Krusenberg
Krusenberg är en herrgård i Alsike socken i Knivsta kommun, Uppland.
Herrgården har anor från 1600-talet. Det var adelsmannen, kammarrådet och krigskommissarien Johan Jespersson Cruus af Edeby, son till riksrådet och riksskattmästaren Jesper Mattson Cruus af Edeby, som på 1640-talet bildade säteri. Det var av de ursprungliga nio gårdarna i Alsike by, som genom arv och köp kommit i Cruus ägo, som egendomen bildades. Att byn sedan kom att byta namn har sin orsak i att hans änka Catharina (Karin) Axelsdotter Oxenstierna, dotter till rikskanslern Axel Oxenstierna, lät namnge egendomen till Krusenberg för att hedra makens minne. Johan Cruus hade som krigskommissarie följt den svenska hären i kriget mot Danmark och avlidit i Ystad på juldagen 1644.
Slottet, ritat av Nicodemus Tessin d.ä., stod färdigt 1648 men brann 1717. Under 1600- och 1700-talet ägdes Krusenberg genom arv inom släkterna Cruus, Lilliehöök, Horn, Bielke och Sack.
Dagens corps-de-logi stod färdigt 1802 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Egendomen köptes 1819 av greve Per Gustaf af Ugglas och renoverades av denne. Timmerhuset brädkläddes och målades och påkostade tapeter importerades från England och Frankrike. Af Ugglas dotter Teresine fick godset som hemgift då hon 1840 gifte sig med friherre Carl Emanuel Cederström. Paret fick tre söner, varav Gustaf Cederström blev den mest namnkunnige. Han utbildade sig till konstnär och målade bland annat Karl XII:s likfärd. Av de två versionerna som finns av tavlan målades den senare på Krusenberg 1884. Den finns sedan dess att se på Nationalmuseum i Stockholm.
Godset var sedan i privat ägo fram till mitten av 1980-talet, då det ännu ägdes av släkten Melander.
Numer är Krusenberg en konferensanläggning som ägs och drivs av Sabis (Slagteriaktiebolaget i Stockholm). Företaget, grundat 1874, är ett av Stockholms äldre familjeföretag och driver också systerhotellen Smådalarö Gård och FågelbroHus. Krusenbergs gods (markegendomen) ägs av Sveriges lantbruksuniversitet.
Godset blev 1999 klassat som byggnadsminne[1].
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
Källor [redigera]
- Jesper Mattsson Krus i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1911)
- Krusenberg i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1911)
