Under det att utlandsfriserna lydde direkt under danske kungen lydde geestfriserna under hertigen av Schleswig.[4]

Medan geestfriserna stod under dansk lag tillämpades den frisiska lagen i Utland. Efter freden i Vordingborg 1435 införlivades hela nordfrisernas område, sånär som på västra delen av Föhr och List på Sylt i hertigdömet Schleswig.[4]

Nordfriserna började tidigt överge det frisiska språket och övergå till plattyska.[4]

När området 1864 blev en del av Tyskland delades det upp i tre områden: Südtondern i norr, Husum i mitten och Eiderstedt i söder. 1970 slogs de tre områdena ihop

Språk

Än idag är Nordfriesland ett område där flera olika språk talas; tyska, lågtyska, nordfrisiska och danska (inklusive sydlig jylländska). Det finns nio olika dialekter av nordfrisiska, men används mest av äldre personer.

Noter

  1. ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 56